– Om man tittar på i förhållande till den klimatpåverkan som kött orsakar och vad man kan tänka sig är en hållbar nivå så äter vi alldeles för mycket kött i Sverige. När det gäller hälsan så är rekommendationen för Livsmedelsverket att inte äta mer än 350 gram tillagat rött kött i veckan, många överskrider den. Köttkonsumtionen har också ökat väldigt mycket, speciellt kycklingkonsumtionen, de senaste tjugo åren, säger Elin Röös, universitetslektor på Institutionen för energi och teknik vid SLU.
– Det handlar inte om att alla måste sluta äta kött, utan det handlar om att komma ner till en lite mer rimlig mängd, både för hälsan och miljön.
Vilket kött är bäst, klimatmässigt?
– Det är kycklingkött eller fågelkött som är det som är mest klimateffektivt. De djuren behöver lite mindre foder för att producera en viss mängd kött. Det är ju lite det som är problemet med kött att man äter högre upp i näringskedjan och då går det åt mer resurser och blir mer utsläpp.
Hur är det med nötkött och får?
– Nötkreatur och får livnär ju sig på sådant som vi, i stor utsträckning, inte kan äta, det vill säga gräs och klöver. De konkurrerar ju inte på samma sätt som kycklingarna gör med vår föda. Det är det som är bra med idisslarna, speciellt om köttet kommer från djur som har betat på artrika marker, naturbetesmarker. Naturkött från Brasilien däremot har inte de här fördelarna, det kan vara producerat i områden där det tidigare var regnskog.
– Naturbetesmarker är ett av de mest hotade ekosystemen i Sverige. Och de behöver det här betet och de här betande djuren. Så den typen av köttproduktion är ju faktiskt bra för miljön då, även om det blir klimatbelastande.
Vilket kött är sämst för klimatet?
– Det är ju nötköttet, det är ju en klass för sig när det gäller klimatpåverkan.
Hur är det med vilt?
– Älgar och rådjur är också idisslare och släpper som nötkreaturen ut metangas som är en kraftig växthusgas. Samtidigt så vill vi ha en del vilt, det är också biologisk mångfald. Viltköttet står för en väldigt liten mängd av köttkonsumtionen och är ingen lösning på problemet.
Hur är det med grisar?
– De är ju inte idisslare, så, det blir inga metanutsläpp vilket är bra för klimatet. Men å andra sidan äter ju också grisar mer eller mindre sånt som vi äter. Och sen är de sämre foderomvandlare än vad fåglarna är så det blir högre utsläpp än för kyckling.
Fredrik Magnusson
