– Vi älskar boxar i Sverige, att kategorisera och systematisera. Ett exempel är hur satsningar på infrastruktur är beroende av många människor. Det gör att många nödvändiga satsningar på infrastruktur i norra Sverige inte blir av. Med tanke på vilken betydelse norra Sveriges naturresurser har för både södra Sverige och Europa är det här ett stort problem, ett systemfel som måste åtgärdas.
Det säger Rickard Carstedt, uppvuxen i Burträsk och idag boende i Ljusvattnet. Som utbildad byggnadsarbetare började han jobba fackligt och i början av 2000-talet blev han ombudsman för Byggnads. Efter en rad uppdrag som omfattat bland annat 17 år inom LO och åtta år i kommunstyrelsen i Skellefteå, blev han år 2019 regionråd i Västerbotten. Han är bland annat ordförande i regionala utvecklingsnämnden som ansvarar för frågor kring bland annat infrastruktur, kollektivtrafik, energifrågor, kompetensförsörjning, företags- och investeringsstöd samt stöd från EU-fonder.
Med tanke på väldsläget finns en osäkerhet på kapitalmarknaden som fått investeringar generellt att stanna upp.
Rickard Carstedt har med andra ord en bred blick på utvecklingen i norra Sverige och en tydlig bild av vad han tror krävs för att såväl norra Sverige som Skellefteå ska få de förutsättningar som krävs för en gynnsam utveckling.
Och det där systemfelet är en av de saker som ställer till det för den norra delen av vårt land, menar Rickard Carstedt, och ger ett exempel.
– Ta väg 95 mellan Skellefteå och Boliden. Det är en bred, fin väg med viltstängsel. Här är hastighetsbegränsningen 80 kilometer i timmen. När du senare, på samma väg, svänger av mot Arvidsjaur blir vägen smalare, kurvigare och viltstängslena försvinner. Men här får du köra fortare, hela 100 kilometer i timmen. Det kan verka ologiskt eftersom vägen mellan Skellefteå och Boliden är säkrare och bredare. Men det går helt i linje med det system som utgår från antalet människor som befolkar en väg, en plats eller en landsända. Man satsar och bygger där det bor många människor, säger Rickard Carstedt.
Enligt Rickard Carstedt behöver det här systemfelet rättas till för att norra Sverige ska kunna göra de infrastrukturella satsningar som behövs. För det är ett faktum att det behövs. Såväl Sverige som Europa är beroende av norra Sveriges naturresurser och i Bryssel har intresset för norra Sverige verkligen vuxit av just den anledningen.
– Norra Sverige har gått från att vara glesbefolkade stödregioner till motor och föredöme för Europas tillväxt. Samtidigt kan vi se att staten överger norra Sverige. Norrlandsstödet togs bort i höstas och till sommaren försvinner även transportstödet, säger Rickard Carstedt.
Vi ska sträcka på oss, både i Norr- och Västerbotten. År 2000 hade länen ett BNP på 226 000 kronor per invånare. 2022 låg BNP på 611 000 kronor per invånare. Bara Stockholm har ett högre.
2018 lanserade den dåvarande regeringen med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) i spetsen ett särskilt landsbygdsstöd på totalt 1,2 miljarder varav 100 miljoner kronor utgjorde ett särskilt norrlandsstöd. Pengar som gjorde det möjligt för bland annat Sorsele att bygga en idrottshall. Dessa medel spelade stor roll för de minsta kommunerna i Norr- och Västerbotten och kunde dessutom dubblas med hjälp av EU-medel.
Hösten 2025 togs Norrlandsstödet bort. Och några månader senare stod det klart att även transportstödet försvinner, vilket innebär 80 miljoner kronor mindre till de nordligaste länen. En direkt konsekvens av detta är att Postnord nu avvecklar brevbärarkontor i Dorotea, Sorsele och Åsele.
– Det här är något vi påtalar för regeringen och det finns en tillsatt utredning som vill stärka regionernas utvecklingsstöd och återinföra medel för glesbygdens utveckling. Jag hoppas att detta ska falla väl ut och resultera i ett beslut efter valet. Som regionråd ligger jag på både mitt eget parti och regeringen i frågan, säger Rickard Carstedt.
EU-medel och statliga medel är två viktiga verktyg för att kunna hantera såväl nedgång som tillväxt i en region. De två miljoner som staten avsatte till en företagsjour var exempelvis livsnödvändiga resurser för Skellefteå när Northvolt gick i konkurs. Och vad beträffar konkursen så ser han den inte som ett misslyckande utan som ett fantastiskt exempel.
– Det blev inte fly in fly out som vissa trodde. Människor ville stanna även efter konkursen. Det visade att norra Sverige är en fantastisk plats för utveckling. Men då måste vi rätta till det här systemfelet som utgår från investeringar baserade på folkmängd.
Skellefteå är bättre rustat nu än tidigare för att kunna hantera tillväxt. Northvolt var inget misslyckande.
Rickard Carstedt vänder sig också mot det han kallar en återkommande missuppfattning; att Skellefteå la alla ägg i en korg och satsade allt krut på Northvolt samtidigt som man glömde de mindre företagen.
– 95 procent av alla företag i Skellefteå är små eller medelstora företag. Och vikten av dessa hade man med sig hela tiden. Dessutom behövs ännu fler SME-företag. Skellefteå är bättre rustat nu än tidigare för att kunna hantera tillväxt. Northvolt var inget misslyckande, säger han och fortsätter.
– Vi ska sträcka på oss, både i Norr- och Västerbotten. År 2000 hade länen ett BNP på 226 000 kronor per invånare. 2022 låg BNP på 611 000 kronor per invånare. Bara Stockholm har ett högre. Med tanke på väldsläget finns en osäkerhet på kapitalmarknaden som fått investeringar generellt att stanna upp. Men förutsättningarna är goda.
