Annons
Rikard Eriksson är professor i ekonomisk geografi och har forskat på flyttströmmar. Foto: Pressbild

Forskare om befolkningsmålet: ”Krävs något alldeles extra för att klara det”

NYHETER Befolkningsökningen i Skellefteå ser ut att bli ungefär 1 000 personer i år. Men för att nå målet om 90 000 invånare till 2030 behöver antalet dubbleras. “En stor utmaning”, säger Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet.

Annons

När SCB presenterade befolkningsstatistik efter tredje kvartalet 2022 stod det klart att Skellefteå blivit 798 personer fler hittills i år. Men även om tillväxten just nu pekar stadigt uppåt skulle det krävas drygt 2 000 inflyttare årligen fram till 2030 för att befolkningsmålet ska nås. En svår utmaning, enligt Rikard Eriksson som forskar på arbetsmarknad, strukturomvandling och regional utveckling.

– Generellt är det nästan ingen i Sverige som flyttar till en ny stad, om man inte är i 20-årsåldern, ska läsa på universitet eller pröva sina vingar i en större stad, säger han.

– 10 000-kronorsfrågan är hur man får de få som flyttar varje år att komma till Skellefteå.

Annons

Rikard Eriksson menar att svenskar sällan ägnar sig åt “platsshopping”. Alltså att man flyttar till en ort för att det verkar vara en trevlig plats att bo på, trots att man saknar tidigare band eller sociala kontakter.

De flyttarna är få och blir sällan beständiga. Därför kan man ha störst framgång genom att rikta in sig på utflyttade Skelleftebor eller internationella migranter, menar Rikard.

Då kan Skellefteå vara mer exotiskt.

– I en global kontext är hela Sverige lika perifert – inte ens Stockholm är lika stor som en större stad i sydostasien. Då kan Skellefteå vara mer exotiskt.

I år ser Skellefteå ut att bli nästan 1 000 personer fler. Det är den högsta siffran på flera decennier, ändå är det inte tillräckligt mycket för att uppnå målet till 2023. Foto: Jonatan Stålhös

Han jämför med situationen i Kiruna. Där har man gruvbolaget LKAB som är en stor, statlig arbetsgivare som funnits på orten länge. Trots det är en stor del av personalstyrkan långpendlare som bor på annat håll.

– Northvolt är just nu ett varumärke som litegrann marknadsför sig själv och därför har potential att locka arbetskraft. Men det kan bli svårt att fylla alla positioner med människor som också blir bosatta i Skellefteå. Och det är ju det man eftersträvar, att folk flyttar till kommunen och genererar skatteintäkter, säger Rikard.

Annons

Finns det någon stad som växer i den takt som Skellefteå vill göra?

– Jag kan inte svara på det på rak arm, men det är väldigt snabbt såklart. Umeå klarar inte den tillväxttakten trots att vi är en av de mer snabbväxande städerna i Sverige. Så det är en stor utmaning och det krävs något alldeles extra för att klara det.

En otrolig förändring för Skellefteå.

Men han betonar att man inte ska stirra sig blind på målsiffran om 2 000 personer per år.

– Även om utfallet bara blir hälften är det fortfarande jättebra. Det är en otrolig förändring för Skellefteå, och det gynnar hela Västerbotten om både Umeå och Skellefteå växer, säger han.

Annons

– Man ska inte tänka att det är orimliga mål och att man spänner bågen för hårt. Bara att det blir en utveckling är superbra. Om två tredjedelar väljer att bo kvar här kanske det inte är hela världen om en tredjedel är långpendlare.

Artikeln är en del av Megafonen 8/12 – 2022. Läs hela tidningen här »

Du kanske också vill läsa:
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons