Folkbildningsplattformen Pollinera Sverige rullar under våren ut en kampanj som ska få oss att se växterna igen.
Pollinera Sverige gjorde en undersökning som presenterades i höstas som visade på stora kunskapsluckor kring växter. Bara tre procent av de tillfrågade ansåg sig ha goda kunskaper om vilda växter.
– Kunskapen har tidigare förts vidare från generation till generation, men nu när föräldragenerationen inte har kunskapen så minskar den snabbt. Det har varit ett väldigt bräckligt system som vill vi ändra på genom att utmana mellanstadiebarn i en tävling vi kallar ”Växtblind eller artsmart” där tanken är att barn kan bli växtjägare och lära sig mer om sina favoritväxter, säger Anna Lind Lewin, grundare av Pollinera Sverige och Pollineringsveckan tillsammans med Lotta Fabricius Kristiansen.
– Vi vill popularisera växter så att de blir något vi pratar om till vardags. Vår undersökning visade också att vi använder allt färre ord som beskriver naturen. Umgås vi inte med naturen har vi heller inget behov av orden.
– Vi ser inte heller naturen som vi gjorde förr. Växtblindhet innebär att vi ser allt i naturen som en grön, anonym massa – en scenografi bakom djuren som vi oftast är mer intresserade av. Djuren har ögon och rör sig, vilket gör att vi kan förmänskliga och relatera till dem på ett annat sätt än med växter.
Finns inte växtkunskap med i skolorna i dag?
– Kraven som finns i läroplanen är väldigt låga, det är ingen speciellt prioriterad kunskap idag jämfört med tidigare.
Varför är det viktigt att börja prata om växter och natur?
– Vi är ju själva en del av den biologiska mångfalden. Vi människor har tagit för oss av naturen och pollinatörerna hotas i dag av bristen på föda och boplatser. Landskapet har omvandlats och hela 90 procent av ängsmarkerna som fanns för hundra år sedan är borta, liksom bryn med buskar och träd i åkerlandskapet. Många trädgårdar stenläggs och gräsmattorna klipps kort så att blommorna försvinner. Och försvinner pollinerande insekter hotas vår matförsörjning, liksom växter i den vilda naturen.
– Rensar vi hårt i trädgården så rensar vi bort växterna som pollinatörerna behöver. Men vi kan också välja att gynna mångfalden och skapa mer levande miljöer som gynnar många olika arter.
En ”växtkanon” kan vara en del i att öka kunskapen.
– Kan vi alla lära oss minst tio, upp till trettio olika inhemska vilda växter som finns runt omkring oss har vi kommit en bra bit på vägen.
Kan du ge några exempel på vad som skulle kunna ingå i en växtkanon?
– Tidigt på våren kan det till exempel vara tussilago, vitsippa, lite senare kommer prästkrage, käringtand, vitklöver och under högsommaren blåklockor, fibblor, kornvallmo och blåklint. Och vi får inte glömma de blommande träden, som hassel, sälg, lind, hägg och rönn.
Pollinera Sverige kommer under våren ha en kampanj i sociala medier med viktiga inhemska växter.
– Tillsammans med fotografen Lena Granefelt ska vi följa blomningen och bjuda på kunskap som kan minska växtblindheten.
Fredrik Magnusson
