Utsattheten i Sverige är fortsatt hög och 729 000 människor levde i materiell och social fattigdom 2025. 20 procent av befolkningen saknar kontantmarginal och 9,7 procent har det svårt eller mycket svårt att få ekonomin att gå ihop, enligt SCB.
Materiell och social fattigdom definieras av SCB som att inte ha råd med utgifter för minst fem av tretton indikatorer. Det handlar exempelvis om att inte kunna betala oförutsedda utgifter eller skulder inom utsatt tid, eller att inte ha råd med att äta näringsriktig mat varannan dag.
Statistik från Kronofogden visar också att det under 2025 genomfördes 3300 vräkningar i Sverige – en ökning med 60 procent sedan 2020. Den vanligaste orsaken till vräkning är att hyran inte har betalats. Även svenskarnas skulder hos Kronofogden nådde rekordnivåer 2025. Närmare en halv miljon människor, 449 703 personer, hade förra året skulder hos Kronofogden för 154 miljarder kronor – en ökning med 12 procent jämfört med året innan.
Jonas Rydberg, generalsekreterare på Sveriges stadsmissioner, säger att den ökande fattigdomen inneburit en omstyrning av verksamheten från rådgivning till mer hjälp med basbehov.
– Allt fler människor kommer till Stadsmissionen för hjälp med mat. Den största och ökande gruppen är människor med försörjningsstöd, men det kan också vara människor som har ett jobb där lönen inte räcker till, eller arbetslösa som inte klarar sig på den ersättning de får, säger Jonas Rydberg.
Den 1 januari 2027 träder regeringens bidragsreform i kraft som innebär hårdare krav för att få bidrag. Bland annat införs ett bidragstak för större hushåll där stödet minskar från fjärde barnet. Personer som har mottagit försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader måste delta i heltidsaktiviteter som svenskundervisning, praktik eller jobbsökande för att behålla stödet. Reformen sätter också stopp för kommunala tillägg till försörjningsstödet.
Från regeringens håll menar man att bidragsreformen ska bryta långvarigt bidragsberoende och får fler människor i arbete. Något som Jonas Rydberg inte håller med om.
– Reformen drabbar de som redan idag lever i utsatthet. Detta går stick i stäv med svensk lagstiftning och den nya socialtjänstlagen som har ett förebyggande fokus. När staten inte längre skyddar människor från fattigdom, förväntas civilsamhället träda in. Det är varken rimligt eller hållbart, säger Jonas Rydberg.
