Ja, då var 2024 igång… Hoppas att ni alla har haft fina helger och en bra start på året! Själv har jag haft underbara helger och en fruktansvärd start på det nya året.
Först var det vattenrör som frös, sedan bilen och sedan tanken till toaletten som sprack, och så till sist avslag på studiemedel. Det var i januari. Februari har precis börjat och vi har redan hunnit dra på oss ytterligare ett problem med bilen, vilket gör den okörbar för tillfället.
Så 2024? Hittills inte en hit… Har vi några stora planer för det här året? Tja, inget stort, bara operationer, legitimationstentor och att få ett jobb. Liksom ingenting som det nya året kan sabba.
Det är nästan skrattretande hur mycket otur man kan ha på en och samma gång.
Eller förresten… det är nästan skrattretande hur mycket otur man kan ha på en och samma gång. Men det sägs att kärlek övervinner allt. Nog för att jag älskar min man och mina barn över allt annat, men hittills har en kostnadsfri-bilmekaniker-som-lagar-alla-problem-kärlek lyst med sin frånvaro. Likaså kärleken-som-är-VVS-expert. Så ärligt talat är jag lite osäker på det här med kärlekens kraft.
Med det sagt så har kärleken blommat på en annan punkt. Återgång till studier efter sjukskrivning, med katastrofmedicin och praktik inom äldreomsorgen. Och att känna att man verkligen älskar det man gör, mer och mer för varje dag. Den där känslan man får när man hjälper en väldigt dement person och ibland kan se tacksamheten i dennes ögon, någonstans långt bakom slöjor av förvirring.
Stoltheten man känner när man bidrar till en bra vardag för en äldre person.
Stoltheten man känner när man bidrar till en bra vardag för en äldre person och ödmjukheten när man inser hur beroende av andra en människa kan bli på gamla dagar. Tryggheten och förundran man känner över skickligheten och kunskapen hos handledare och kollegor. Och samtidigt känslan av att vara så väldigt liten kunskaps- och erfarenhetsmässigt.
Det finns säkert många ställen där åldrande och nedgång inte alls är lika värdiga som på stället där jag jobbar och praktiserar. Och det finns säkert mardrömshistorier om både äldreboenden och hemsjukvård. Men så finns det våra historier härifrån underbara lilla Jörn. Vackra historier om hur livet var för flera decennier sen, spännande historier om militära äventyr och norska flyktingar under andra världskriget. Historier om gammalt hat och ännu äldre kärlek. Berättelser om vänskap och rivalitet.
Men så finns det våra historier härifrån underbara lilla Jörn.
Och så kunskap. Kunskap om hur man ska hålla huden mjuk och undvika sår. Om vilken mat man ska servera. Om hur man ska mobilisera en äldre person som har fallit och är rädd att gå. Och om mycket, mycket mer.
2024 må ha vaknat på fel sida sängen för min del, men jag vägrar låta det dåliga ta över. Kanske kärlek besegrar allt, eller så gör den inte det.
En sak är dock säker: mitt professionella liv skulle vara så otroligt mycket fattigare utan all kärlek som jag möter på jobbet varje dag. Och definitivt utan all kärlek jag själv har för det jag gör. Så… lite hat, men också kärlek, kärlek.
Anna Nilsson
