Det var i våras som Rättighetsmottagningen mjukstartade sin verksamhet på Stiftsgården i Skellefteå. Nu, när hösten gjort sitt inträde, står man redo att hjälpa människor som på olika sätt och av olika anledningar hamnat i ekonomiska svårigheter.
– Vi hjälper och peppar människor att ta tillvara sina rättigheter och navigera i det ofta krångliga systemet av myndigheter och bidrag, säger LenaMari Öfjäll, diakonistrateg på Svenska kyrkan i Skellefteå och fortsätter
– Det kan handla om att få hjälp med bidragsansökningar, kontakten med myndigheter eller hjälp att tolka beslut från socialtjänsten eller försäkringskassan. Men också om ren ekonomisk hjälp. Kyrkan i Skellefteå har ett antal fonder som man söka pengar ur.
Den hjälp som Rättighetsmottagningen erbjuder är egentligen inte ny utan bedrevs tidigare av varje enskild församling i Skellefteå. Men genom att samla fler kompetenser på ett ställe blir samordningen bättre och därmed möjligheten att hjälpa fler. För hjälpen behövs, ännu mer än tidigare.
– Samhällets skyddsnät har fått större maskor. Det krävs mindre för att hamna mellan stolarna idag än för tio år sedan. Dessutom har det blivit svårare att ta sig tillbaka till en fungerande ekonomi om man hamnat i svårigheter, säger Marie Hörnqvist, diakon och arbetsledare.
När samhällets skyddnät inte håller får kyrkan och frivilligorganisationer ett större ansvar. Det är bekymmersamt eftersom vi ska vara ett komplement och inte ta över det offentligas roll.
Att behovet av ekonomiskt stöd ökat har mycket att göra med de senaste årens kostnadsökningar i spåren av den höga inflationen. När hyrorna stiger och maten blir dyrare samtidigt som bidragssystemet stramas åt krävs det inte alltid mer än en sjukskrivning, en skilsmässa eller att man blir av med jobbet för att man ska få problem. Marginalerna har helt enkelt blivit mindre. Det ökade behovet av stöd hänger också ihop med politiska beslut där a-kassan sänkts samtidigt som vissa bidrag inte räknats upp.
– Vi ser en ökning av människor som har svårt att betala sina mediciner. För den som lever på försörjningsstöd finns ett maxtak för vilken hyra man får ha. När det byggs nya bostäder med höga hyror eller när äldre bostäder renoveras och hyran höjs – då blir det väldigt svårt. Här hamnar allt fler i en rävsax, säger LenaMari.
En studie från Göteborgs universitet visar att fattigdomen i Sverige inte minskat trots att färre människor ansöker om och får ekonomiskt bistånd från exempelvis socialtjänsten. Biståndets nivåer – det vill säga hur mycket hjälp ett hushåll har rätt till – har i princip stått still i köpkraft under lång tid. Samtidigt har många andra hushåll fått det bättre. Resultatet är en växande klyfta mellan de som får bistånd och resten av befolkningen. Det här är något man märkt av på Rättighetsmottagningen.
– Vi kan se att vissa människor ger upp, inte har förmågan och orken att söka de bidrag man har rätt till. Man tycker ofta inte att det är någon idé. Då kommer man till oss istället. Många skräms också av rapporteringen om människor som blivit återbetalningsskyldiga till försäkringskassan – trots att det är försäkringskassan som gjort fel, säger LenaMari och får medhåll av diakonkollegan Annika Oreskovisc
– När samhällets skyddnät inte håller får kyrkan och frivilligorganisationer ett större ansvar. Det är bekymmersamt eftersom vi ska vara ett komplement och inte ta över det offentligas roll. Där är vi inte än men utvecklingen går ditåt. Det är effekten av de nedskärningar som pågått länge och riskerar att skapa ett samhälle där människor är beroende av välgörenhet.
Den första januari 2027 införs det nya bidragstaket som kommer att begränsa det totala stödet för framförallt större hushåll och samtidigt införa ett stopp för kommunerna att betala ur mer än den nationella riksnormen. På Rättighetsmottagningen oroar man sig för effekterna av införandet.
– Det finns mycket som är problematiskt med det nya bidragstaket. Och risken är stor att det leder till att ännu fler får det svårt att klara sig, säger LenaMari.
Vi kan se att vissa människor ger upp, inte har förmågan och orken att söka de bidrag man har rätt till. Man tycker ofta inte att det är någon idé. Då kommer man till oss istället.
Att inte ha pengar, att inte klara sin ekonomi och att behöva söka hjälp är fortfarande belagt med en stor skam. Därför är diakonerna på Rättighetsmottagningen noga med bemötandet och att upplysa människor om att de är långt ifrån ensamma. Enligt uppgifter från Kronofogden upplever 35 procent av befolkningen att de har problem med att få ihop ekonomin i större eller mindre utsträckning.
– Vi som samhälle har blivit bättre på att prata om psykisk ohälsa. Vi borde även bli bättre på att prata om ekonomiska problem eftersom det drabbar så många. Min förhoppning är att människor ska våga söka hjälp tidigare, innan man skuldsatt sig och innan situationen förvärras, säger LenaMari.
