Annons
Lars Westermark, lokalpolisområdeschef i Skellefteå, säger att myndigheten har skiftat fokus från brukarna till langarna för att bekämpa narkotikan i samhället. “De måste bort från gatan helt enkelt, deras vinning av den här typen av brott måste minska. Vi måste kunna slå ut den kriminella strukturen, för annars ersätts de bara av nya aktörer”, säger han.

Polisen tvingas tänka nytt för att bekämpa drogerna: “Måste komma åt de stora leverantörerna”

FÖRDJUPNING När narkotikan fortsätter att öka i samhället har polisen tvingats tänka om. Efter flera år av förebyggande arbete ligger fokuset nu primärt på langarna. Det var en nödvändig förändring, menar lokalpolischefen Lars Westermark. “Ska man få ner volymerna av narkotika i samhället måste man komma åt de stora leverantörerna”, säger han.

Annons

Det finns mer narkotika i Sverige idag än för tio år sedan. Det kan ses på att tullen och polisen gör fler tillslag, antalet anmälda narkotikabrott har ökat och att fler personer får vård för beroende inom bland annat öppenvården.

För en månad sedan gjorde Megafonen ett besök på polisstationen i Skellefteå för att ta reda på hur den rådande narkotikasituationen ser ut i kommunen.

Kristoffer Lundström och Stefan Lundström vid Skelleftepolisen. Foto: Magnus Lindkvist

Stefan Lundström, utredare på avdelningen för grova brott, och spaningsledaren Kristoffer Lundström, berättade då att kokainet är på frammarsch i Skellefteå. Antalet unga som testar cannabis har ökat och poliserna betonade vikten av att arbeta förebyggande och fånga upp unga tidigt, innan bruket hunnit gå för långt.

– Då har vi en mycket större chans att styra om dem, sa Kristoffer.

Annons

Attityderna kring droger har förändrats, det har blivit mer socialt accepterat att ta droger idag. Framför allt i fallet med cannabis, men också kokain som blivit ett vanligt inslag på krogarna i stan.

– Det är en statusdrog i mångas ögon.

Nya utmaningar

Sedan sjuttiotalet finns en tradition av samverkan mellan polisen och andra aktörer som socialtjänst och skola, berättar Lars Westermark.

Lars är lokalpolisområdeschef i Skellefteå, och enligt honom har förebyggande uppsökande arbete mot droger alltid prioriterats högt från polisens sida.

– Men då var då, och nu är nu, säger Lars och förklarar att eftersom attityderna mot droger har förändrats så måste polisens och andra myndigheters arbete också förändras.

Lars Westermark, lokalpolisområdeschef i Skellefteå. Foto: Tinika Häggström

Den drogförebyggande linjen i Sverige har historiskt handlat mycket om skrämselpropaganda, menar Lars. Myndigheterna sa att cannabisbruk skulle leda till misär, överdoser och dödsfall – en hård linje som har blivit synad och inte längre funkar.

– Den kampanjen är över, och har varit det ganska länge nu. Viktiga myndigheter i frågan, som polisen och socialtjänsten, måste göra oss av med våra historiska arv. Vi måste utmana oss själva, annars kan vi inte förändra något.

Flytta resurser

Förändrat arbete innebär bland annat hur polisen väljer att lägga sina resurser. Sedan fem-sex år tillbaka har de flyttat personal, som tidigare jobbade med uppsökande arbete, till att istället jobba med spaningsarbete.

Annons

Det uppsökande arbetet, alltså att rikta sig till personer som köper och brukar droger, är inte särskilt effektivt för att få bort drogerna, menar Lars.

– Ska man få ner volymerna av narkotika i samhället måste man komma åt de stora leverantörerna, de som möjliggör att det finns en narkotikamarknad.

Missvisande siffror

En kartläggning av narkotikaanvändare i Skellefteå 2021, som regelbundet görs av bland andra polisen och olika kommunala verksamheter, pekar på en positiv trend där färre tar droger. 2019 identifierades 569 individer med drogbruk och under 2021 var antalet individer 267, vilket svt rapporterade om i fjol.

Kristoffer Lundström vid Skelleftepolisen. Foto: Magnus Lindkvist

Spaningsledaren Kristoffer Lundström kallar siffrorna för missvisande eftersom myndigheten helt enkelt jobbat mindre med uppsökande arbete och därför identifierat färre personer med drogbruk. Han befarade att kartläggningen gjort polismyndigheten mindre angelägna att arbeta uppsökande eftersom droganvändandet ser ut att minska.

– Det blir som att “kolla, det har gått ner, då behöver vi inte jobba mot det här”, säger Kristoffer Lundström.

Medvetet val

Lokalpolischefen Lars Westermark betonar att siffrorna från kartläggningen inte har styrt polisens prioriteringar – han är själv medveten om att siffrorna måste tas med en nypa salt. Omprioriteringar inom polisens verksamheter har varit ett medvetet beslut.

– Jag har inte velat springa på det som ögat bara ser. Vi har testat det i trettio år, och min uppfattning är inte att det har blivit mindre droger. Då kanske vi måste börja göra det på ett annorlunda sätt.

Hur blir det för de som är “på glid” om mer resurser riktas mot langarna och mindre på uppsökande arbete?

– Det är inget motsatsförhållande egentligen. I informationen från möjliggörarna så är det en uppsjö av brukare som rullas upp.

Annons

Förflyttningen av personalen handlade dels om att spara resurser. Dels var det också en fråga om kompetens, alla poliser har inte behörighet att använda vissa tvångsmedel som kan behövas i den uppsökande verksamheten. Fler kan arbeta med span.

– Men då tappade vi lite av det lokala perspektivet också.

Nu har polisen börjat få en tillökning, vilket kommer att öka den lokala kännedomen igen, säger Lars.

– Vi kommer att utöka antalet områdespoliser, de som arbetar uppsökande. Den förmågan kommer bli betydligt bättre.

Det är en smutsig bransch

Lars ser själv inga tecken på att mängden narkotika i samhället, eller attityderna kring droger, kommer att förändras i närtid. Det drogliberala narrativet är starkt närvarande i kulturen, både i Sverige och internationellt, med influencers som öppet berättar om hur de använder droger. Idag behövs ett starkare motnarrativ, menar han.

– Här tror jag att folkhälsofrågan blir jätteviktig. Vi måste få tillbaka skammen över det, för den finns inte nu. Förut berättade folk inte att de höll på med droger, det har nått gemene man på ett annat sätt, säger Lars.

– Jag tror det kanske skulle krävas någon som Greta Thunberg, en stark influencer som skulle ta avstånd och sätta in andra värden i det. Det är en smutsig bransch. Det är inte fräscht.

Artikeln är en del av Megafonen 13/4 – 2023. Läs hela tidningen här »

Du kanske också vill läsa:
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons