Annons
Matthew Webb, Anton Långdahl och Kajsa Karlsson arbetar på Fältverksamheten i Skellefteå. De ser hur fler, både yngre och vuxna, talar om narkotika i mer liberala termer idag, jämfört med för några år sedan. Dessutom upplever de att unga personer har betydligt närmare till droger idag. “För många ungdomar är det bara en snap bort om man är sugen och vill prova”, säger Matthew Webb.

Kokain på krogarna och unga som provar cannabis – polis och fältare bekymrade: ”Gemene man är rätt blåögd”

SAMHÄLLE I Skellefteå har kokainet ökat drastiskt i omfattning, fler yngre provar cannabis och attityden mot narkotika har generellt blivit mer liberal. Det menar kommunens fältgrupp, länsstyrelsen och polisen, som ser flera utmaningar i arbetet mot narkotika. “Det är ett samhällsproblem”, säger polisen Kristoffer Lundström.

Annons

Kaffekokaren puttrar i fikarummet på Storgatan 34 där fältsekreterarna sitter i varsin blå fåtölj. De är fyra heltidsanställda inom fältverksamheten, som är en del av socialtjänsten.

Anton Långdahl har jobbat som fältare i närmare tio år och under det senaste halvåret har han fått två nya kollegor; Kajsa Karlsson och Matthew Webb.

– Vi arbetar förebyggande och uppsökande. Sen ska vi hålla koll på trender och tendenser, och vara där unga finns och verkar, berättar Kajsa.

På Fältverksamheten i Skellefteå arbetar totalt fyra heltidsanställda med bland annat drogförebyggande arbete. Foto: Tinika Häggström

Det innebär att gruppen arbetar på ställen som skolor, fritidsgårdar, festivaler, eller där till exempel epa-träffar äger rum.

– En del av jobbet i ungdomsmiljöerna är att se till att alla har det bra och kanske hjälpa till när någon vill in i en förening. Men det är också att när varningslampan börjar blinka så ska vi vara lite bromsljuset mot det och signalera att vi känner att det är någonting, säger Anton.

Förändrade attityder

Sedan i somras har gruppen sett en ökning av grundskoleelever som provat narkotika, framför allt cannabis. Senast det kom en liknande ökning blev vuxenvärlden helt chockad, samtidigt som ungdomarna själva inte såg nyheten som något speciellt konstigt, berättar Anton.

– Vi gjorde en insats där vi försökte träffa så många som möjligt av årskurs åttas föräldrar för att måla upp våran bild. Vi upplevde att när man tänkte på droganvändande så tänkte de flesta föräldrarna på de man ser på stan som har stora bekymmer. Medan de som vi träffar är helt vanliga ungdomar.

Anton Långdahl säger att droger nog är mest förekommande i krogmiljö, men att det inte går att utesluta några platser. ”Jag tycker det känns väldigt förekommande på alla möjliga platser”, säger han. Foto: Tinika Häggström

Han tror att om vuxenvärlden inte tänker på att droger kan vara en del av en ung människas förändrade beteende, så kommer föräldrarna inte heller att se det.

– Du kommer ha väldigt svårt att lösa det dåliga måendet så länge som drogerna är kvar.

***

I en tegelbyggnad i centrala Skellefteå ligger polishuset. Stefan Lundström, utredare på avdelningen för grova brott, möter upp i receptionen. Han har lång erfarenhet av att arbeta mot narkotikabrottslighet.

– Det som driver mig till att hålla på är att nästan alla brott har narkotika som gemensam nämnare.

Annons

Han låter väldigt säker när han säger att en stor mängd brott skulle försvinna om man fick bort drogerna.

– Det skulle bli en avsevärd skillnad i antal brott, både mängdbrotten och de grövre brotten.

Poliserna Kristoffer Lundström och Stefan Lundström. Stefan säger att nästan alla brott har narkotika som en gemensam nämnare. “Oavsett om det är stölder, bedrägerier eller grova våldsbrott. Oftast kommer du tillbaka till att narkotikan är där”, säger han. Foto: Magnus Lindkvist

Han leder vägen en trappa upp, in till konferensrummet Ugglan. Ett par minuter senare kliver hans kollega Kristoffer Lundström in genom dörren. Kristoffer är spaningsledare, och båda har under flera år arbetat mot narkotika i Skellefteå och länet.

