Sommarprat, sol, fotbolls-EM, semester, mojito! Vad härligt att få inleda en text med de orden. Men det är inte utan att fundera över vad sommaren 2021 ska innehålla. Antagligen får vi ställa in oss på att hemestra ännu ett år, och det skriver jag inte med en speciellt negativ klang trots att fri valmöjlighet vore det allra bästa såklart.
Oavsett om man hemestrar eller bortamestrar så får en väl anta att de allra flesta letar utflykts- eller resmål. Drömmen är att hitta det där mysiga, perfekta stället med en vidunderlig utsikt, storblommig växtlighet, det godaste bakverket eller den mest avkopplande miljön för att läsa en bok. Och det allra viktigaste: Inte så mycket folk.
Köer, barnskrik, telefoner som ringer och plingar i kanon, selfies som ska arrangeras, tonåringen som pratar med högtalare och den gamle mannen som röker cigarill alldeles för nära. Nä, det gäller att hitta de dolda pärlorna.
Jag googlar ”dolda pärlor i [insert valfritt område]”. Ja ni hör ju, rätt osmart. Jag googlar ”gömda platser”. O-klokt. Men tidningar och sajter fattar såklart att vi inte är smartare än så, för artiklarna om just detta är inte få.
”Hemester: Gömda semesterpärlor med högt betyg”
Kommentar: Hur kan en gömd pärla ha ett betyg? Det är ju knappt någon som varit där.
”Oupptäckta platser och dolda pärlor i Höga Kusten”
Kommentar: Men hur kan…osv.
Finns ens dolda pärlor längre? Eller försvann de med internet och sociala medier? Det räcker att en enda person med rätt, eller fel, det beror på hur man ser det, följare, besöker en plats, lägger ut en bild, taggar location och sedan är det endast en pärla, om ens det.
Det blir kanske snarare en folksamling med en bedårande fin utsikt i bakgrunden. Eller en milslång kö till en bulle som säkert är god om man orkat vänta i värmen. Det kan vara en Grodkälla utanför Arvidsjaur med klart turkost vatten mitt ute på en myr med en omgivning så söndertrampad att det behöver byggas en liten ”läktare” av trä runt om. Det kan också vara en fjällvandring i Lofoten där man går på rad. En jättelång rad, alltså jätte- jättelång rad.
Det är dubbelbottnat. Himla kul att så många som möjligt kan uppleva platser, samtidigt som det är troligt att upplevelsen går förlorad. Men framför allt – stackars platsen, som tyvärr kan bli helt eller delvis förstörd.
Är själv rätt flitig på sociala medier men det finns någon eller några platser som jag helst inte berättar om. Det är inte alls stor risk, men rädslan för att ryktet ska börja gå, eller att en person med passande följarskara ska ”lägga ut”, är för stor.
Vissa saker vill man helt enkelt ha för sig själv.
Cecilia Edström | cecilia@megafonen.nu
Frilansjournalist från Glommersträsk med människors beteende som sitt största intresse.
