Svenskt Näringsliv rankar varje år företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Rankingen baseras dels på enkätsvar från företagare kring det sammanfattande omdömet, dialog med kommunen, service och bemötande samt attityder till företagande, dels på statistik kring andel företagare, de lokala vägnätens framkomlighet och underhåll samt trygghet.
I den senaste rankingen för 2025 tappade Skellefteå 33 platser jämfört med året innan och ligger nu på plats 241 av 290.
- Vilken är er analys av varför Skellefteå placerar sig så lågt jämfört med många andra svenska kommuner?
- Vilka konkreta åtgärder vill ni genomföra för att stötta företagen i Skellefteå och på de mindre orterna?
***
Lorents Burman (S), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande
Fråga 1:
– Vissa rankingsfrågor påverkas tveklöst av politiska faktorer som att kommunen levererar tjänster i egen regi i form av bland annat vård och omsorg, skolor och kollektivtrafik. Det ger ett sämre utfall trots att servicen fungerar mycket väl. Svenskt Näringslivs ranking bygger till stor del på attityder hos företagare. Ett bra företagsklimat bör därför utvärderas i en bredare mening än Svenskt näringslivs enkät, även om resultaten i mätningen är ett av flera underlag för att identifiera förbättringsområden. Det handlar om dialogen med kommunen, utbyggd infrastruktur, tillgång till forskning och utbildning och att Skellefteå är en attraktiv plats att leva och bo på.
Genom dialog mellan kommun och företagare ska vi förbättra förståelsen för varandras förutsättningar och på det sättet bidra till en mer öppen och framåtriktad attityd. Skellefteå har ett välmående näringsliv, vilket är viktigt för Skellefteå utveckling. Viktigast är att företag har goda förutsättningar att utvecklas.
Fråga 2:
– Regelbundna företagsbesök, branschråd, politiker- och näringslivsluncher för att stärka dialogen. Mer kunskapshöjande aktiviteter inom kommunen för att alla som möter företagare ska förstå deras betydelse för Skellefteås utveckling, förenkling av myndighetsprocesser och förbättrad tillgänglighet i kontakten med kommunen. Vi behöver vara lyhörda för de hinder som företagen upplever. Därför utgår åtgärderna i det nuvarande Näringslivsprogrammet från två huvudområden: kunskap, dialog och samverkan samt service och myndighetsutövning.
Joakim Wallström (V), 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen och gruppledare Vänsterpartiet Skellefteå
Fråga 1:
– Ska man göra det enkelt för sig, generalisera, så har kommuner med en klar vänsterprofil svårare att hävda sig i sådana här subjektiva mätningar, då frågorna handlar rätt mycket om företagarnas attityder till kommunen. Vi är stolta, än mer idag då det kritiseras så hårt från många olika instanser, över att inte infört t ex LOV eller sålt ut gemensamma tillgångar. Med det sagt får man mindre poäng, sämre utfall i undersökningen, ifall man har mer i egen regi jämfört med om man har sålt ut skola, vård och omsorg. Om det är bra eller dåligt, det kan vi ha olika uppfattningar om.
Fråga 2:
– Stötta företagarna handlar mest om att ha bra dialoger och förståelse för varandras roller. Att se till att kommunen sköts effektivt och att ingen kan skaffa sig fördelar på otillbörligt sätt. Att alla vet vilka spelregler som gäller. Att servicenivån och tydligheten finns där i kontakter mellan företagare och kommunala myndigheter. Kommunen kan även vara pådrivande i frågor som högre utbildningar, yrkesutbildningar och bättre infrastruktur (vägar, järnväg, hamn mm) vilket är till gagn för bland annat företagare. Vidare vill jag tro att om vi som kommun har bra samhällsservice, ett rikt kultur- och fritidsutbud och ett tryggt samhälle, så gynnar det även företagare. Sist men inte minst, vilket det har arbetats med under många år, kan vi förenkla och förbättra upphandlingsmöjligheterna så att än fler lokala företag kan vinna dessa.
