Redan när jag kör nerför backen till Robin och Maria Blombergs gård vet jag att det inte kommer att bli lätt att komma upp på vägen igen. Vårvärmen har äntligen anlänt till Skellefteå och det är vatten och slask överallt. Men jag gör som jag alltid gör, lämnar frågan till framtiden. För solen skiner och utsikten över Gärdsmarksträsket är magnifik.
– Jag ville ha något gammalt och charmigt och Robin ville ha något nytt och enkelt. Så man kan väl säga att vi möttes på mitten, säger Maria och skrattar lite.
Om de verkligen möttes på mitten kan vi väl låta vara osagt. Men att riva en timmerstomme i Bodbysund, frakta den till Gärdsmark och sedan bygga upp den igen kräver givetvis ett enormt arbete.
– Det var under påsken för två år sedan som vi tog ner stommen. Det tog mellan 300 och 400 timmar att riva den och mer än det dubbla att sätta upp den igen. Det är väldigt viktigt att vara noggrann när man timrar upp den för att få rätt belastning överallt. Alla stockar har dessutom sin bestämda plats som det absolut inte går att ändra på, säger Robin och fortsätter:
– Vi använde oss av en mindre lyftkran och en baklastare. Det gick bra men när jag stod och timrade i 20 minusgrader och snö så är det klart att jag kunde undra vad jag höll på med.
Förföll i 60 år
Huset, som uppfördes i Bodbysund redan i mitten på 1800-talet, låg nära Robins föräldrahem och var en populär lekplats för Robin och hans kompisar. För vilka barn kan motstå de spännande lockelser som ett ödehus bjuder på? Men eftersom det stått obebott och fått förfalla i närmare 60 år var det bara stommen som var intakt. Men den var i desto bättre skick.
– Inget material invändigt gick att återanvända utom delar av trägolven. Men när vi borrade för dymlingar i stockarna så doftade timret fortfarande färskt. Och då pratar vi om stockar som stod i skogen redan på 1600-talet. Det säger en del om kvaliteten på senvuxet, norrländskt timmer, säger Robin.
När Megafonen besöker Robin och Maria har de bott i huset i fyra veckor efter att ha huserat hos Robins föräldrar i sex månader. Nu har de fungerande kök, badrum och tvättstuga. Barnen Iris, 4 år och Alvin, 8 månader sover i det rum som troligen blir någon form av bibliotek i framtiden medan Robin och Maria sover i det framtida matrummet.
Övervåningen är fortfarande helt oinredd men ska rymma fyra sovrum och badrum när den är färdig. Förhoppningen är att övervåningen ska stå klar om ett år men Robin och Maria vet samtidigt att saker brukar ta längre tid än man tror, även om man tar till i överkant vid planeringen.
– Så är det. Samtidigt är det inte bara dåligt. Den största fördelen är att saker och ting får växa fram och att det finns utrymme att ändra planerna. Vi har ändrat jättemycket i de planer vi utgick ifrån. Vi har också varit måna om att hitta material och inredning till bra priser. Då behövs tid, säger Maria.
Försöker fynda
I tider av hög inflation, höga räntor och prisstegringar här det värt att spara in där man kan. Att försöka hålla ner kostnaderna har också varit extra viktigt eftersom Robin, som är snickare, varit tjänstledig ett helt år för att jobba med huset medan Maria varit föräldraledig från sitt jobb på Happy Homes.
Och nog har de lyckats på det området. Innerpanelen till huset köpte de exempelvis på utförsäljning till en tredjedel av ordinarie pris. Och istället för det massiva trägolv de egentligen ville ha på nedervåningen la de in ett vinylgolv.
– Ett massivt trägolv kräver mycket skötsel och med barn som leker och spiller kändes det inte värt det. Det kan vi lägga in i framtiden. Det dyraste vi köpt är treglas-fönstren i trä. Det kändes viktigt att ha den bästa kvaliteten där, säger Maria.
Att ge sig in i den typ av projekt som Maria och Robin befinner sig i känns som ett klockrent recept för relationella slitningar och utmattning. Särskilt när man har två små barn, två katter, en hund och ett gäng kaniner att hantera. Men när man träffar Maria och Robin slås man av glädjen och humorn som finns mellan dem. De verkar besitta den ovärderliga förmågan att se på sitt projekt med viss distans.
– Om man strävar efter perfektion kommer man att bli besviken. Vi har fått lära oss mycket båda två. Jag är kontrollfreak medan Robin är perfektionist. Vi får säga till varandra ibland, vilket har fungerat. Och att ha barn gör att vi måste ta pauser och göra annat med familjen. Det är väldigt bra, säger Maria.
Fira segrarna
Under de år familjen jobbat med huset har de stött på motgångar, som när den lilla källaren de skulle bygga översvämmades av vatten och rasade ihop eller det eviga timrandet i en meter snö och 20 minusgrader. Men de har sina sätt för att ta sig vidare.
– Man kan gräma sig en stund men sedan får man släppa det och fokusera på att fira framgångarna. Många sa att vi var tokiga när vi drog igång det här. Men till alla som funderar på något liknande säger jag bara: Våga! Bara gör det och håll modet uppe, säger Maria.
På väg upp från Marias och Robins hus kör jag fast, precis som jag förutspått. Men med Robins baklastare och knepet att backa upp för backen så löser det sig. Precis så som saker alltid brukar göra.
Vill du se mer av Marias och Robins projekt kan du besöka deras instagramkonto här: @timmerstomme1853
