Efter pandemin och den efterföljande inflationskrisen med räntestegringar och prisökningar började det äntligen se ut som att byggandet skulle kunna ta fart igen i Sverige. Något som var mer än välkommet i landet i allmänhet och i Skellefteå i synnerhet eftersom man var den kommun i landet med högst inflyttning i kombination med en skriande bostadsbrist.
Så ändrades allt, mer eller mindre från en dag till en annan. Northvolts konkurs var ett faktum och under de följande månaderna försvann 5 000 arbetstillfällen från kommunen. Helt plötsligt stod Skebo och de privata byggaktörerna med storslagna planer och pågående byggprojekt inför en situation som krävde nya beslut. Under vintern och våren har projekt satts på paus eller runnit ur i sanden när privata aktörer dragit i handbromsen. I september kom beskedet att Skebo pausar samtliga planerade byggprojekt på obestämd tid.
Nu har vi gått från att ha blåslampan på oss till att kunna jobba med vår produktportfölj med ett annat lugn.
Men Skebos vd, Helena Markgren, ser inte beslutet som särskilt dramatiskt utan som ett resultat av de stresstest som alltid föregår en investering.
– Våra investeringsbeslut är givetvis alltid fattade på affärsmässiga grunder. En del av de stresstest vi alltid gör handlar om hur en ökad vakansgrad skulle påverka investeringen. I september hade vi en vakansgrad på 8 procent – det inkluderar lägenheter som är tillgängliga att hyra direkt liksom lägenheter som är under reparation och utredning – och även om utflyttningen stannat av så har den inte bottnat riktigt än. Därför är det klokast att pausa och avvakta, säger Helena Markgren.
I reda lägenheter motsvarar en åttaprocentig vakansgrad 230 lägenheter i Skebos bestånd. De lediga lägenheterna återfinns till största del i Skebos nyproduktion där hyrorna är höga. Den som står i Skebos bostadskö och varje vecka öppnar mailet med lediga lägenheter har också märkt att många av de lediga lägenheten finns på Getberget.
– Innan konkursen hade vi en väntetid på tre år i de husen. Samtidigt var det många som bodde där som nyligen flyttat till Skellefteå men inte riktigt hittat rätt storlek på bostad utan bodde där i väntan på något mer passande. När konkursen var ett faktum tillhörde dessa den grupp som lämnade Skellefteå först. Detta i kombination med att hyrorna är relativt höga gör att vi har en hög vakansgrad där.
Jag frågar Helena Markgren om det inte vore en tanke att sänka hyrorna i de bestånd med hög vakansgrad? Om det inte vore bättre att få in lite pengar än inga alls? Men som jag någonstans redan anat förklarar hon att det inte fungerar att göra så eftersom det skulle skapa svårigheter att få kalkylerna att gå ihop när byggandet kommer igång igen.
– Om vi haft en enda nyproduktion och bestämt oss för att aldrig mer bygga något, då hade det fungerat. Men inte om vi vill att det ska byggas mer i framtiden. Det är nämligen så att fastighetsvärdena sjunker även på fastigheterna runt omkring om man sänker hyran. Det skulle göra det svårare att få hit etableringar i framtiden, säger Helena Markgren och fortsätter
– Istället har vi valt att vara flexibla med tillträdesdatum och låta de som hyr en lägenhet via Bodirekt få behålla sina köpoäng.
Sedan Northvolts konkurs har narrativet kring satsningen långsamt förskjutits, så som det tenderar att bli när något går från flipp till flopp. Berättigad kritik i kombination med viljan att hamna på rätt sida i historieskrivningen har lett till att heja-ropen ersatts av vad-var-det-jag-sa-körerna. Men att Skellefteå skulle ha tagit sig vatten över huvudet och ”förbyggt sig” håller Helena Markgren inte med om.
– Givetvis skapade Northvolts konkurs problem och utmaningar. Men vi arbetar alltid långsiktigt. Nu har vi gått från att ha blåslampan på oss till att kunna jobba med vår produktportfölj med ett annat lugn. Att pausa våra planerade projekt enligt LOU, lagen om offentlig upphandling, gör att vi inte kan starta någon ny upphandling på ett halvår. Nu när tempot på marknaden är ett annat kan vi använda den tiden till att justera de värden vi jobbar med. Tidigare var snabb produktionstakt högt värderat, nu får vi se vad som eventuellt behöver uppvärderas i processen, säger hon.
Samma vecka som det meddelades att Lyten skulle köpa fabriken fick vi in 857 nya intresseanmälningar. Sedan dess har vi fått in 500 nya köanden i veckan.
Samtidigt som Skebo pausar alla planerade projekt så färdigställs de redan påbörjade på Morö Backe, Moröhöjden, i Kåge och på Anderstorp. Dessa omfattar totalt 600 lägenheter och röster har höjts för att avbryta byggandet av även dessa projekt, något som enligt Helena Markgren vore en riktigt dålig idé.
– Det skulle kosta alldeles för mycket och medföra stora problem med ansvarsdragningar och kvalitetsbedömningar.
Även den omfattande nyproduktionen i Bureå och Kåge har ifrågasatts med hänvisning till hyrorna som många anser vara för höga i relation till avståndet från stan. Men även om läget är utmanande i ytterområdena menar Helena Markgren att beslutet att bygga där var rätt.
– Vi tar alltid våra beslut på affärsmässiga grunder. Det finns och fanns starka argument för att bygga i ytterområdena. Dels att vi kunde samordna nyproduktionen med det befintliga beståndet och att vi ägde marken vi byggde på. Eftersom marken då inte räknades in i byggkostnaderna så blev dessa lägre. Det är en del i varför vi inte behövt göra några nedskrivningar, säger Helena Markgren.
Helena Markgren är övertygad om att 2025 kommer att sluta med svarta siffror på sista raden, även om marginalen inte kommer att vara så stor. Hon menar att det finns all anledning att tro på Skellefteå och tycker sig redan kunna se en ljusning. En ljusning som inte bara har med Lytens köp av batterifabriken att göra. Enligt henne talas det för lite om den underliggande och pågående inflyttningen till Skellefteå.
– 5 000 arbetstillfällen försvann men inte 5 000 personer. Under första halvåret 2025 har 2 200 personer flyttat från Skellefteå. Men samtidigt har 1 100 faktiskt flyttat hit. Att vi lyckats behålla ungefär 3 000 personer tycker jag visar att människor vill bo kvar och jobba här. Uppenbarligen har många blivit anställda av andra företag. Att det i maj startades fler nya bolag i Skellefteå än riksgenomsnittet säger också något, menar hon.
Att det i maj startades fler nya bolag i Skellefteå än riksgenomsnittet säger också något.
Men för att återgå till Lyten, så visst hände det något i Skellefteå och på Skebo när nyheten om förvärvet damp ner i medierna.
– Samma vecka som det meddelades att Lyten skulle köpa fabriken fick vi in 857 nya intresseanmälningar. Sedan dess har vi fått in 500 nya köanden i veckan. Från veckan 35 och tills nu ger det 5 000 nya intresseanmälningar. Men oavsett Lyten tror vi på Skellefteå, säger Helena.
