Hagel, stormvindar och solsken avlöser varandra den här måndagsmorgonen. Men inne på Stigs konditori råder lugnet.
Några av cafégästerna hälsar och byter några snabba ord när de passerar bordet där ett av caféets ägare tillika Kristdemokraternas gruppledare Per Boström sitter och avnjuter sin frukostmacka med en kopp té.
– Vi har väldigt pålitliga kunder. Den här tiden på dagen är det främst stammisarna som är här, säger Per Boström.
Det har gått 12 år sedan han gjorde sig redo för sitt senaste val. Men mycket skiljer sig från förra gången – till att börja med partiet han representerar. 2010 var Per nämligen förstanamn för Sverigedemokraterna i Skellefteå.
– Jag gick in i SD med en stor portion frustration över det politiska klimatet och hur samhället utvecklades. Men jag hade egentligen inte landat i politiken som fördes då, säger han.
Upplevelsen av att vara politiskt aktiv inom SD blev turbulent. Per beskriver en obehaglig tid där han fick ta emot allt från direkta personangrepp till hot om att huset skulle brännas ner.
– Då kände jag bara att det här går inte. Det var inte hållbart, så jag klev av och var efter det extremt tveksam till om jag någonsin skulle ge mig in i politiken igen.
Fler politiker måste förstå att det är vad vi fått förtroende att göra.
Men för några år sedan började han så smått att engagera sig i Kristdemokraterna. Välkomnandet han fick där ledde till att han vågade kliva in i politiken igen och i fjol valdes han till gruppledare.
Känns det kul att vara i politiken nu?
– Tja… jag vet inte om kul är rätt ord. Jag gör inte det här för att det är roligt, säger han och skrattar.
– Jag gör det här av en annan drivkraft och är inte politiker bara för att jag vill vara politiker. Frågan jag ställer mig varje dag är vilket samhälle vi lämnar till våra barn. Det är min drivkraft, tillsammans med att vara röst för alla de som inte kan göra sin röst hörd i det politiska rummet. De sjuka, de svaga, de äldre. Fler politiker måste förstå att det är vårt ansvar och vad vi fått förtroende att göra. Jag upplever att många politiker glömt bort eller aldrig förstått det.
Per är en företagare som värdesätter tradition och familj högt. Därför kommer det kanske inte som en skräll att tiden utanför politiken lagts på företagen han är involverad i: Skelleftereklam och så klart familjeföretaget Stigs konditori.
Det grundades 1956 av Pers farfar Stig Boström och har varit en konstant genom livet.
– Jag har verkligen vuxit upp här. När jag var liten låg konditoriet i ett gult hus på andra sidan torget, där i källaren hade farfar bageriet. När jag var liten sprang jag förbi där, knackade på så farfar öppnade fönstret och sprutade en klick grädde i munnen innan jag kutade vidare hem till farmor, skrattar Per.
Vi driver starkt frågan om att tillåta privata alternativ. Bara för att man blir äldre ska man inte tappa rätten att välja.
De två senaste valen har KD:s valresultat i Skellefteå varit i stort sett oförändrat och man har i dag två mandat i kommunfullmäktige. Målsättningen är att dubblera till fyra mandat efter det här valet, berättar Per.
– Det kommer att krävas mycket arbete för det men jag tror att det är fullständigt möjligt. Vi måste våga positionera oss och våga synas mer, ta mer debatter och lyfta våra budskap, säger han.
Ett av deras viktigaste områden är äldreomsorgen. Han ser många brister i allt från personalfrågor till tryggheten för de gamla. Det viktigaste steget är att kommunen måste börja tillåta privata alternativ, säger han.
– Vi driver starkt frågan om att tillåta privata alternativ. Bara för att man blir äldre ska man inte tappa rätten att välja. Jag tycker att det är olyckligt att Socialdemokraterna är så fokuserade på att driva verksamheter själv, säger Per och fortsätter:
– Vi är inte emot att driva saker i kommunal regi, men när det inte fungerar måste det finnas alternativ. För oss är det viktigt med valmöjligheter, och konkurrens skapar också utveckling. För om man driver verksamheter utan konkurrens – vem ska man titta på och jämföra sig med?
Inför den kommande mandatperioden ser Per utmaningar för hur välfärden ska hantera att Skellefteå växer. Det kommer att krävas stora resurser till förskola, skola, fritidsaktiviteter och allt som krävs för att både inflyttande och redan boende ska trivas, menar han.
– Vi måste också lyfta blicken mot horisonten och stärka äldrevården. Blir vi fler människor kommer vi så småningom att bli fler äldre. Det kräver fler boendeplatser och bättre äldrevård. Det är något vi måste planera för redan nu, säger Per.
Vad ska man backa på om kommunen ska lägga mer resurser på det?
– En del är att tillåta privata alternativ för äldrevården. Inom den privata världen är vi överens om att det går att få ut mer för skattepengarna där vi lägger samma antal kronor och ändå får ut en högre kvalitet på vård och ”kundnöjdhet”, säger han.
– Sen vill vi egentligen inte nedprioritera något. Vi vill jobba med en typ av effektivisering och organisationsförändring där man minskar på den administrativa bördan och ger mer resurser till de som är ute i den faktiska verksamheten.
Men om man ökar resurserna på något håll kommer det väl behövas pengar från ett annat håll, eller tror du att det räcker med omfördelning av resurser?
– Vi vill tillskjuta medel men vi sitter i budgetprocess nu och kan inte gå in på kronor och ören om var vi tar pengar från. Men med min erfarenhet från näringslivet så ser jag att man lägger oerhört mycket tid på overhead inom kommunal verksamhet. Där finns det möjlighet att styra om mer till de som jobbar ute i verksamheterna.
En annan brist han ser handlar om kommunens politiker, där han menar att förståelsen för små- till mellanstora företag är för liten.
– Näringslivspolitiken de senaste åren har handlat om otroliga resurser till de stora etableringarna. Men de är bara en del. Kärnan i ett samhälles utveckling utgörs av små och mellanstora företagare. Det är en nackdel att näringslivet i Skellefteå har så få kopplingar till politiken eller att det är så få politiker som driver företag och jobbar inom näringslivet.
Jag vet att jag tappar kunder på att vara offentlig politiker och gör ställningstaganden.
Vad kan man göra åt det, rekrytera politiska kandidater bland småföretagare?
– Generellt skulle jag vilja se mer engagerade människor inom politiker. Tyvärr är engagemanget för svagt och på sikt riskerar det att underminera demokratin, säger han och tillägger att han förstår varför många företagare inte gärna vill bli offentliga personer.
– Jag vet att jag tappar kunder på att vara offentlig politiker och gör ställningstaganden. Jag har sett hur min vänskapskrets förändrats där vissa tar avstånd. Som företagare hamnar man i ett känsligt läge där man kan tappa kunder. Egentligen är det inte så man skulle vilja ha det politiska klimatet.
