Enligt Sveriges Lärarförbund är förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Skellefteå kommun kraftigt underfinansierade i förhållande till jämförbara kommuner. Det har bland annat lett till att kompletterande resurser som specialpedagoger och andra elevstödjande resurser minskat samtidigt som lärarnas arbetsbörda ökat – något som visar sig i de låga betyg som medarbetarna på förvaltningen för utbildning och arbetsmarknad ger sin arbetsgivare.
- Vilka konkreta åtgärder vill ni vidta för att förbättra lärarnas möjligheter att utöva sitt yrke och ge eleverna den hjälp och det stöd som de har rätt till?
- Vilka ytterligare åtgärder anser ni vara viktiga för att skapa en hållbar skola som fungerar för både lärare och elever?
***
Carina Sundbom (C), gruppledare Centerpartiet Skellefteå
FRÅGA 1:
– Centerpartiet vill ha skolor där både barn och personal mår bra. Skellefteå kommun behöver bli en mer attraktiv arbetsgivare genom bättre arbetsmiljö, bättre villkor och möjligheter till ämnes- och kompetensutveckling.
Vi vill ha mindre barn- och elevgrupper, med tillräckligt många utbildade pedagoger och andra vuxna i våra förskolor och skolor. För stora grupper leder till stress, sämre arbetsmiljö och minskad kvalitet.
Kommunen kan inte fortsätta att underfinansiera skolverksamheterna, mer pengar till skolan behövs. Besparingar på pedagoger och elevstödjande resurser tär både på personal och på elever.
Det behövs tidiga stödinsatser för elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen och skolans kompensatoriska uppdrag stärks genom fler specialpedagogiska resurser. Vi vill satsa på barn och ungas psykiska hälsa med en elevhälsogaranti som innebär att varje elev måste få kontakt med elevhälsan inom 24 timmar och få en tid inom 7 dagar. Elever i behov av stöd ska aldrig behöva vänta.
Så många elever som möjligt ska lämna grundskolan med goda kunskaper och därför måste det finnas stöd till våra ungdomar att nå behörighet till nationellt gymnasieprogram. Det gör man med utbildade pedagoger som trivs och orkar.
FRÅGA 2:
– Centerpartiet vill renodla lärarrollen genom att minska administrationen. Lärare ska få fokusera på att undervisa, inte fylla i formulär. Vi vill ha en utbildning som ger det bästa till våra barn och unga i hela Skellefteå och det får vi när skolan fungerar för både elever och lärare.
Pehr Sehlstedt (SD), ledamot i för- och grundskolenämnden samt gymnasienämnden, Sverigedemokraterna Skellefteå
FRÅGA 1:
– I syfte att förbättra lärarnas möjligheter att utöva sitt yrke och ge eleverna den hjälp och det stöd de har rätt till har vi i Sverigedemokraterna flera förslag. Förslag vi har tagit upp i våra skolnämnder och fullmäktige.
Vi vill skapa en trygg skola med lärande och kunskap i centrum. Vi ser att lärarna ska vara de som bestämmer och leder undervisningen i klassrummet. Tillit till professionen och stärkt lärarmandat är för oss centralt. I nämnder och fullmäktige har vi lagt konkreta förslag att införa en konsekvenstrappa vid upprepade regelöverträdelser. Detta för att gynna studiero och säkerhet för elever och personal.
Vidare har vi också pekat på att det svenska språket ska behärskas av all skolpersonal. Det skulle gynna och säkerställa alla elevers likabehandling. Stärkandet av ordning och reda i skola och klassrum ökar väsentligt lärare och elevers möjlighet till en skoltid som kännetecknas av kunskap, respekt och tillit. Språkkrav och konsekvenstrappa är i detta sammanhang några av de byggstenar vi anser ska finnas på plats.
FRÅGA 2:
– För att ytterligare stärka skolan och dess roll skulle vi Sverigedemokrater vilja se att man gör återkommande och fördjupade studier vad gäller det ökande antal elever som är ”hemmasittare”. Vad finns det för likheter och skillnader dem emellan? Hur man upptäcker varningssignaler både hemma och i skolan. Idag görs det akututryckningar med bristfällig förhandskunskap och vetenskapligt baserade metoder. Att verka för minskade barngrupper är för oss Sverigedemokrater en självklarhet. Det är något som är gynnsamt både för lärare och elever.
Linnéa Öhman (MP), gruppledare Miljöpartiet de gröna Skellefteå
FRÅGA 1:
– Med minskat barnafödande vill vi ändå behålla samma resurser i skolan för att öka kvaliteten, minska barngrupperna och värna mindre förskolor och skolor på landsbygden. Det behövs fler vuxna i skolan, både lärare, elevhälsa och andra trygga, stöttande vuxna. Pedagogernas arbetstid ska gå till att planera och genomföra undervisning, så det är viktigt att även andra stödfunktioner finns i skolans verksamhet. Alla barn ska ha tillgång till skolbibliotek och vi vill öka bemanningen på dem så att alla elever får möjlighet att stärka sin läsförmåga och upptäcka läsglädje. Vi vill också införa möjligheten till betalda extrajobb under skoltid istället för praktik på högstadiet.
FRÅGA 2:
– Staten behöver ta ett tydligare ansvar för likvärdig kvalitet i hela landets skolor, och skjuta till resurser för det. Bland annat genom att tillföra resurser för mindre barngrupper, som Miljöpartiet vill lagstifta om. Det behövs även ett stopp för vinstintresset i välfärden, och kommunerna behöver kunna ta helhetsansvar för skolsystemet och kunna säga nej till friskoleetableringar.
Vi måste också vara medvetna om hur förändringar i riktlinjer, samhälle och teknik påverkar både lärare och elever. Vi vill stödja lärarna i hur AI påverkar pedagogik och lärande, se till elever får kunskaper i basal datakunskap, och sluta genomföra reform på reform i skolan som sällan ökar kvaliteten utan istället tar resurser från grunduppdraget.
Evelina Fahlesson (S), kommunalråd Socialdemokraterna Skellefteå
FRÅGA 1:
– Vi väljer att prioritera välfärdens finansiering före skattesänkningar. Vi vill på så sätt skapa bättre förutsättningar bland annat genom att prioritera färre barn i barngrupperna i förskolan där det blir möjligt sett ur ett helhetsperspektiv och prioriterar att hålla nere klasstorlekarna i de lägre årskurserna – alltså tidiga insatser tror vi är bra. Men vi utlovar inte ett mirakel, vi vill inte ha små grupper till vilket pris som helst, finns det inte kompetenta lärare så är inte gruppstorleken den universella lösningen. Insatser som syftar till att stärka arbetsmiljön ska också harmoniseras med utvecklade metoder för att förbättra undervisningens kvalitet t.ex. genom kompetensutveckling och systematiskt kvalitetsarbete.
FRÅGA 2:
– Att bygga ett socialt hållbart samhälle är helt centralt. Vi vill att alla barn av idag möts och för att skapa förutsättningar för det ska vi planera för och bygga bostadsområden för alla skelleftebor. Utan en regering som faktiskt prioriterar välfärden blir det mycket svårt att göra bra saker för det kommunala utbildningsväsendet, så som mindre gruppstorlekar. Vi vill sluta det påtvingade slöseriet med skattemedel där vi tvingas ge ersättning till skolhuvudmän för kostnader de inte har.
Frida Löfroth (KD), ledamot i för- och grundskolenämnden Kristdemokraterna Skellefteå
FRÅGA 1:
– Vi kristdemokrater prioriterar skolan och har länge varnat för alla nedskärningar som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har genomfört under denna mandatperiod. Minskningen av stödpedagoger har tyvärr, precis som vi befarat, drabbat alla elever negativt och extra allvarligt är det för elever som är i behov av extra stöd som inte längre fått det stöd de har behov av. Dessa neddragningar genomfördes dessutom när man redan sett att måluppfyllelsen gått nedåt och att den psykiska ohälsan ökat.
Vi har en tydlig prioritering på skolan och i vår budget har vi lagt närmare 100 miljoner mer än majoriteten under nuvarande mandatperiod.
FRÅGA 2:
– Inom skolan vill vi Kristdemokrater arbeta för:
- Mindre barngrupper i förskolan med Skolverkets rekommendationer som riktmärke.
- Ett fördjupat samarbete mellan skola, socialtjänst och polis.
- Öka antalet speciallärare som kan arbeta med elever i behov av särskilt stöd.
- Anställa fler socialpedagoger som bland annat kan arbeta med värdegrundsfrågor och konflikthantering. Detta ska även underlätta arbetet för lärare så att de främst kan fokusera på sin undervisning.
- Öka antalet elevassistenter och stödpedagoger.
- Roligare raster med riktade medel för att uppmuntra elever till fysisk aktivitet som vi vet främjar både psykisk hälsa och kunskapsutveckling.
Dessa prioriteringar behövs och är tydligt riktade mot elevernas bästa. Fler medarbetare innebär också en möjlighet till förbättrad arbetsmiljö där lärare får vara lärare. I våra ögon är det sunt förnuft!
