– För särskilt Sverigedemokraterna är det här en ideologisk fråga där man ser invandring som primärt en kostnad. I enlighet med den synen innebär färre invandrare, mindre kostnader för bidrag. Återvandring blir ett sätt att flytta de här kostnadsposterna, säger Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet.
Enligt Rikard Eriksson visar dock de svenska kommunernas reaktioner på något betydligt större än bara själva frågan om återvandring. Motståndet blottar en klyfta mellan politiken och verkligheten i många kommuner. Och enligt Rikard Eriksson kan man se kommunernas motstånd som en sund demokratisk yttring.
– I många kommuner behöver man öka invånarantalet och därför blir det väldigt kontraproduktivt att uppmuntra människor att flytta därifrån. Signalen man skickar blir dessutom att dessa människor inte är välkomna, även om återvandringen är frivillig.
När det gäller Sverigedemokraternas hot om att eventuellt dra in statsbidragen för de kommuner som vägrar medverka i dialogen kring återvandring skriver Louise Skoog, lektor i statsvetenskap vid Umeå universitet, i ett mail till Megafonen att det inte är sannolikt att så sker.
– Jag tror inte det är möjligt, åtminstone inte på kort sikt eftersom det skulle kräva ändringar i lagen.
Det är de mindre resursstarka individerna som man vill uppmuntra att återvandra. Men de har ofta inget att återvända till.
Efter nyår kommer bidraget för återvandring att höjas från 10 000 till 350 000 kronor för en vuxen, eller max 600 000 kronor för ett hushåll. En rejäl höjning som Rikard Eriksson inte tror kommer att göra så stor skillnad.
– Det är inte de resurssvaga individerna som funderar på återvandring. Däremot kan de med möjligheter till jobb och en stabil tillvaro och som kanske funderat länge på att flytta, se höjningen av bidraget som ett incitament för att återvandra, säger Rikard Eriksson och tillägger
– Det är de mindre resursstarka individerna som man vill uppmuntra att återvandra. Men de har ofta inget att återvända till. Och just det, att ha något att återvända till, är avgörande för återvandring.
En redovisning som Migrationsverket skickat till regeringskansliet, och som Dagens Nyheter tagit del av, visar precis det som Rikard Eriksson nämner. Pengar är inte den avgörande faktorn för att återvandra. Det är däremot känslomässiga skäl som trygghet, tillhörighet och återförening med familj och släkt. Redovisningen visar också att 61 procent av de tillfrågade vill stanna i Sverige medan bara 18 procent kan tänka sig att återvandra.