Markku Abrahamsson (SD), gruppledare Sverigedemokraterna Skellefteå
Fråga 1:
– Skellefteås låga placering beror till stor del på den politiska majoritetens ojämna förhållningssätt till det lokala näringslivet. Man vill gärna duka bordet för påkostade luftslotts-industrier samtidigt som hårt kämpande småföretag aldrig får något gratis. Långa handläggningstider och tillståndsprocesser, onödig byråkrati och bristfällig infrastruktur är exempel på vad som fungerar dåligt för vanliga företagare. Samtidigt kan vänstermajoritetens allmänna attityd till företagen vara en annan anledning. I kommunfullmäktige vill ofta den politiska majoriteten ifrågasätta företagens kritiska åsikter i sig – istället för att diskutera problemen som uttrycks. Det skapar såklart frustration och lågt förtroende bland företagare i allmänhet. Mer respekt för småföretagens vardag hade höjt betyget.
Fråga 2:
– Hela kommunen tjänar på ett starkt lokalt näringsliv. Därför ska lokala upphandlingar i första hand ha lokala anbud. Vi vill se fler kommunala inköp på den lokalproducerade marknaden av företag som beskattas här och anställer personal från bygden – gärna i orterna de verkar i. Därför är det samtidigt viktigt att kommunala upphandlingar anpassas för mindre aktörer så att fler lokala företag faktiskt kan delta. Sen måste alla företagare, oavsett var i kommunen de finns, få tillgång till snabb och god service. Kommunal byråkrati ska inte bli en dyr pålaga. Företagare måste få fokusera på företagandet och inte på pappersexercis och därför ska företag som bevisligen följer reglerna inte behöva betala onödigt dyra kontroll- och tillståndsavgifter. Beslut ska handläggas snabbt och rättvist med respekt för verksamheterna, och att ta ansvar ska alltid vara lönsamt.
Carina Sundbom (C), gruppledare Centerpartiet Skellefteå
Fråga 1:
– Kommunen konkurrerar inom flera områden med privata näringslivet, där näringslivet skulle kunna utföra många fler uppgifter inom de kommunala verksamheterna. De större företagen i Skellefteå får stor uppmärksamhet och tid och de mindre företagens behov hamnar ibland vid sidan om, kanske på grund av tidsbrist och kunskapsbrist hos kommunen.
Fråga 2:
– Centerpartiet vill att företagen ska ses som kunder till kommunen och behandlas därefter, inte som konkurrenter. Upphandlingar ska delas upp i mindre poster och företagen stöttas med upphandlingshjälp. Utveckla upphandlingsunderlagen så det blir enklare för små företag att lämna anbud.
Skellefteå behöver en jämställd företagsservice. Verksamheter med kvinnodominerade yrken som exempelvis hemtjänst (LOV), äldreomsorg och städning ska upphandlas istället för att kommunen själv driver dessa verksamheter. Vi vill inrätta lokala företagscenter på landsbygden, för företag, kommunanställda och för andra hyresgäster ute i våra kommundelar. Med en gemensam öppen kontorslokal som erbjuder aktörer att hyra kontorsplats, gynnas våra mindre företag. Vidareutveckla Rättviksmodellen – hållbar tillväxt och tillsyn, och utbilda handläggarna inom både rådgivande och tillståndsgivande positioner om företagande och dess betydelser för skatteintäkter och arbetstillfällen. Näringslivskontoret ska vara ett nära näringslivskontor, på företagsbesök var vecka och intervjua företagsledarna om vilka utmaningar som företagen har och ge återkoppling till företagen i rimlig tid.
Hans Brettschneider (MP), språkrör för Miljöpartiet Skellefteå
Fråga 1:
– En viktig del är politikers syn på företagen och hur deras perspektiv tas tillvara. När signaler från näringslivet och externa mätningar inte tas på allvar påverkas både dialog och förtroende negativt. Kommunen har ett starkt fokus på verksamhet i egen regi. Ibland kan det vara bra för att kunna styra lättare, men rådighet kan också uppnås genom att beställa rätt. I många fall hade ett ökat samspel med lokala företag varit mer resurseffektivt. För små och medelstora företag kan även mindre kommunala uppdrag vara avgörande för långsiktig överlevnad eller tillväxt. Kommunen konkurrerar ibland direkt med privata aktörer, vilket kan hämma lokal företagsamhet.