De har svårt att säga om det har kommit mer narkotika till stan, men de tycker att drogerna har blivit mer tillgängliga.

– Det är ett samhällsproblem, säger Kristoffer.

Statusdrog

Stefan säger att en trend på senare år är att narkotikan på krogen ökat – och framför allt preparat som kokain. Efter att ha varit nästan helt frånvarande under en lång tid, dyker det upp allt oftare i Skellefteå.

– För fyra-fem år sedan gjorde vi nästan inga tillslag, det har ökat i stor mängd.

Kokain är en drog som knappt fanns i Skellefteå, men nu förekommer den frekvent på krogarna i stan, säger poliserna. “Jag tror tyvärr att kokain har blivit accepterat i många grupper faktiskt”, säger Stefan Lundström. Foto: Magnus Lindkvist

Kokain och cannabis är substanser som generellt ses som mer socialt accepterade medan opiater leder tankarna till tyngre drogproblem, förklarar Skelleftepoliserna. Till exempel har det blivit vanligare att Skelleftebor tar kokain tillsammans innan de går ut på krogen, berättar Stefan.

– Det handlar om ett antal personer varje helg, på i princip samtliga krogar i stan.

– Det är en statusdrog i mångas ögon, säger Kristoffer som tror att den liberala attityden bland annat kommer från filmer och sociala medier.

Kristoffer Lundström säger att alla provtagningar görs på beroendeenheten på lasarettet. “De får ett samtal med vårdpersonal i direkt anslutning till provtagningen. Det har polisen inget med att göra, det är uteslutande vårdbiten som fokuseras på där”. Foto: Magnus Lindkvist

Ökningen av kokain bekräftas av Länsstyrelsen. Kerstin Rörsch som arbetar brottsförebyggande på myndigheten säger att uppgången fastslås genom avloppsmätningar, iakttagelser från personer i fält och statistik baserat på polisens tillslag. Men exakt hur stor omfattningen i samhället är går inte att säga.

– Det är svårt att mäta eftersom det saknas tillförlitliga källor, säger Kerstin och menar att det finns ett stort mörkertal.

Internethandeln är större i norra Sverige

Vad hon däremot kan svara med säkerhet på är att narkotika finns i hela länet, mycket tack vare att droger kan handlas på internet.

– Internethandeln är större i norra Sverige, framför allt kopplat till studieorter. Men tillgången på narkotika är lika stor i hela landet.

***

En ordningsvakt bekräftar polisens bild av läget på krogarna. Han vill vara anonym, och berättar över telefon att narkotikan på krogarna i Skellefteå har ökat explosionsartat.

– Det är sjukt vanligt. Man blir förvånad om man inte sett nån som är påverkad på hela kvällen. Men det händer aldrig längre.

Han är oroad över utvecklingen och låter bestämd när han säger att han vill se en förändring.

– Det är inte okej att det ser ut som det gör. Alla måste bidra till att vi får stopp på narkotikan.

Foto: Ordningsvakten har arbetat ute på Skellefteås krogar under ett antal år. Han är bekymrad över utvecklingen där narkotika blivit ett allt mer förekommande inslag i krogmiljöerna. Foto: Tinika Häggström

Ordningsvakten berättar att det var under pandemin som det verkligen gick upp för honom att det var fler än han trodde som var drogpåverkade i krogmiljön.

På grund av rådande restriktioner var kroggästerna tvungna att sitta ned vid borden, vilket gav ordningsvakterna en betydligt bättre vy över lokalerna. Flera gäster tycktes ha svårt att följa reglerna.

– Jag tänkte att helvete vad svårt de har att sitta still. Jag fick gå fram och förklara reglerna för dem flera gånger och tänkte “vad är det de inte förstår?”, sedan slog det mig.

Han blev chockad när han insåg att så många av gästerna var påverkade.

Annons

Sedan dess har det fortsatt vara mycket droger på krogarna, bland alla möjliga typer av gäster. Det kan vara vem som helst, oavsett ålder eller ekonomi, menar ordningsvakten.