Elin Segerstedt Söderberg (M), 2:e vice ordförande i för- och grundskolenämnden, Moderaterna Skellefteå
FRÅGA 1:
– Moderaterna vill ge Skellefteås skolor en nystart med fokus på kunskap, trygghet och studiero. Vi delar bilden av att skolan är underfinansierad och har därför i samtliga budgetförslag under mandatperioden prioriterat mer pengar till skolan än S-majoriteten. Det behövs för att stärka undervisningen och ge elever det stöd de har rätt till.
Lärarna behöver bättre förutsättningar att vara lärare. Den moderatledda regeringen har beslutat om en nationell reglering av lärarnas undervisningsuppdrag, med tydligare ramar för undervisningstid samt tid för planering och uppföljning.
Vi vill minska onödig administration och stärka stödet nära eleverna. Specialpedagoger och annan stödpersonal är avgörande för att elever som behöver hjälp ska få den i tid. Därför är det fel att minska dessa resurser när skolresultaten samtidigt försämras.
FRÅGA 2:
– Moderaterna vill minska barngrupperna i förskolan. Mindre grupper ger personalen bättre möjlighet att se varje barn, skapa trygghet och lägga en bra grund för fortsatt skolgång. Därför har vi föreslagit särskilda resurser för att minska barngrupperna.
En hållbar skola kräver också trygghet och studiero. Elever ska kunna koncentrera sig och lärare ska kunna undervisa. Det kräver tydliga regler, konsekvenser när gränser passeras och fler trygga vuxna.
Moderaternas mål är att fler elever ska lämna grundskolan med godkända betyg och möjlighet att forma sitt eget liv. Skolan är en av våra viktigaste prioriteringar och varje elev ska få chansen att lyckas.
Christina Soldan (L), gruppledare Liberalerna Skellefteå
FRÅGA 1:
– Skellefteås lärare ska få vara lärare – inte administratörer och budgetregulatorer. När skolan är underfinansierad får eleverna betala genom minskat stöd och personalen genom en ohållbar arbetsmiljö.
Liberalerna vill prioritera undervisningen framför administration och prestigeprojekt. Resurserna ska nå klassrummen och fördelas efter elevernas behov. Vi vill stärka tillgången till speciallärare, specialpedagoger, elevassistenter, talpedagoger och elevhälsa. Stödet ska sättas in tidigt – inte först när en elev redan har misslyckats. Lärare behöver mer tid för planering och undervisning, mindre dokumentation och bättre stöd från rektorer. Beslut ska fattas i dialog med dem som arbetar närmast eleverna.
En hållbar skola kräver mindre undervisningsgrupper där behoven är störst, bemannade skolbibliotek, tryckta läromedel och en mobilfri skoldag som stärker studieron. Nedskärningen av studie- och yrkesvägledningen i gymnasiet bör omprövas. Vi vill införa skolsociala team för barn med hög frånvaro eller en svår livssituation.
FRÅGA 2:
– På längre sikt vill Liberalerna förstatliga skolan. Det ska inte finnas 290 olika modeller för hur skolan styrs och finansieras. Snart fyra decennier efter kommunaliseringen är misslyckandet tydligt: elevernas rätt till kunskap och stöd beror alltför mycket på bostadsort och kommunens ekonomi. Staten måste återta huvudansvaret för finansiering, likvärdighet och lärarnas förutsättningar. Skolan är en nationell angelägenhet – och vår viktigaste investering.
Joakim Wallström (V), kommunalråd och gruppledare Vänsterpartiet Skellefteå
FRÅGA 1:
– Vi behöver fler vuxna i skolan (olika yrkeskategorier), utveckla elevhälsan och inte minst stärka upp arbetet med att sätta in tidiga insatser där det behövs. Pedagogerna i deras profession vet var dessa extra resurser behövs, glappet mellan vetskap och konkret handling måste kortas ner. Sedan behövs det incitament från staten att minska den administrativa bördan för lärarkåren.
FRÅGA 2:
– Det här handlar om att på riktigt se allt och alla, att tidigt sätta in de resurser som krävs för att samtliga barn och unga ska kunna bli sitt bästa jag.
Således måste vi ha personal efter behov, inte efter räkneexempel. Grupper och individer är så olika, det som funkar bra på ett ställe kan vara helt misslyckat på ett annat.
Till sist är det av största vikt att pedagogerna får fokusera på lärande istället för att hantera ordningsbetyg och andra stolligheter. Vi vet redan att alla individer är olika, med olika ryggsäckar, med olika förutsättningar, att då sätta ännu fler stämplar på barnen kan aldrig leda till något bra.
Se politikerenkäter med fler ämnen inför valet 2026 nedan.
