Det är nog många som snuddat vid tanken att bli familjehem – att få göra en insats för behövande barn och öka deras chanser till en trygg tillvaro och ett fungerande vuxenliv. Samtidigt tvekar många inför ansvaret. Man undrar om man har det som krävs och tror kanske att bara en människa med superkrafter klarar av uppgiften.
Enligt Nina Larsson Åström, är det dock inga superföräldrar man kräver när man utreder om en familj har rätt förutsättningar för att bli familjehem. Det går faktiskt att vara ensamstående så länge man har ett stabilt nätverk omkring sig.
Det viktigaste för barn som placeras är ofta det basala.
– Det handlar primärt om att man ska ha tid och engagemang. Familjen som ansöker ska befinna sig i en bra och stabil situation och föräldrarnas parrelation ska vara välfungerande. Om det finns på plats har man goda förutsättningar att bli ett mycket bra familjehem, säger Nina Larsson Åström, familjehemssekreterare på Skellefteå kommun, och tillägger:
– Det viktigaste för barn som placeras är ofta det basala. De behöver kärlek och fasta rutiner kring mat, sömn och skola eller förskola. Det börjar alltid i den grundläggande tryggheten som de här barnen inte har haft.
Stöd från kommunen
Att vara familjehem innebär att man får ekonomisk ersättning för de kostnader som följer med att ta hand om ett barn. Familjen får också en familjehemssekreterare som de kan kontakta vid alla frågor som rör barnet, praktiskt såväl som känslomässigt. Det placerade barnet har dessutom en egen socialsekreterare som jobbar ihop med familjehemssekreteraren.
Som familjehem måste man också vara medveten om att det barn man får placerat hos sig har en ursprungsfamilj som man behöver ta hänsyn till. Det handlar om att kunna bemöta de biologiska föräldrarna på ett bra sätt och bidra till att relationen mellan barnet och ursprungsfamiljen fungerar så bra som möjligt. Även i detta får man stöd av Skellefteå kommuns familjehemsenhet.
– Man är inte ensam som familjehem. Vi finns alltid med som stöd och det ska vara enkelt att nå oss oavsett tid på dygnet. Tillsammans arbetar vi med familjehemmet och de biologiska föräldrarna för barnets bästa, säger Nina Larsson Åström.
Behovet växer
För Skellefteå kommuns familjehemsenhet pågår ett ständigt arbete med att hitta nya familjehem. För behovet är stort och växer i takt med att antalet invånare i Skellefteå ökar. Nina Larsson Åström tror att svårigheten att hitta familjehem till viss del hänger samman med den tid vi lever i och som präglas av ett relativt högt livstempo.
Allt det här skapar utmaningar som vi jobbar hårt för att lösa.
– Vi lever i en tid där det för många är självklart att barnen ska ha många aktiviteter. Dessutom vill vi vuxna ha tid att göra saker för oss själva. Det leder till att många inte anser att de har tid att ta in ett till barn i familjen, även om viljan kan finnas, säger Nina Larsson Åström.
– Samhället ställer också andra krav idag vilket kan göra uppdraget tuffare, både för oss och familjehemmen. Behovsbilden har förändrats med större svårigheter för många barn och unga. När Skellefteå växer sker också kulturkrockar där bilderna av vad ett barn behöver kan skilja sig åt. Allt det här skapar utmaningar som vi jobbar hårt för att lösa.
Frivillighet och tvång
De allra flesta barn som får flytta till ett familjehem är frivilligt placerade. Det betyder att ursprungsfamiljen gett sitt samtycke till att barnet placeras i familjehem. I dessa lägen har de biologiska föräldrarna större rätt att bestämma i frågor som rör barnet. De har större frihet i umgänget med barnet och har också inflytande över när barnet ska flytta hem igen.
I fall där placeringen sker under tvång och i enlighet med lagen om vård av unga, LVU, tar socialtjänsten över de beslut som handlar om barnet – då krävs det också mer av de biologiska föräldrarna för att barnet ska kunna flytta hem igen. Var sjätte månad görs en bedömning om barnet ska fortsätta bo i familjehem eller inte oavsett om det är frivillig placering eller LVU.
När ett barn bott två år i ett familjehem kan det bli aktuellt att ansöka om vårdnadsöverflyttning till familjehemmet. Om ansökan godkänns överförs den juridiska bestämmanderätten över barnet till familjehemmet som då kan fatta egna beslut kring exempelvis skolgång. När en vårdnadsöverflyttning skett avslutas uppdraget som familjehem.
– Vid en vårdnadsöverflyttning utgår fortfarande ekonomisk ersättning fram tills att barnet fyller 18 år. Men det är inte detsamma som en adoption. Barnet har till exempel inte arvsrätt, säger Nina Larsson Åström.
Små och stora barn
För kommunens del handlar en del av arbetet om att matcha ihop barn med lämpliga familjehem. Man utgår från familjehemmens egna önskemål och åldern på de befintliga barnen och försöker hitta lämpliga konstellationer. Man försöker också planera långsiktigt, oavsett om det handlar om en kortare placering eller en längre.
– På vissa sätt kan det vara lättare att ta emot ett mycket litet barn som egentligen bara kräver kärlek och omvårdnad. Lite äldre barn kan vara mer utmanande. De har kanske aldrig haft ramar och rutiner och kan testa familjehemmet för att se om de står pall och står kvar. Och då gäller det att göra just det. Stå kvar. Gör man det brukar det bli bra. Och i de här frågorna och utmaningarna finns vi alltid med som stöd, säger Nina Larsson Åström.
Men att vara familjehem innebär långt ifrån bara utmaningar. Nina Larsson Åström ser ofta exempel på glädjen i att hjälpa ett barn till ett bättre liv. I många fall blir relationen livslång och till glädje för både familjen och barnet.
– Som familjehem gör du en ovärderlig insats för ett barn. Och du får enormt mycket tillbaka när du ser hur barnet knyter an och utvecklas. Du får helt enkelt ytterligare ett barn att älska och glädjas åt. Och du gör dessutom något otroligt viktigt för samhället.
