Annons
Brita Melin, diakoniassistent i Svenska kyrkan och Alexandra Sundberg, verksamhetschef på Röda Korset försöker se till att alla som besöker Vän i Skellefteå blir sedda och får en roll: ”Man ska inte inte bara vara här i egenskap av ensam utan även känna att man är en del av något.” Foto: Caroline Thorén

En vän för Skellefteås ensamma: “Målet är att alla ska bli sedda”

REPORTAGE Mötesplatsen Vän i Skellefteå är ett samarbete mellan Röda Korset och Svenska kyrkan och ett av flera initiativ för att minska den ofrivilliga ensamheten i Skellefteå. “Målet är att alla som kommer ska bli sedda, på det sättet är vi mer än ett vanligt kafé”, säger Alexandra Sundberg, verksamhetschef på Röda Korset.

Annons

Den ofrivilliga ensamheten är utbredd i Sverige. Den nationella folkhälsoenkäten som besvaras av personer i åldern 16 år och äldre, visar att 28 procent av kvinnorna och 24 procent av männen besväras av ensamhet. Av dessa är det tre procent som svarar att de har svåra besvär.

För att minska den ofrivilliga ensamheten gav regeringen i mars 2023 ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten att kartlägga den ofrivilliga ensamheten och föreslå en nationell strategi för att minska den och de konsekvenser som ensamheten medför.

Till Vän i Skellefteå är alla välkomna att delta i gemenskapen oavsett ålder eller bakgrund. En hel del av besökarna har med tiden själva blivit volontärer som arbetar för att minska ensamheten bland sina medmänniskor. Foto: Caroline Thorén

Vän i Skellefteå har funnits i olika varianter under en rad år. I sin nuvarande form har mötesplatsen funnits sedan november 2021. En sista sväng av pandemins restriktioner gjorde dock att verksamheten inte kom igång på veckobasis förrän i mars 2022.

– Vi startade egentligen utifrån ett integrationsperspektiv. Den ensamhet som kan komma av att inte ha några rötter i ett land eller en stad. Önskemålet om en centralt belägen mötesplats återkom i nästan alla samtal vi hade med olika grupper, säger Alexandra.

Annons

Alla får en roll

Den här torsdagskvällen snöar det ymnigt i Skellefteå. När jag anländer till Canalen i Sankt Olovsgården funderar både Brita och Alexandra på hur många som kommer att orka ta sig ut i snöyran. Men snart börjar besökarna droppa in, påbyltade och frusna.

– Vi försöker tänka att alla som kommer hit ska bli sedda och få en roll. Det kan vara att vi ber någon komma och sätta sig eller att hjälpa till med att koka kaffe. Man ska inte bara vara här i egenskap av ensam utan även känna att man är en del av något, säger Brita.

Muhammed och Mustaba är regelbundna besökare på Vän i Skellefteå. Båda pluggar svenska på SFI och trivs i stan även om Skellefteborna kan vara lite svåra att lära känna, enligt dem. Foto: Caroline Thorén

Återkommande besökare

Muhammed och Mustaba är regelbundna besökare på Vän i Skellefteås cafékvällar. Båda kommer ursprungligen från Afghanistan, pluggar på SFI och har bott i Skellefteå ett par år.

– Svenskar kan vara lite svåra att lära känna men det går ändå bra. Och här känner vi de flesta. Det är ett bra ställe att komma till, säger Mustaba.

Man ska inte bara vara här i egenskap av ensam utan även känna att man är en del av något.

Allt fler besökare strömmar till. En hel del av dem är volontärer som jobbar eller har jobbat inom Röda Korset eller Svenska kyrkan.

– Jag har varit med från början, då som volontär. Men nu var det ett tag sedan jag kom hit eftersom jag har fullt upp med att vakta mina barnbarn. Men det är så trevligt att komma hit och umgås, säger Margita Tjärnström, kanske mest känd som författaren bakom den deckarsvit som utspelar sig i Burträsk.

Annons

Största stigmat

När man pratar om ofrivillig ensamhet är det oftast den som drabbar äldre och utlandsfödda som man pratar om. Alexandra och Brita menar att ensamheten i dessa grupper är den lättaste att komma åt. Kanske för att stigmat i dessa grupper minskat eftersom man pratar mer om den.

– Att uppleva ofrivillig ensamhet mitt i livet är kanske det största stigmat. Då ska man jobba, ha vänner, barn och ett aktivt liv. Att sociala medier visar en ensidig bild av lyckliga liv gör inte saken bättre. Den här gruppen är svår att nå. Generellt kan man säga att de som är allra mest ensamma är de som också är allra svårast att nå, säger Alexandra.

Spela spel, lägga pussel, få hjälp med läxor eller bara prata en stund över en kopp kaffe – de besökande på Vän i Skellefteå kan låta lusten och behovet styra aktiviteterna. Foto: Caroline Thorén

Under de år som Vän i Skellefteå bedrivit verksamhet har man kunnat se olika mönster. Gruppen asylsökande besökare har minskat medan gruppen med arbetskraftsinvandrare har ökat. Ofta finns behovet av mötesplatser medan man lär sig svenska eller i början av att man flyttat till Skellefteå. I takt med att man lär sig svenska eller får jobb, avtar behovet av en specifik mötesplats.

– Behovet förändras över tid för människor och det är ju bra, ett tecken på att människor skaffar sig ett eget sammanhang, säger Brita.

Annons

Även på lokal nivå görs insatser för att motverka den ofrivilliga ensamheten. I december 2023 meddelade Skellefteå kommun att man vill skapa fler mötesplatser av olika slag utöver de 23 respektive 17 mötesplatser som idag finns i centrala Skellefteå och i orterna utanför stan. För att definieras som mötesplats i det här sammanhanget krävs att platsen är öppen en gång i veckan och att alla är välkomna oavsett ålder. Det ska inte heller kosta något utöver eventuellt fika.

De som är allra mest ensamma är de som också är allra svårast att nå.

Sänkta priser

Jag frågar om Brita och Alexandra upplever att ensamheten i just Skellefteå ökat på senare år. Det är givetvis nästintill omöjligt att svara på men Alexandra menar att det ekonomiska läget i Sverige kan ha skapat en större ensamhet i vissa grupper.

– Ekonomisk utsatthet och social ensamhet går hand i hand. Det är också ett av skälen till att vi sänkt priserna både på Röda Korsets kafé och second hand-butik. När allt blir dyrare så ska vi inte följa med och begränsa redan utsatta människors möjligheter att fika eller handla något, säger Alexandra.

Biljardbordet blev snabbt upptaget. Flera deltagare visade sig dessutom vara riktigt rutinerade på området. Foto: Caroline Thorén

Många skratt

Canalens lokaler fortsätter att fyllas på. Några lägger pussel, andra sitter och pratar över en kopp kaffe eller spelar biljard. Stämningen är uppsluppen med många skratt och en påtaglig värme.

– Man måste komma ihåg att våra besökare har lite olika syften med sina besök. En del vill ha hjälp med läxor, andra vill spela spel eller fråga om något speciellt. Många vill också bidra och blir med tiden volontärer hos oss. Det kan också vara ett sätt att avhjälpa sin egen ensamhet, säger Brita.

Artikeln är en del av Megafonen 7/2 – 2024. Läs hela tidningen här »

Annons
Annons
Annons
Annons