Sista veckorna innan avfärd mot Peking var lätt hektiska för Skellefteå AIK:s nummer 64. För att kunna få till det här reportaget träffas vi kort en dag för fem minuters fotografering. När vi får tid att prata några dagar senare sitter Jonathan Pudas i karantän på Arlanda i väntan på att få åka iväg med landslaget.
Glädjen över att bli uttagen och få chansen att representera Sverige hörs tydligt över telefonen.
– För mig har landslaget varit mycket större än till exempel att få spela i NHL, det har alltid varit mitt stora mål. I mina ögon finns det inget större en svensk hockeyspelare kan få göra än ett OS, säger Jonathan Pudas.
Hockeykarriären tog sin början på Bromsgatan i gruvstaden Kiruna. Där spelade han ”sinnessjukt mycket” landhockey tillsammans med några av sina bästa kompisar.
– Vi var en fyra-fem stycken som alltid hängde ihop. En stod i mål och de andra tre spelade mot varandra. Det blev nästan blodigt allvar då, säger han och skrattar.
Den stora hockeyförebilden var Peter Forsberg.
– Mer än att vara en skicklig spelare så kunde han påverka matcherna genom att köra över folk, lite mer än vad jag kan göra, haha. Han kunde bita i och förändra matchbilder, och gav aldrig upp, säger Jonathan.
Jag har väl alltid varit ganska tjurig, på gott och ont.
Min magkänsla är att det är just den egenskapen som Skelleftepubliken uppskattar hos dig också: att aldrig ge upp. Har du alltid haft den vinnarskallen?
– Jag har väl alltid varit ganska tjurig, på gott och ont. Men jag sätter stor stolthet i att göra mitt bästa, så att den som kommit och tittar på våra matcher ser att man krigat. Jag vill någonstans att det ska synas att även om man inte hade dagen när allt gick vägen så jobbade man i alla fall väldigt hårt.
Går det att beskriva för en utomstående hur det låter inne i huvudet hos dig under en match?
– Haha, det är nog lugnare där inne än vad folk tror. Men jag är ganska bra på att hantera de heta känslorna. Det är en tunn linje när man går på den ”edgen”, men det är min styrka att vara så nära gränsen som möjligt. Det brukar passa mig när det blir såna matcher där det är lite grinigt. Då blir man som extra påslagen.
Under ett vanligt OS, ett när han sitter hemma i soffan och följer tävlingarna tillsammans med resten av svenska folket, är det framför allt hockey och längdskidor han följer noga.
Är du en sån som väsnas mycket när du tittar?
– Jo, men nog lever man sig in när det börjar tajta till, säger han.
Är det mer nervöst att titta på jämfört med att stå på isen själv?
– Ja, det är mycket mer nerver på sidan av, det går inte att jämföra. När man är på planen själv är jag väldigt lugn… men utanför isen blir det jobbigt.
Det hade varit skönt att slippa alla tester. Få sätta sig på planet, släppa allt annat och bara vara i OS-bubblan.
På grund av pandemin är det här årets olympiska spel väldigt annorlunda, vilket gör att upplevelsen av att delta kanske inte blir vad den brukar vara. Jonathan hoppas kunna titta på någon annan idrott under matchfria dagar. Men han vet inte riktigt hur mycket de kommer att kunna röra sig mellan arenorna.
Att det är så mycket som är annorlunda kring det här mästerskapet, allt från covidrestriktioner till att NHL inte släppte några spelare, förtar det din upplevelse på något sätt?
– Absolut inte. Att NHL inte släppt någon påverkar inte mig. Och vad gäller covid så är det samma risk att smittas för alla som deltar. Men det är klart, det hade varit skönt att slippa alla tester. Få sätta sig på planet, släppa allt annat och bara vara i OS-bubblan, säger Jonathan och fortsätter:
– Vissa kanske känner annorlunda, men för min del är det i alla fall bara glädje att åka i väg.
Samma dag som den här tidningen kommer ut kliver Tre Kronor in i turneringen och ställs då inför Lettland – en match som Jonathan Pudas ser som allt annat än just lätt.
– De har många spelare som spelar i samma klubblag i Riga och är förmodligen väldigt samspelta. Så det är en tuff öppningsmatch där det gäller att gå all in och vinna, säger han.
Kan man åka till ett OS med någon annan målsättning än att vinna guldet?
– Det gäller att ta en match i taget och inte fokusera för långt fram. Det lärde vi oss förra VM när vi torskade två matcher tidigt och fick kriga därifrån.
– Jag hoppas kunna åka dit och göra något bra av det. Det kommer vara juvelen på karriären att man fått spela ett OS, så jag vill komma därifrån och ha en jäkligt bra känsla, säger Jonathan Pudas.