– Det är väldigt blandat, men det är klart att det finns de som har gott om pengar som florerar i de där trakterna.

Ingen sitter och tar droger öppet vid bordet, men det finns beteenden som sticker ut för personer som är påverkade, förklarar han. Det kan handla om att springa på toaletten frekvent, muntorrhet eller om han ser att någon snabbt gått ned i vikt.

Efter flera år i yrket har ordningsvakten lärt sig att känna igen beteenden och mönster som skvallrar om att någon av kroggästerna är påverkad av narkotika. Arkivbild: Pixabay

Både i jobbet och privat har ordningsvakten lagt märke till att folk pratar mer öppet som sin droganvändning.

– Droger har alltid funnits, men de som använder droger brukade inte gapa om det lika mycket.

Hårdare klimat

Ordningsvakten säger att drogerna medför mer bråk och problem i krogmiljön.

– Vi vill ha bra gäster, vi vill inte ha bråk överallt. Det kommer inget gott med droger.

 Ordningsvaktens bild är att vem som helst av besökarna på krogen kan bruka droger, ingen grupp sticker ut. ”Jag har sett det i alla olika åldrar, det är väldigt blandat”, säger han. Foto: Jonatan Stålhös

För honom och hans kollegor har det blivit ett tuffare klimat på krogarna sedan han började arbeta som ordningsvakt för ett antal år sedan.

– Jag vet inte om det har med drogerna att göra, men jargongen mot vakterna är hårdare nu. Det är mycket käfta emot, mycket mer göra motstånd och det kan komma lite hot.

Han lägger till:

– Vi har det jobb vi har, men vi vill fortfarande komma hem hela och rena.

Samarbetet med polisen och fältarbetarna fungerar väldigt bra, enligt honom. På fredagar stämmer ordningsvakterna och den ansvariga polisen av så alla vet vad som gäller innan kvällens jobb drar igång, och skulle det dyka upp något så kommunicerar de sinsemellan. Samarbetet är viktigt, menar han.

– Alla måste hjälpas åt.

***

En solstrimma rör sig sakta över väggen i polisens konferensrum. Under 2021 berättade Skelleftepolisen på sociala medier att de skulle börja jobba tillsammans med stans krögare och ordningsvakter för att uppnå ett “narkotikafritt krogliv”. Bland annat har polisen ökat sin närvaro på krogarna i stan.

– De sista åren har vi tagit en del krogbesökare. Förut har man nog varit rätt trygg på krogen, men nu är det poliser ute i vimlet, säger Stefan Lundström.

Du vet att det kanske är lite pulver i den här konstellationen

De riktade insatserna involverar flera olika aktörer som alla i grund och botten är eniga om att arbetet är viktigt. Men det kan uppstå knepiga dilemman för vissa krögare ibland, erfar Stefan.

– Du kan ha det där poppisgänget av grabbar eller tjejer som kommer några gånger i månaden till din krog. Du vet att det kanske är lite pulver i den här konstellationen, men de spenderar många tusenlappar på din krog. Då blir det knepigt. Men i grund och botten är jag övertygad om att ingen krögare vill ha narkotika på sin krog.

Stefan Lundström tror att unga idag inte tänker på vilka konsekvenser cannabisbruk kan få. Om du röker cannabis på helgen kan du ha kvar drogen i blodet veckan efter, när du kör bil. Även om du känner dig nykter, så kommer du att tappa körkortet om du blir kontrollerad, berättar Stefan. “Blir du av med körkortet börjar spiralen. Du blir begränsad och kommer ha svårt att hitta ett jobb. Böter må så va, men körkortet är oerhört viktigt att du håller fast vid”, säger han. Foto: Magnus Lindkvist

Stefan, som varvar jobb i Skellefteå med att jobba mot gängkriminaliteten i Stockholm, låter frustrerad när han förklarar att många som tar kokain på helgerna inte tänker på var drogerna kommer ifrån.

– Köper du kokain är du en del av det vi ser som händer i Stockholm just nu. Du är en bricka i spelet, och du göder konflikten.

