Vad kommer Norrbotniabanan och tågstationen att betyda? I programhandlingen ”Bureå 2050”, som antogs i kommunstyrelsen 2019, målas framtidsvisionen upp.
Här beskrivs framtidens Bureå som en framgångssaga utan dess like, ”där närheten till regionen och världen, framsynt planering, väl gestaltade miljöer, ett växande näringsliv samt medbestämmande från invånarna varit det vinnande konceptet”.
Visionen är att det ska börja hända saker när stationen står färdig 2030. 20 år senare kan Bureå ha uppemot 4 000 nya invånare. För att möjliggöra detta håller en ny fördjupad översiktsplan på att tas fram, men just nu har det arbetet tagit en paus.
Med all annan utveckling som sker i Skellefteå är det en prioriteringsfråga.
– Tanken är att vi ska komma igång igen. Norrbotniabanan planeras för fullt och vi måste hänga med, säger Rebecca Bohman, fysisk planerare vid Skellefteå kommun.
Potential i olika väderstreck
I programhandlingen finns tänkbara stråk för utbyggd infrastruktur. Det finns många värden att ta hänsyn till, bostadsbebyggelse anses till exempel vara mindre lämpligt i direkt anslutning till järnvägskorridoren. Industri och näringsliv kan då passa bättre.
– Det kan bli en del buller och det påverkar såklart vad som kan byggas.
Kommunen ska utreda möjligheten att ge Bureå en ny huvudentré. I visionen beskrivs ett pulserande logistikcentrum för gods och trafik, som vuxit fram runt tågstationen, men mycket arbete återstår innan det går att säga hur trafiklösningen faktiskt blir.
Tågstationens närhet till Skellefteå Airport gör även att vägförbindelsen mellan Bureå och Falmark eventuellt kan komma att ses över. Det blir i så fall en senare fråga.
– Det är en följdplanering, förklarar Rebecca.
Blå pilar: Möjliga utbyggnadsriktningar för näringliv och industri, med närhet till infrastruktur och framtida logistikcentrum.
Gula pilar: Möjliga utbyggnadsriktningar med fokus på bostäder.
Röda punkter: Befinligt centrum och möjlig placering på ett framtida stationsläge.
”Massor av utvecklingsidéer”
Hamnområdet i Bureå är utpekat för bostadsbebyggelse sedan tidigare. Det finns med i kommunens plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS), vilket underlättar bebyggelse inom strandskyddat område, men det finns ingen detaljplan.
– Vi har inget planuppdrag på det, men planmässiga förutsättningar finns.
– Det finns massor av utvecklingsidéer. Företagsnätverket i Bureå har till exempel egna förslag om såväl höghus som havsnära bostäder. Det finns ett driv på orten och jag tror att det finns hur mycket utvecklingspotential som helst, säger Rebecca.
Vill ha dialog med Bureborna
Arbetet som Rebecca och hennes kollegor gör skapar förutsättningar för utveckling. Exploatörer måste fortfarande vilja bygga och människor behöver vilja bosätta sig.
– Det tror vi kommer att hända. Det kommer att innebära mer liv och rörelse, fler barn på skolan och fler äldre. En än mer levande bygd, under fler timmar på dygnet. Med fler människor kan också fler bidra till att samhället utvecklas, säger Rebecca.
När planarbetet kommer igång igen ska ett planförslag tas fram, sedan väntar en samrådsprocess. Inför samrådet hoppas Rebecca få till ett inledande dialogmöte med ortsborna. Beroende på situationen med covid-19 kan det ske fysiskt eller digitalt.
– Vi vill ha med oss Bureborna i det här och veta vad de vill ha för utveckling.
Längre fram får vi anledning att återkomma till vad Norrbotniabanan och andra etableringar kommer att betyda för andra orter. Byske får också en egen station.
– Vi har inte kommit lika långt i arbetet med Byske. Vi har också Jörn och Boliden på tapeten. I Burträsk finns det också plats för bostäder och industrier, säger Rebecca.
