Annons
Annons
Syfilis var ett gissel som drabbade människor i alla samhällsklasser under många hundra år. Och dess plågor har genom historien skildrats i konsten. Även doktor Lindström stötte på sjukdomen under sina verksamma år i Skelleftebygden. Inte förrän penicillinet upptäcktes i mitten av 1900-talet kunde sjukdomen botas på allvar. Foto: Wikimedia Commons

Ur doktor Lindströms journaler – syfilis, amputationer och övernaturliga möten

HISTORIA Doktor Lindström mötte det mesta i sjukdomsväg på sina resor genom Västerbotten. Här följer utdrag ur hans årskrönikor som idag finns att läsa i Medicinhistoriska databasen vid Linköpings universitet.

Annons MOBILE TOP

Bergliden 1848: Böld bakom örat gav blodförgiftning
Patienten försummade att öppna en böld bakom örat. Det ledde till att varet sökte sig nedåt till bröstet.
Doktor Lindström gjorde 5 hål på bröstets sidor och ur dem flöt mycket var ut. Men omfattningen var så stor att patienten avled några veckor senare.

Bergsbyn 1845: Styckning inne i livmodern av fullgånget foster
Fostret låg i vänstersidig tvärriktning med fötterna åt kvinnans vänstra sida och kunde inte rubbas det minsta. Efter det att man med borren tömt kroppen på innehåll och ryggraden avbrutits så kunde fostret till slut avlägsnas. Modern tillfrisknade snabbt.

Drängsmark 1844: Bröstcancer
Större delen av höger bröst skars bort. Efter två månader kunde hon resa hem.

Annons

Ersmark 1846: Veneriska sår. Förmodligen syfilis
Såren 3/4 tums diameter. Han hade dessutom utslag i ansiktet och på låren. Doktor Lindström uttryckte viss beundran för att mannen ådragit sig sjukdomen vid samlag: ”man kan finna, att vårt nordiska luftstreck just icke tidig släcker lifskraften, utan någon gång låter den vid tidpunkten mellan 70 och 80 år flöda öfver”.  Mannen tillfrisknade.

Yttervik 1853: Brännskador på huvudet
Han var alkoholiserad och under ruset föll han in i en utbrunnen eld där huvudet förkolnades under en halvtimme. Under ett par dagar var han munter och redig men sedan ”gjorde döden slut på elände och raseri”.

Gummark 1865: Splitterfraktur på ena benet
Han påstod att han åkt i skogen då hästen blivit skrämd av ett övernaturligt hånskratt. Flera olyckor hade tidigare hänt på den platsen. Läkaren bedömde att han fått in benet i hjulet när hästen blivit skrämd av en skogsfågel.  Lindström försökte undvika amputation och tog bort flera bitar från skenbenet och benet blev rakt utan deformation.

Annons

Klutmark 1844: Tumör på skenbenet bortopererad
Hon var svårt medtagen och hade på skenbenet en ohyggligt stinkande tumör av två knytnävars storlek. Tidigare hade hon försökt få hjälp av tre kvacksalvare. Läkare Lindström valde att inte amputera utan att skära bort tumören ända in till benet. Han förband såret och knöt ihop artärer. Såret läktes på 10 veckor och kvinnan blev helt återställd.

Lejonström 1855: Rabies
Hon blev biten av en galen hund som dog natten därpå. Två månader därefter tillkallades läkaren då barnet fått förfärliga ihärdiga plågor med skrik och konvulsiviska rysningar för vatten och alla blanka ämnen. De pågick till dess hon dog mot slutet av tredje dygnet. Lindström nämner aldrig ordet ”rabies” så sjukdomen var nog okänd för honom.

Risliden 1844: Gonorré
Smittad av änkan Eva Olofsdotter i Norsjö som också smittade rekryten Gustaf Gustafsson From. Änkan fick smittan av sin man men visade själv inga tecken på sjukdomen.

Annons

Myrliden 1867: Harläpp
Lindström klippte upp och förslöt öppningen med två långa silkessuturer. Efter 5 dagar togs förbandet bort och kort därefter styngen. Fullständig läkning.

Östanbäck 1850: Gråstarr
Avlägsnade linsen med en rak, platt nål och med hjälp av två män. Patienten återfick synen.

Artikeln är en del av Megafonen 22/01 – 2025. Läs hela tidningen här »

Du kanske också vill läsa:
Annons
Annons
Annons
Annons