Annons
Maria Nilsson och Stefan Jonsson har byggt en ny villa efter att de såg sitt tidigare hus brinna ner förra året.

Deras hus brann ner till grunden: ”Går inte att föreställa sig hur jobbigt det är”

BOSTAD I mars förra året började Maria Nilsson och Stefan Jonssons hus att brinna – och ingenting gick att rädda.

Annons

Klockan var strax efter halv åtta den 17 mars 2017 när räddningstjänsten i Skellefteå fick larm om att en villa brann i Innervik. Bara 10 minuter senare var de på plats, men då var huset redan övertänt.

Huset som brann ägdes av Maria Nilsson och Stefan Jonsson.

– Jag var på jobbet när grannen ringde och sa att det brann. Jag ville inte tro honom, men förstod snabbt att det var allvar, berättar Stefan som direkt åkte hemåt.

Mindre än en halvtimme tidigare hade Maria åkt från huset för att skjutsa barnen till skolan och dagis, men kvar fanns familjens hund som inte gick att rädda.

– De hade satt upp en 300 meter stor avspärrning då det fanns gasflaskor i garaget, och jag fick inte komma närmare än så. Jag minns att polisen tvingades hålla fast mig, berättar Stefan.

Foto: Stefan Jonsson

Maria hade hunnit till jobbet när Stefan ringde, och hon fick skjuts av en kollega tillbaka till huset. Rökpelaren syntes hela vägen från stan.

– Det kändes så overkligt, och väl på plats var det verkligen en dystopisk känsla där alla stod uppradade och tittade på förödelsen utan att kunna göra något. Som pricken över i:et blev det dessutom fyrverkerier när branden nådde garaget där vi förvarade en låda med nyårsraketer, säger Maria och ler snett.

Hur branden uppstod är okänt. Men en teori är via ett el-fel som spridit sig på vinden.

– Med tanke på hur kort tid det var mellan att vi åkt och som grannarna larmade så kan det mycket väl ha brunnit på vinden redan när vi var hemma, men vi märkte ingenting och ingen brandvarnare hade gått igång, säger Maria.

MYCKET ATT TÄNKA PÅ
Med huset uppbrunnet kunde Maria och Stefan snabbt konstatera att i princip alla deras tillhörigheter och kläder var förstörda.

– Man känner sig identitetslös när man tappar allt. Även om det “bara” är prylar och kläder så är det många minnen som försvunnit, för att inte tala om hunden, säger Stefan.

Annons

Kort efter branden kontaktade de sitt försäkringsbolag.

– De har varit fantastiska och vi har inte stött på några bekymmer, men det har självklart varit jobbigt ändå. Det är så mycket att tänka på, säger Stefan och fortsätter:

– Förutom att hitta ett nytt boende ska posten ändras, elen stängas av, sophämtningen avbeställas och så vidare. Det är så många samtal där man gång på gång måste berätta att huset brunnit ner, säger Stefan.

Steg två är att skriva ner en lista på allt som fanns i huset.

– Du ska vara så precis som möjligt och helst veta inköpsår och var det är köpt. Det är verkligen inte lätt, säger Maria.

Stefan och Maria tillsammans med barnen Signe och Levis ser fram emot att flytta in i sitt nya hus.

Så här i efterhand har de fått tips om att fota eller filma alla rum och lådor en gång per år – och önskar själva att de hade gjort det innan branden.

– Man hoppas så klart att det aldrig ska hända en själv och att det är helt onödigt, men det hade helt klart underlättat, säger Maria.

BYGGT ETT NYTT HUS
Det har nu gått drygt 1,5 år sedan branden, och inom två månader ska de flytta in i sitt nya hus som byggts på samma plats som det förra.

– Baserat på ditt tidigare hus så får du en summa av försäkringsbolaget till att bygga ett nytt hus, eller hitta ett likvärdigt hus på en annan tomt. Om du sedan vill lägga till en del själv, som vi gjort, så får man göra det, säger Stefan.

Annons

När de planerat sitt nya hus har de ständigt haft branden i bakhuvudet.

– Tvåplansvilla gick bort direkt och vi vill ha alla sovrum i samma sida av huset ifall det skulle hända något. Vi har även valt till ett uppkopplat brandskydd – även om vi så klart hoppas att det här aldrig ska hända igen, säger Maria.

Sedan branden har familjen bott i en stuga utanför Örviken, och nu ser de fram emot att snart flytta in i sitt nygamla hem.

– Det var tyngst de första månaderna, och sen har det släppt lite – även om det fortfarande suger att tänka på allt det här, säger Stefan.

– Det känns som att vi stått på stand by i 1,5 år. Det ska bli skönt att flytta in här och blicka framåt, säger Maria.

Artikeln publicerades i senaste numret av Megafonen – läs hela tidningen här:

Klicka här för att läsa tidningen i helskärm.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons