Att Skellefteå växer har väl sällan fått ett sånt tydligt kvitto som när SCB släppte befolkningsstatistiken för 2023 för ett par veckor sedan. Totalt flyttade 4 608 personer till Skellefteå under det gångna året men eftersom 2 350 själar samtidigt flyttade från kommunen landar inflyttningsnettot på 2 140 personer. En siffra som gör Skellefteås befolkningsökning i absoluta tal till Sveriges femte största efter storstadskommunerna Göteborg, Malmö, Stockholm och Uppsala.
Och för första gången på länge större än Umeå:
Den höga inflyttningen verkar inte heller slå av på takten. Knappt två månader in på 2024 har Skellefteå vuxit med ytterligare drygt 500 personer vilket ger ett totalt invånarantal på 77 041, det högsta någonsin.
– Det är en fantastisk prestation där vi överträffar det högt satta målet om 4000 inflyttare på ett år. Det är också ett bevis på att Skellefteås omvandling sker här och nu och inte i framtiden, säger Helena Renström, Expo manager på Skellefteå kommun, och tillägger:
– Jämför man antalet inflyttare utifrån Skellefteås storlek så ligger vi topp fyra i Sverige. Det här är den utveckling vi hoppats på men som har varit en stor utmaning. Nu ser vi att allas hårda arbete ger resultat och att målet om 90 000 invånare till 2030 inte är omöjligt att nå, för det här är ett gemensamt arbete som involverar hela samhället från offentlig sektor, privat sektor och civilsamhälle.
Majoriteten är män
En snabb befolkningsökning medför givetvis utmaningar när det gäller bostadsförsörjning och andra typer av infrastrukturell utbyggnad. Men Skellefteå kommun och dess näringsliv står också inför utmaningar när det gäller könsfördelningen bland de nya inflyttarna. Statistiken visar nämligen att drygt 60 procent av inflyttarna är män, och då är inte gästarbetarna medräknade.
Monica Forsman är särskilt sakkunnig inom jämställdhet på Länsstyrelsen Västerbotten. Enligt henne finns en del av förklaringen till den könsmässiga snedfördelningen i det faktum att industrin fortfarande är en bransch som domineras av män. När en stor industri, med tusentals anställda, etableras på en ort samtidigt som villkoren inom offentlig sektor försämras, tenderar många att lämna det offentliga för industrin, något som också skapar en snedfördelning.
– Det här är inte en fråga som vare sig kommun eller näringsliv kan lösa på egen hand. Vi måste tillsammans rusta företagen och offentlig sektor för att kunna bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete som handlar om att nyansera bilden av industrin och vårt län och samtidigt skapa goda arbetsvillkor för både kvinnor och män.
Jobbar aktivt
Att männen dominerar inflyttningen är en tendens som kan ses i hela länet. Och konsekvenserna av en ökad mansdominans medför på sikt en ännu mer könssegregerad arbetsmarknad men även risk för ökad prostitution, arbetskraftsexploatering och människohandel för sexuella ändamål. Men såväl Skellefteå kommun som näringslivet är medvetna om utmaningarna och jobbar aktivt för att komma tillrätta med dem.
– Vi behöver fortsätta jobba med att få fler utbildningar till Skellefteå, att öka branschbredden och få hit fler akademikerjobb. Frågan om medföljande är också viktig i sammanhanget. Genom att skapa utbildningstillfällen kan det bli mer lockande även för välutbildade medföljare att flytta hit för att antingen jobba eller utbilda sig vidare. Just nu sker mycket spännande kring utbildningar i Skellefteå, så satsningarna som görs är helt rätt, säger Helena Renström.
På Länsstyrelsen driver Monica Forsman en satsning kring jämställd industri där man tagit fram en avsiktsförklaring som ett flertal kommuner, bland andra Skellefteå kommun, regioner och företag skrivit under.
De som undertecknat avsiktsförklaringen förbinder sig till att driva ett ledningsstyrt jämställdhetsarbete, att nyansera bilden av branschen och länen genom att utmana strukturer och föreställningar som begränsar kvinnor och män. De ska också vara attraktiva arbetsgivare genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
– Vi måste också kunna lyfta de utmaningar som finns utan att lägga en blöt filt över den i grunden positiva utvecklingen. Det finns otroligt många aktörer som jobbar aktivt med just de här frågorna och medvetenheten om deras vikt är generellt hög, säger Monica Forsman.
Ökad mångfald
Bortsett från de utmaningar som följer naturligt på snabb utveckling och tillväxt är det kraftigt växande invånarantalet viktigt när det gäller den statliga fördelningen av pengar som behövs till lika stora som nödvändiga investeringar i både välfärd och infrastruktur. Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör på Skellefteå kommun framhåller också det faktum att fler invånare innebär ökade skatteintäkter och statsbidrag.
– Vi brukar utgå från ett intervall på mellan 60 000 och 80 000 kronor per person i ökade skatteintäkter och statsbidrag. Här ligger vi troligen i det övre intervallet. Varje ny invånare bidrar dessutom till konsumtionen i samhället vilket i förlängningen innebär såväl arbetstillfällen som kapital. När en mångfald av människor flyttar till Skellefteå blir vi dessutom rikare på nya perspektiv och lärdomar vilket kanske är den viktigaste grunden för all utveckling, säger Kristina Sundin Jonsson.
