Totalt stoppades 280 hundar vid Sveriges gränser under 2020, att jämföra med 200 hundar året dessförinnan då resandeströmmen också var betydligt mer omfattande.
– Vi ser att smugglingen i dag är mer organiserad. Ofta kommer hundarna från Polen men på senare tid har vi även sett allt fler hundar som kommer från Serbien. Tidigare var det vanligare med Ungern, Bulgarien och Rumänien, berättar Håkan Hansson, biträdande enhetschef vid Tullverkets kontrollavdelning Syd, i ett pressmeddelande.
Den stora ökningen kom i höstas, när efterfrågan på hundar vida översteg tillgången. Tullverket ser att smugglingstrenden fortsätter uppåt, under årets två första månader har antalet stoppade hundar ökat markant jämfört med inledningen av förra året.
Fram till den 28 februari i år har 91 hundar stoppats vid gränsen. I fjol stoppades 28 under samma period. Ökningen beror också på att Tullverket skärpt kontrollerna.
Köpare kan bli smugglare
Tullverket har även steppat upp samarbetet med andra myndigheter, vilket har gjort det svårare för hundsmugglarna att hitta nya arbetssätt. Ett sätt har blivit vanligare under 2020: att smugglarna, efter att ha stoppats vid gränsen, hör av sig till köparna och berättar att de behöver komma och hämta hunden i till exempel Danmark.
Om hundköparna går med på detta blir de själva smugglare – och kan dömas för det.
Vedervärdiga förhållanden
Enligt Tullverket är hundsmugglingen svår att komma åt så länge det finns köpare i Sverige som är villiga att chansa. Smuggelhundar kan vara allvarligt sjuka, till exempel i rabies, och förhållandena under vilka de smugglas hit beskrivs som vedervärdiga.
– Hundarna behandlas mycket illa och är ofta i dåligt skick. Det brott som man kan misstänkas för är inget ringa brott och fängelse är en vanlig påföljd vid införsel av fler hundar i syfte att säljas. Även köpare kan bli misstänka för brott och de kan också få fängelse för köpet, säger Jonas Karlsson, sakkunnig på Tullverkets rättsavdelning.