Finns överallt

Precis som att narkotika används av alla möjliga typer av människor så säger poliserna att det förekommer i alla sorters miljöer.

– På arbetsplatser, på krogen och hemma hos personer. Vi har hemmasittare som tar narkotika för att orka vara uppe hela natten och spela dataspel. Men de är svårare att komma åt för de är isolerade i sin bubbla, säger Stefan.

Det hinner gå långt innan det kommer upp till ytan

Allmänheten förstår nog att narkotika förekommer i samhället, men inte i vilken omfattning, tror Kristoffer.

– Gemene man är rätt blåögd. Det leder till problem för de som börjar bruka droger. Det hinner gå långt innan det kommer upp till ytan och de kan få hjälp, vilket är vad de faktiskt behöver.

Kristoffer Lundström och Stefan Lundström säger att det är en vinst varje gång de lyckas hjälpa någon bort från drogbruk. “Vi har under åren haft många yngre personer som dött i överdoser. Personer som inte hann fylla 30, eller ens 25. Det är otroligt sorgligt”, säger Stefan. Foto: Magnus Lindkvist

Polisens arbete handlar dels om att slå till mot de som säljer knark, men också att upptäcka personer som visar tecken på att hamna i drogbruk för att erbjuda dem hjälp.

– Vi vill identifiera de som är på väg in i bruk för då har vi en mycket större chans att styra om dem, säger Kristoffer.

Stefan betonar att det viktigaste inte är att personer som brukar droger får ett straff.

– Jag vågar påstå att det inte finns någon polis som lagför någon för att den vill dela ut böter. Det handlar om att få in personen till en vårdinstans.

***

Fältarna I Skellefteå har märkt av att attityderna gentemot narkotika förändrats. Idag är tonen mer liberal, vilket de menar är oroande. Foto: Tinika Häggström

På Storgatan börjar kaffet ta slut i fältarnas koppar.

Synen på droger har förändrats under de senaste åren, vilket fältgruppen har märkt av. Anton Långdahl tycker att det talas om narkotika i mer liberala termer.

– Framför allt cannabis men även de andra preparaten. Jag kan uppleva att det är som en annan jargong, från vuxna också, säger han och fortsätter:

– Det är inte enklare för ungdomar eller vuxna idag att få en klarsynt bild. Det finns ganska mycket propaganda för droger som inte tar hänsyn till baksidorna som ändå finns.

Fältarna tror att yngre provar droger och gör kriminella saker för att skapa sig en identitet. Men Anton Långdahl höjer ett varningens finger – det kan ta tid att jobba bort en sådan stämpel. “Vägen tillbaka är tuff, tuffare än vad jag tror att en del någonsin har anat. Det går, men det kan vara nedslående på vägen”, säger han. Foto: Tinika Häggström

Fältarna är på många sätt vuxenvärldens ögon och öron bland ungdomarna. Förut hade fältgruppen ganska bra koll på vilka som sålde droger i stan, och kunde reagera på det.

Men det har blivit svårare och svårare att identifiera droghandeln eftersom den till stor del har flyttat ut på sociala medier. Det är något som oroar.

– Vi har fått beskrivet att en del aktivt tagit kontakt och erbjudit att de har att sälja, säger Anton.

– Ungdomarna har inte behövt söka så mycket själva, det har kommit till dem, fyller Matthew i.

Tendenser

Från Stockholm rapporteras det om gänguppgörelser, tunga vapen och barn som rekryteras in i kriminalitet i tidig ålder. Skellefteå har inte samma problembild, det finns till exempel inte några tydliga kriminella grupperingar.

Vi har de som är ända ner i 13 års ålder som gör olagliga saker

Men den senaste tiden har fältverksamheten fått oroande signaler om att riktigt unga personer befattar sig med narkotika.

– Kanske inte bara för att använda, utan för att sälja och tjäna pengar. De står för leveranser, försäljning och utnyttjas av de som är äldre. Vi har de som är ända ner i 13 års ålder som gör olagliga saker. Det är ett stort bekymmer, säger Anton.

Kajsa Karlsson, Anton Långdahl och Matthew Webb på Fältverksamheten i Skellefteå. Det är killar som står för merparten av narkotikabruket, enligt alla källor. Men det finns definitivt tjejer som brukar, säger både polisen och fältarna. Tjejer som brukar droger utsätts generellt för fler risker. “Det tar kortare tid för tjejer att hamna i stängda miljöer där vi inte har insyn”, berättar fältsekreterarna. Foto: Tinika Häggström

***

En rapport från Brottsförebyggande rådet konstaterar att det finns ett intresse hos de kriminella nätverken i södra Sverige att expandera norrut. Det beror på att narkotikapriserna generellt är högre i norra Sverige, och att konkurrensen om marknaden är lägre.

Ändå har inte Västerbotten drabbats av gängen i någon större utsträckning än. Det tror Skelleftepoliserna beror på ett gediget arbete från myndighetens sida.

– Vi har varit förskonade överlag. Det har förekommit några enstaka individer, men de har inte fått fotfäste här, säger Kristoffer.

– Det är svårt att vara anonym här, de sticker ut fort. Vi ligger på dem och då blir det obekvämt, säger Stefan.

***

Alla personer som Megafonen pratat med poängterar vikten av ett gott samarbete.

Annons

Anton Långdahl och hans kollegor i fältgruppen gör både uppsökande arbete bland ungdomar och förebyggande arbete ute på skolorna i kommunen, vilket är resurskrävande.

– Samverkan är ett måste för oss. Vi är bara fyra stycken på en kommun som är otroligt stor till ytan.

Anton Långdahl berättar att andra kommuner har fältgrupper som både hinner arbeta förebyggande mot eleverna skolan och träffa föräldrar på föräldramöten. I Skellefteå är de bara fyra personer inom fältverksamheten, vilket begränsar deras arbete. ”En del har möjlighet att göra båda, men jag tänker att det skulle vi inte mäkta med”, säger han. Foto: Tinika Häggström

Även för poliserna är samverkan en viktig del i arbetet mot narkotikan, menar Kristoffer Lundström.

– Vi utbildar krögare och ordningsvakter. Att det fysiskt inte är en polis på krogen betyder inte att det inte jobbas med fenomenet. Sen är det inte bara i krogmiljö som det kan vara andra som ser och hör saker som blir en pusselbit vi använder.

Utrymme för förbättring

Även om samarbetet fungerar bra så finns det utrymme för förbättring. Polisen, vårdapparaten och skolan kan göra mer, säger Stefan Lundström.

– Skolan har en unik möjlighet att se just förändringarna över tid. Alla kan bli bättre på det, men definitivt skolan också.

Även den anonyma ordningsvakten tycker att samarbetet är bra, men han önskar att polisen hade en högre närvaro på krogarna.

– Helt ärligt, det är ju vissa gånger som det är jättebra närvaro. Men vissa gånger är det fruktansvärt dåligt. Det har blivit bättre, men ibland kan det gå flera helger där ingen polis har dykt upp när vi ringt.

Ordningsvakten säger att han önskar att polisen hade en högre närvaro på krogarna. Foto: Tinika Häggström

Fältgruppen, som är en del av socialtjänstens individ- och familjeomsorg, har påverkats av sparkrav under de senaste åren. Fältsekreterarna tycker att det är viktigt att kommunen kan ligga före när Skellefteå står inför en så stor samhällsutveckling.

– Uppenbarligen går det att ligga före på andra områden inom kommunen. Det är långa väntetider till distriktsvården och öppenvården är överbelastad. För oss blir det att vi får överhäng på ungdomar som har stora bekymmer, och vi får svårt att prioritera tidiga insatser, säger Anton Långdahl.

Har du eller någon du känner problem med narkotika?

Hit kan du vända dig: 

  • Rådgivningen Oden: 0910-73 65 54 eller 020-99 59 09,  oden@skelleftea.se 
  • 1177.se
  • Anonyma Narkomaner: 0771-13 80 00 www.nasverige.org 
  • Droghjälpen: 020 – 91 91 91 www.droghjalpen.se

Artikeln är en del av Megafonen 9/3 – 2023. Läs hela tidningen här »

Du kanske också vill läsa:
Annons
Annons
Annons
Annons