Annons
Annons
Sedan år 2000 har storspoven minskat med 19 procent i norra Sverige. Nu bedriver länsstyrelsen ett projekt där lantbrukare och markägare kan få både hjälp och ersättning om de bidrar till att skydda den utsatta fågeln. Foto: Ulf Boström

Storspoven hotad – nytt projekt ska öka återväxten: ”Hoppas att så många som möjligt tar chansen”

NYHETER Västerbottens landskapsdjur storspoven har minskat med 19 procent i norra Sverige sedan år 2000. För att stärka återväxten driver länsstyrelsen i Västerbotten ett projekt där länets lantbrukare får ersättning för att skydda storpoven på sina marker.

Annons MOBILE TOP

Storspovens karaktäristiska drillande är ett säkert vårtecken för många i norra Sverige. Men sedan år 2000 har storspoven minskat med 19 procent i norra Sverige och med hela 75 procent sett till hela landet. I södra Sverige har den helt försvunnit på vissa platser. Det främsta skälet till nedgången stavas krympande odlingsmarker – den plats där storspoven häckar.

– Jordbruket och dess öppna marker är avgörande för storspoven och därför är det otroligt viktigt att vi fortsätter ha ett levande lantbruk och stöttar dem genom att handla lokalproducerat. Att lantbrukarna numer slår sina åkrar både tidigare och fler gånger har gjort läget än svårare för storspovens häckning och de små ungarna, säger Emma Vidmark, biolog på länsstyrelsen i Västerbotten.

Man behöver inte vara yrkeslantbrukare för att vara med och få ersättning. Det räcker att ha en lägda som man putsar av varje  sommar.

Annons
Emma Vidmark, biolog på länsstyrelsen i Västerbotten, hoppas att alla som misstänker att de har häckande storspovar på sina lägdor ska höra av sig till länsstyrelsen. Foto: Ola Jennersten

Det är Länsstyrelsen tillsammans med WWF och Nordens Ark som genom Postkodlotteriet fått pengar inom ramen för projektet ”Rädda mångfalden”. Projektet utgörs av olika typer av delprojekt i olika delar av landet. I Västerbotten riktas fokus på storspoven.

– Vi uppmuntrar lantbrukare som vet eller tror att de har storspovar på sina marker att höra av sig till oss. Vi kommer då ut med drönare och lokaliserar eventuella storspovsbon. Dessa avgränsar vi i en ruta på 15×15 meter där gräset inte slås. För detta får lantbrukaren en ersättning på 2000 kronor, säger Emma Vidmark och fortsätter

– Man behöver inte vara yrkeslantbrukare för att vara med och få ersättning. Det räcker att ha en lägda som man putsar av varje  sommar. För även där kan storspoven hålla till. Det är också viktigt att tänka på att man måste hålla sin hund kopplad när man rör sig i skog och mark under sommaren.

Annons

Inom ramen för projektet kan länsstyrelsen också hjälpa till med att sätta upp mindre inhägnader med elstängsel runt storspovens bon. Detta eftersom grävlingar, rävar och kråkor också är ett hot mot bon och ungar. Särskilt de bon som ligger placerade närmare kanten av en lägda.

– Storspoven kan bli närmare 30 år gammal och många par återvänder ofta till samma område varje år. Så vet man med sig att man har storspov på sina marker vill vi uppmuntra till att höra av sig till oss, säger Emma Vidmark.

Nu hoppas vi att så många som möjligt tar chansen att bidra i arbetet med att öka återväxten.

Annons

Projektet smygstartade förra året men har nu kommit igång på allvar. Det kommer att fortsätta även under 2027 och 2028 och riktar sig till lantbrukare i Umeå, Skellefteå, Robertsfors och Vännäs. Genom nyhetsbrev, informationsträffar och direktkontakter hoppas man sprida kunskap och intresse för projektet.

– Under förra årets smygstart fick vi kontakt med flera lantbrukare som var väldigt intresserade av att vara med och dessutom kom med många bra inspel och idéer. Nu hoppas vi att så många som möjligt tar chansen att bidra i arbetet med att öka återväxten, säger Emma Vidmark.

Artikeln är en del av Megafonen 8/4 – 2026. Läs hela tidningen här »

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons