I Skellefteå kommer snart bygget av Norrbotniabanan att bli väldigt märkbart. Trafikverket som håller i bygget av själva järnvägen, planerar för byggstart i Skellefteå under 2024.
Då kommer man också att trappa upp närvaron i stan, med en ny kontorslokal som blir projektkontor.
– Vi är ju snart i 2023, så det är inte så långt borta nu, säger Maria Erlandsson.
Att bygga en ny järnväg handlar inte bara om att lägga räls. För att den framtida trafiklösningen ska fungera ska det byggas 250 broar och 55 mil ny väg längs sträckan mellan Umeå och Luleå. Ändå menar Maria Erlandsson att projektet mestadels inte är så komplicerat.
– Väldigt lång bit av sträckan går ute i skogen i orörd mark. Delen som är komplicerad är den genom Skellefteå, och delvis också Bureå, säger hon och fortsätter:
– Komplexiteten ligger i att bygga medan man har annan pågående järnvägstrafik som måste fortgå. Men också att det ska fungera för biltrafik, gångare och cyklister under byggtiden. Det är det stora komplexa, säger hon.
Bansträckningen i Skellefteå kommun går från Ytterbyn utanför Lövånger, norrut mot Bureå och vidare till Södra Tuvan.
Där ska en järnvägsbro byggas över Skellefteälven för att spåret sedan ska löpa parallellt med väg 372 (Skelleftehamnsleden) in mot centrum.
Vägnätet kommer att byggas om för att ge plats för tågtrafiken – en av de två stora förändringarna blir vid rondellen vid Mullberget, där Grenvägen mot Älvsbacka kommer att stängas.
Väg 372 ska istället ansluta med “nya Grenvägen” några kvarter österut, i höjd med Rönngatan.
För många är det en process att landa i. Men jag måste säga att det har varit väldigt bra bemötande ändå, många har en förståelse för att järnvägen måste byggas.
Den andra stora förändringen blir korsningen nedanför lasarettet, som blir gång- och cykeltunnel i nord-sydlig riktning. Biltrafiken ska ledas om till Nordlandergatan, i höjd med macken vid Baldergymnasiet.
– Man tar bort de stora plankorsningarna. Det finns en anledning till att man inte gjort de förändringarna tidigare – det är komplicerat och svårt. Men det kommer att bli mycket bättre flyt i trafiken när det är gjort, säger Maria Erlandsson.
Många boende längs järnvägen påverkas stort av bygget, bland annat av högre ljudnivåer.
– Vi bygger jättemycket bullerplank genom centrala Skellefteå och Bureå. Vi byter också ventilationsdon och fönster på många fastigheter för att de ska bli bra isolerade. Det är vad man gör i första hand så att så många som möjligt kan bo kvar men ändå ha en bra boendemiljö, säger Maria Erlandsson.
För en del innebär det dock att ens hem blir inlöst och att man måste flytta. Norrbotniabanan klassas som ett riksintresse och går därmed före enskilda individer.
Maria Erlandsson säger att det är väldigt blandade reaktioner och samtal med de som måste flytta från sina hem.
– För många är det en process att landa i. Men jag måste säga att det har varit väldigt bra bemötande ändå, många har en förståelse för att järnvägen måste byggas. Men sen är det såklart så att bostadssituationen i Skellefteå har förändrats mycket sedan vi började diskutera med en del 2018, så visst är det inte helt enkelt för alla, säger hon.
Det får andra spekulera i. Vi har vår beställning och vårt uppdrag och jobbar på så fort vi kan.
Under året har Norrbotniabanan noterat två viktiga milstolpar. Alla delsträckor, järnvägsplanerna, mellan Umeå och Skellefteå nu fastställda.
Det innebär att Trafikverkets särskilda planprövningsavdelning godkänt det planerade bygget. Nu väntar en period när berörda parter har möjlighet att överklaga planerna, innan de vunnit laga kraft.
Den andra stora milstolpen kom i juni, när dåvarande regering beslutade att hela sträckan skulle finnas med i den nationella infrastrukturplanen. Tidigare fanns bara sträckan Umeå till Skellefteå med i den planen.
– Jättepositivt. Det är ett tecken på att man verkligen vill att det här ska byggas inom en snart framtid. Det garanterar också finansiering, även om vi inte vet när vi får pengarna. Det är mycket beroende på, när planer vunnit laga kraft och så. Men planen säger att vi ska få det, säger Maria Erlandsson.
Det har funnits oro för att den nya regeringen skulle vara mindre intresserad av att färdigställa Norrbotniabanan. Vad tänker du om det?
– Det får andra spekulera i. Vi har vår beställning och vårt uppdrag och jobbar på så fort vi kan, säger hon.
Skulle man kunna avbryta projektet när det kommit så här långt?
– Det känns osannolikt. Vi jobbar på och har inte fått några såna signaler.
Samtidigt som bygget snart drar igång startar också planeringen för den fortsatta sträckningen norrut. För sträckan Skellefteå – Luleå är man ungefär i det läge man var 2017 för Umeå – Skellefteå, alltså fem år efter i processen.
– Vi håller på att bygga upp organisationen för att titta på hela sträckan och påbörja arbetet med järnvägsplanen uppåt. Den kommer att gå förbi Kåge och Ersmark, via Byske hela vägen upp till Piteå och Luleå, säger Maria Erlandsson.
