Den 22 mars presenterades den uppdaterade svenska rödlistan, som baseras på bedömningar av enskilda arters risk att dö ut. Listorna tas fram av Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och fastslås av Naturvårdsverket.
De senaste 20 åren har antalet rödlistade arter ökat och nu finns även igelkotten med på listan. Isak Isaksson, sakkunnig vid Naturskyddsföreningens skogs- och naturvårdsavdelning, berättar att ornitologer har bistått i insamlingen av data.
Nu är igelkotten hotad.
– De rapporterade in igelkottar samtidigt som de var ute och spanade efter nattfåglar. Nu är igelkotten hotad och en av orsakerna som tas upp är just majbrasorna.
Hur många igelkottar uppskattas stryka med i majbrasor varje år?
– Oj, det är nästan omöjligt att säga. Det är många skulle jag gissa, säger Isak.
Instinkten en nackdel
För igelkotten kan rishögen se väldigt inbjudande ut, både som tillfällig sovplats och krypin för övervintring. Därför är det bättre att lägga riset på hög under våren istället för på hösten. Eller att flytta rishögen innan valborgsfirandet drar igång.
– Om man lyfter allting med stöttor kanske man man få igelkotten att lämna högen.
Den inbyggda försvarsmekanism är också en nackdel när det kommer till majbrasor.
– Igelkotten rullar ihop sig och det är ingen bra strategi. När man tänder en brasa kanske man också använder någon sorts bränsle, då går det ganska snabbt.
En positiv effekt av årets nedskalade firande må vara att fler klarar sig?
– Absolut, så är det nog, säger Isak.
Andra faror för igelkotten
Isak beskriver igelkotten som en följeslagare till människan.
– I skogen får den konkurrens av grävlingen till exempel, men i tätorter kan den hitta mat. Den levar på djur som sniglar och skalbaggar, så det är ett nyttodjur för oss.
Det är ett nyttodjur för oss.
Men tätorterna presenterar andra faror, exempelvis trafik. Enligt Isak är det mestadels unga igelkottar som blir överkörda. Robotgräsklippare har även blivit ett växande hot, i takt med att de har blivit vanligare i trädgårdarna.
En uppmaning från Naturskyddsföreningen är att bara köra dem under dagen.
– Även om man verkligen vill ha en kortklippt golfgreen till gräsmatta så behöver man inte köra robotgräsklipparen dygnet runt. På så sätt kan igelkotten få en frizon.
”En liten hundkoja”
Igelkotten är fridlyst och får inte flyttas, även om det sker av välvilja.
– Någon kanske tänker att de ska flytta ut en igelkott på landet. Mest troligt kommer den inte att överleva då. Ett fåtal personer i landet har tillstånd av Jordbruksverket att ta hand om skadade djur, men det är ingenting som andra får göra, säger Isak.
Den som vill gynna igelkottarna kan exempelvis välja att lämna en rishög någonstans på tomten, exemplifierar han. En del entusiaster bygger även egna hem till dem.
– Det ser ut som en liten hundkoja ungefär. Det finns information på nätet om hur man bygger en sån, säger Isak Isaksson vid Naturskyddsföreningen.
