– Skellefteås redan påbörjade utvecklingsarbete fick en turbo i och med Northvolt och den stora inflyttningen ledde till att Skellefteå under några år växte mest i Sverige i absoluta tal. Men det gäller att komma ihåg att lutningen i befolkningskurvan hade avstannat förr eller senare även om Northvolt fortsatt existera. Det var en snabb, stor men samtidigt tillfällig ökning.
Man behöver kunna prata om och visa på de längre perspektiven och inte fastna i en debatt om själva siffran.
Det säger Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Umeå Universitet. Han menar att svenska kommuner idag behöver växa för att klara av att leverera fortsatt välfärd till invånarna men att det inte är något som sker genom primärt inflyttning.
Precis som många andra kommuner har Skellefteå ett läge där man har en åldrande befolkning och precis som i resten av Sverige har barnafödandet sjunkit markant på senare år. Visserligen flyttade en del barnfamiljer till Skellefteå under Northvolttiden men majoriteten av dem var trots allt ensamstående män.
– Att en majoritet av inflyttarna var ensamstående män gynnade inte direkt den naturliga befolkningsökningen. På det sättet kan man se Northvolts konkurs som något bra eftersom det kan skapa ett större utrymme att tänka ännu bredare, säger Rikard Eriksson och fortsätter
– Den stora inflyttningen som Northvolt skapade hade med tiden planat ut och var därför ingen riktig garanti för en långsiktig befolkningsökning. För det krävs ett ännu mer diversifierat näringsliv med fler typer av jobb som kan ge en större könsfördelning bland inflyttarna. En jämn könsfördelning leder i sin tur till en långsiktig befolkningsökning då fler barn föds.
En långsiktig och stabil befolkningsökning där man samtidigt omfördelar åldersstrukturen är en långsiktig process som enligt Rikard Eriksson, tar ett tiotal år för att få effekt.
– Att föryngra en befolkning och vända en trend innebär väldigt långsiktiga processer. Om grundstocken i Skellefteås befolkning är 70 000 personer så gör det på totalen väldigt lite skillnad om 3 000 personer flyttar hit. Även om det såklart är positivt.
Det gäller att komma ihåg att lutningen i befolkningskurvan hade avstannat förr eller senare även om Northvolt fortsatt existera.
Samtidigt är Rikard Eriksson noga med att betona att Skellefteås arbete med att skapa förutsättningar för människor och företag att leva och verka här viktigt. För att människor ska vilja flytta hit likväl som att vilja bo kvar, krävs investeringar och ambitioner. Och även om ett specificerat befolkningsmål signalerar just ambition och vilja så är det ännu viktigare att få människor att förstå vad siffrorna egentligen betyder.
– Att ändra en demografi tar tid. Därför behöver företrädarna i en kommun vara tydliga med vad som ska hända när målet nås, vad det innebär och vilken kommun man då kommer att leva i. Där behöver man kunna prata om och visa på de längre perspektiven och inte fastna i en debatt om själva siffran.
