Efter tre år av ekvationer, termodynamik och strömningslära får Elias Lingensjö chansen att använda kunskaperna på riktigt.
– Skellefteå har varit den perfekta basen för att ta idéerna vidare. Som student vill man ju få applicera det man lär sig. Men att utveckla en egen idé kräver både tid och pengar, och det har man inte så mycket av som student. Därför är det otroligt roligt att Sammes stiftelse är beredd att satsa och ta en risk för att jag ska få jobba med mina idéer så här tidigt i utbildningen, säger han.
Stipendiet på 40 000 kronor gav honom tiden att helhjärtat satsa på projektet i sommar.
Elias växte upp i Härjedalen, gick teknikprogrammet på gymnasiet i Härnösand och studerar i dag till civilingenjör i teknisk fysik vid Umeå universitet.
Tanken är att man skulle kunna ha exempelvis lidarteknik och kamera och använda den för att inspektera infrastruktur.
De första tre åren på utbildningen har varit intensiva och till stor del teoretiska.
– Jag har hela tiden pluggat med målet att snart få börja välja mer själv och ägna mig åt det jag verkligen vill göra och där är jag nu. Det har varit otroligt belönande.
En möjlighet att utvecklas i Skellefteå
Trots att Elias studerar i Umeå blev det Skellefteå som gav honom möjligheten att börja omsätta kunskaperna i en egen idé.
Elias och hans kompis Henrik Berggren hade under en längre tid funderat på sitt luftskeppsprojekt och letat efter en möjlighet att faktiskt lägga tid på att undersöka om idén kunde fungera.
Stipendiet blev den möjligheten och Elias den som fick stipendiet.
– Jag vill gärna bidra till utvecklingen i norra Sverige, det brinner jag för. Samtidigt såg jag att det finns väldigt bra förutsättningar här i Skellefteå, inte minst med Droneport och den infrastruktur och kunskap som finns här. Skellefteå kändes som en självklar plats att ta idén vidare på, säger han.
Hans kunskaper inom bland annat strömningslära och termodynamik har kommit till nytta, samtidigt som han fått möjlighet att möta aktörer som skulle kunna ha nytta av tekniken.
– Det har varit jättekul att faktiskt applicera kunskaperna jag har fått. Det är sjukt givande. Det här är ju det jag vill göra.
En drönare som kan stanna i luften i dagar
Idén som tagit Elias till Skellefteå växte fram ur ett gemensamt intresse för drönarteknik. Han och Henrik hade följt utvecklingen av stora luftskepp för bland annat godstransporter och började fundera på om samma princip kunde användas på ett helt annat sätt.
I stället för att transportera tung last ville de undersöka möjligheten att bygga ett betydligt mindre luftskepp, utrustat med samma typ av teknik som en drönare.
– Tanken är att man skulle kunna ha exempelvis lidarteknik och kamera och använda den för att inspektera infrastruktur. Skillnaden mot en vanlig drönare är att den skulle kunna ha en flygtid på flera dygn.
Jag vill gärna bidra till utvecklingen i norra Sverige, det brinner jag för. Samtidigt såg jag att det finns väldigt bra förutsättningar här i Skellefteå.
Under sommaren har arbetet framför allt handlat om att ta reda på om konceptet är genomförbart. Elias och Henrik har gjort beräkningar kring bland annat lyftkraft, väderpåverkan och storlek och samtidigt tittat på hur farkosten skulle kunna bli tillräckligt enkel att hantera för exempelvis ett mindre företag eller en kommun.
Den första modell de räknat på skulle bli drygt fem meter lång uppblåst, men kunna packas ihop till ett betydligt mindre format när den inte används. Vätgasen står för lyftkraften medan framdrivningen är elektrisk.
– Vi har byggt en modell som flugit och det känns väldigt spännande. Grundtanken har inte varit att designa en färdig produkt utan att undersöka om det här faktiskt är en rimlig väg framåt, menar han.
Nästa steg – ut i verkligheten
Den första utvärderingen är nu gjord. Nu väntar nästa steg som är att möta potentiella användare och få deras syn på konceptet och vilka behov tekniken skulle kunna lösa. Bland annat finns en dialog med Skellefteå Kraft och skogsbolaget SCA.
Förhoppningen är därefter att kunna gå vidare från beräkningar till en större prototyp.
– Det näringsliv som finns i Skellefteå känns som en perfekt matchning utifrån det användningsområde vi ser framför oss, vi tror stenhårt på vårt projekt och tänker att användningsområdet i Norrland är stort, säger Elias.
