Budgetstress råder när jag får tag på Lorents Burman på telefon den här fredagsförmiddagen. Fortfarande återstår en del förberedelser när det gäller den kommande presskonferensen där budget och plan för åren 2025-2034 ska presenteras.
– Det ska ju vara bildspel och talkort och alltihop. Ibland vore det lättare att bara prata rakt upp och ner, säger Lorents med ett skratt.
Och är det nåt man snabbt lär sig om Lorents, oavsett vilken roll man möter honom i, så är det att han inte stressar upp sig i onödan, aldrig har svårt att finna orden, oavsett graden av förberedelser. Och att han med lätthet slänger sig från generella budgetfrågor till specifika byggnadsfrågor.
– I dagsläget ligger våra planer och mål för bostadsbyggandet fast. Vad som händer på Northvolt påverkar inte det. Skellefteå är mer än bara Northvolt och det händer enormt mycket här. Kommunen har ett stort ackumulerat behov av bostäder som vi behöver börja möta. Det gäller för både Skellefteå kommun och bostadsbolaget Skebo, säger Lorents.
Det var för drygt två år sedan som det svenska bostadsbyggandet tvärnitade då inflationen rusade och räntorna likaså. För Skellefteå, en kommun i stark tillväxt, innebar den här tvärniten att den redan påtagliga bostadsbristen blev ännu värre eftersom inflyttningen till kommunen fortsatte att öka. De mål för bostadsbyggandet som Skellefteå kommun satt upp på mellan 1000 och 1500 bostäder per år visade sig bli minst sagt svåra att nå. Och kommer att fortsätta vara det även i år och under 2025.
– I år kommer 800 bostäder att stå klara och under 2025 bara 400. Men 2026 tror vi att vändningen kommer och att vi kan nå uppåt 1000 bostäder vid årets slut.
2024 har varit det år då inflationen äntligen fallit och styrräntan sänkts vid tre tillfällen. Men något uppsving i bostadsbyggandet har inte setts ännu i vare sig Skellefteå eller övriga Sverige. Enligt Lorents Burman är räntan fortfarande för hög för att viljan till investeringar ska ta fart.
– Fler räntesänkningar behövs för att byggandet ska komma igång på bredare front. Men utöver det behövs fortfarande mer långsiktig stimulans för såväl Skellefteå som andra tillväxtorter i Sverige. För oavsett Northtvolt så växer vi.
Statlig stimulans för att upprätthålla bostadsbyggandet har Skellefteå kommun efterfrågat det senaste två åren, en efterfrågan som regeringen inte hörsammat eftersom det funnits en rädsla för att detta skulle kunna driva på inflationen ytterligare. Men i den budgetproposition som regeringen presenterade tidigare i höst föreslår regeringen att totalt 1,53 miljarder kronor ska avsättas för bostadsbyggande i norra Sverige
– Givetvis är det väldigt bra. Samtidigt är det betydligt mindre än de fyra miljarder som Peter Larsson, regeringens samordnare för omställningen i norra Sverige, föreslog att man skulle sätta i Norrlandsfonden. Det är en viktig signal men det behövs fortfarande mer, säger Lorents.
Andreas Löwenhöök (M), oppositionsråd i Skellefteå, är enig med Lorents Burman när det gäller det stora behovet av bostäder i Skellefteå och ser också regeringens tänkta stöd som en positiv faktor.
– Stödet i form av kreditgarantier kan fungera som tungan på vågen för investerare ska få låna de pengar som krävs. Men på det hela taget tror jag det är ännu viktigare med förenklingar när det gäller de regler som omgärdar bostadsbyggandet. Vi skulle också vilja se ett mer varierat byggande istället för majoritetens ensidiga fokus på flerfamiljshus, säger Andreas Löwenhöök och fortsätter
– Man borde jobba mer med att ta fram villatomter och villaområden. Att ge människor möjligheten att bygga själva skulle kunna fungera som en överbryggande faktor medan byggsektorn återhämtar sig.
Men även om bostadsbyggandet fortfarande står mer eller mindre stilla i såväl Sverige som Skellefteå så tycker både Lorents Burman och Andreas Löwenhöök att man kan skönja en ljusning i form av lokala aktörer som börjar satsa igen.
– De lokala aktörerna har en stark känsla för Skellefteå och det är fantastiskt att se dem gå i bräschen för byggandet nu. Vi måste också verka för att få tillbaka de nationella aktörerna till kommunen. Ett sätt kan vara att se över hur Skebo ska arbeta framöver. Vissa strategiska försäljningar av det befintliga beståndet skulle kunna frigöra ytor för andra aktörer, säger Andreas Löwenhöök.
De lokala aktörerna har en stark känsla för Skellefteå och det är fantastiskt att se dem gå i bräschen.
Lorents Burman tror att det bara är en tidsfråga innan de nationella aktörerna åter vänder blicken på Skellefteå. Och han tror, tvärtemot Löwenhöök, att Skebo spelar en viktig roll för att det ska hända.
– Det vi är oroliga för är en flack och ganska långsam uppgång av byggandet. Blir det så fungerar Skebo som motor för vårt bostadsbyggande. En motor som dessutom visar andra aktörer att marknaden lever.
Någon rädsla för att situationen från 1990-talet ska återupprepas med hög byggtakt som följs av tomma lägenheter, känner inte Lorents. Enligt honom är bostadsunderskottet så stort att man hinner parera byggtakten om det skulle krävas. Det som hände på 1990-talet var dessutom resultatet av en global finanskris med extrema räntor och försvagad krona.
– Det råder en helt annan situation idag och såväl Skellefteå befinner sig i en egen högkonjunktur där vi är beroende av fler bostäder.
