1893 nådde byggandet av stambanan genom övre Norrland fram till Jörn. Samtidigt byggdes järnvägshotellet och stationshuset – Jörns enda byggnader eftersom samhället inte fanns vid den tiden.
Att man byggde ett hotell ute i ingenstans berodde på att sovvagnen inte var uppfunnen. När kvällen kom stannade helt enkelt tåget för natten och även om det givetvis gick bra att sitta kvar på tåget så föredrog de flesta en varm hotellsäng.
Ganska snabbt började fler övernattningsställen dyka upp runt stationen i Jörn men järnvägshotellet stod högst i kurs med första-, andra- och tredjeklassmatsalar. Redan efter fyra år började man planera för en utbyggnad av hotellet, något som säger en hel del om populariteten.
En central roll
Man kan ju undra hur just Jörn av alla platser kunde bli en sådan central järnvägspunkt i den tidiga 1900-talets Sverige. Jo, här spelar faktiskt Ryssland en central roll. De låg nämligen ungefär 75 år före Sverige när det gällde utbyggd järnvägstrafik. Det gjorde att en stor del av den internationella tågtrafiken till Sverige gick genom Ryssland, via Transibiriska järnvägen och därifrån genom Finland.
Kungen på besök
Det här gjorde att Jörn gästades av minst sagt prominenta gäster under årens lopp. Den 2 augusti 1894 angjorde kung Oscar II och kronprisen med entourage Jörns station på sin väg mot Boden och invigningen av stambanas sträckning mellan Vännäs och Boden. De åt lunch på Järnvägshotellet medan människor flockades på stationen i hopp om att kungen skulle säga några ord åt sina undersåtar. Något som kungen tyvärr inte hade lust med.
1913 tilldelades den indisk-bengaliske poeten Rabindranath Tagore nobelpriset i litteratur. Han var den första icke-vita personen som tilldelades priset och passerade Jörn på sin resa till festligheterna. Vid stationshuset stod pojken Gottfrid Carlsson från Rörträsk och väntade på att få se sitt livs första tåg. Man kan ju tänka sig Rörträskpajk’n blev smått förvånad när den, med Jörnsmått mätt underligt klädda mannen, helt oombedd, stack åt honom ett kort med sin autograf, på vägen från stationen.
Historiens riktigt avgörande skeenden har också vidrört Jörn. Det främsta exemplet finner vi i april 1917 då Vladimir Iljitj Lenin övernattade med såväl sin fru som sin älskarinna i Jörn innan han via Haparanda tog sig över Torneälven för att delta i den ryska revolutionen samma höst. Det är oklart huruvida sällskapet övernattade på hotellet eller på tåget men man kan ju undra hur världshistorien hade utvecklat sig om någon företagsam Jörnsbo fått en föraning från framtiden och låst in Lenin i nåt pörte utanför Jörn ett par år? Om det kan vi bara spekulera.
Tysktåg i Bastuträsk
Men Jörn är inte den enda västerbottniska järnvägsorten där dramatiska omvärldshändelser gjort avtryck. 1893 stod Bastuträsks station, precis som stationen i Jörn, klar. Under andra världskriget, närmare bestämt 1939, passerade de så kallade tysktågen Bastuträsk med soldater från finska vinterkriget. Skadade soldater vårdades på ett särskilt krigssjukhus som uppförts i Bastuträsk. I samhällets gamla skola finns idag ett museum som berättar sjukhusets historia.
Där en järnväg drar fram finns det liv, det kan vi konstatera. Undrar just vilka minnen vi kommer att kunna skildra om sådär en 150 år, när Norrbotniabanan förhoppningsvis stått klar i många år?
