Det händer mycket i norra Sverige. I Norrbotten och Västerbotten pågår enorma investeringar inom såväl fossilfritt stål som batterier och vätgas. Dessutom har antalet arbetstillfällen ökat med över 10 000 jobb under de senaste åren, något som leder till en stor inflyttning av människor till norra Sverige.
Med det här som bakgrund menar Norrbotniabanan AB och intresseorganisationen Norrbotniabanegruppen, där bland andra en rad kommunal- och regionråd ingår, att bygget går alldeles för långsamt.
– Vi behöver ett konkret målår för när banan ska stå klar i sin fulla längd på 27 mil mellan Umeå och Luleå. Det pågår investeringar för närmare 1 400 miljarder kronor i norra Sverige och Norrbotniabanan är avgörande för att klara kompetensförsörjningen och minska klimatpåverkan, säger Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanegreuppen.
Den nationella transportinfrastrukturplanen innehåller satsningar på den statliga infrastrukturen under de kommande 12 åren. Det är av största vikt att ett projekt finns med i planen, annars byggs det inte. Idag finns Norrbotniabanan i sin hela längd i planen, men endast 15 av de 40 miljarder kronor som behövs för bygget finns säkrade.
Tvivelaktiga prognoser
Var fjärde år uppdateras planen och inför uppdateringen tar Trafikverket fram ett inriktningsunderlag som bland annat bygger på prognoser från SCB, Statistiska centralbyrån. Dessvärre bygger prognoserna på tidigare trender och tar därför inte höjd för den befolkningsökning som sker och väntas ske i norra Sverige.
Problemet är att detta knappt syns i inriktningsunderlaget.
– I inriktningsunderlaget måste det finnas en tydlig befolkningsökning beskriven för att ett projekt ska prioriteras. I Norr- och Västerbotten ökar befolkningen och kommer att fortsätta öka. Problemet är att detta knappt syns i inriktningsunderlaget. Istället pekar man på en befolkningsminskning i Norrbotten och bara en marginell ökning i Västerbotten. SCB:s prognoser pekar också mot en minskad sysselsättning i båda länen och att även transporterna av malm, stål och skog ska minska, säger Elisabeth Sinclair och fortsätter.
– Därför möttes Trafikverkets inriktningsunderlag med hård kritik, framför allt från norra Sverige, i och med att den exceptionella utvecklingen som sker i norra Sverige inte syns. Prognoserna utgår från gamla statistiska data som inte tar hänsyn till den omställning vi befinner oss i och blir därför grovt felaktig. För oss som lever och verkar i norra Sverige är utvecklingen och befolkningsökningen väldigt påtaglig, säger Elisabeth Sinclair.
Leder samhällsutvecklingen
Vad som blir utfallet i den uppdaterade versionen av den nationella transportinfrastrukturplanen är ännu höljt i dunkel men Elisabeth Sinclair hoppas att de verkliga förhållandena i norra Sverige ska trumfa de statistiska modellerna.
Stärker Sveriges position som kunskapsnation och ökar konkurrenskraften.
– Den här delen av Sverige leder samhällsomställningen. En omställning som kommer hela Sverige och även det globala klimatet till del. För det är inte bara de nya industriella satsningarna som sker här. Det finns också många nytänkande tjänsteföretag som stärker Sveriges position som kunskapsnation och ökar konkurrenskraften, säger Elisabeth Sinclair.