Fråga 2:
– Det är viktigt att både politiker och tjänstepersoner är medvetna om små och medelstora företags betydelse för lokal och hållbar utveckling och att man som företagare får bra bemötande och service oavsett vem på kommunen man har kontakt med. Kommunen bör säkerställa att dialogen med näringslivet tydligare når beslutsfattarna, men även se över egen verksamhet och låta lokala företag utföra fler mindre uppdrag. Exempelvis göra en extra satsning på att energieffektivisera lokaler nu när byggandet på den privata marknaden har bromsat in. Kommunen bör vara försiktig med att konkurrera med privata aktörer och arbeta bredare med näringslivsutveckling i hela kommunen. Campingen och biogasen anser vi bör drivas i bolagsform för att öka affärsmässigheten och viljan att utveckla verksamheten tillsammans med det lokala näringslivet.
Christina Soldan (L), gruppledare Liberalerna Skellefteå
Fråga 1:
– Raset i rankingen speglar ett strukturellt problem i hur kommunen möter företagare. I Svenskt Näringslivs mätning får både politikers och tjänstepersoners attityder låga omdömen. Många företag upplever att kommunen fungerar mer som myndighet än som partner. Under industriexpansionen hamnade fokus nästan helt på stora etableringar. Samtidigt mötte små och medelstora företag längre handläggningstider, otydliga besked och en tung tillsyn. När konjunkturen vände i och med Northvolts konkurs blev det tydligt hur sårbart det är om det lokala näringslivet inte har starka villkor. Problemet är inte brist på entreprenörer, utan kommunens arbetssätt. Företag ska inte behöva känna oro inför kontakt med kommunen. Skellefteå behöver en verklig kulturförändring i bemötande, service och förutsägbarhet.
Fråga 2:
– Liberalerna vill göra det enklare att starta, driva och växa som företagare genom att:
- Införa en servicegaranti med fasta svarstider för bygglov, tillstånd och företagsärenden. Långa väntetider ska inte stoppa investeringar. Gör de det ska avgifter inte tas ut.
- Tillsynen ska samordnas till ett tillfälle och efterhandsdebiteras. Företag ska möta rådgivning, inte bara kontroll.
- Konkurrens och mångfald av utförare ska uppmuntras, osund konkurrens ska bekämpas.
- Dela upp upphandlingar så fler lokala småföretag kan delta.
- Inför utmaningsrätt så företag kan ta över verksamheter de kan driva effektivare.
– Ett starkt lokalt näringsliv i hela kommunen är grunden för jobb, skatteintäkter och välfärd.
Per Boström (KD), gruppledare Kristdemokraterna Skellefteå
Fråga 1:
– Vi ser mycket allvarligt på att Skellefteå tappar i Svenskt Näringslivs ranking. Och har återkommande lyft detta. Vår analys är att det handlar om flera faktorer: bristande dialog mellan kommun och företag, långa handläggningstider, otydliga beslutsprocesser samt en politisk syn där företag ibland ses mer som något som ska regleras än som en förutsättning för jobb och välfärd. Och därtill direkt osund konkurrens där kommunen vill driva verksamheter utifrån ”rådighet” istället för att släppa in duktiga externa aktörer. Detta bottnar också i en klassisk höger-vänsterfråga.
Fråga 2:
– Vi kristdemokrater vill ge det lokala näringslivet bästa möjliga förutsättningar att lyckas. Vi vill införa ett näringslivsråd, servicedeklarationer för handläggning och en mer strukturerad dialog med företag i hela kommunen. Vi vill också införa utmananderätt, där lokala aktörer kan ta över verksamhet som idag drivs kommunalt om de kan göra det bättre eller billigare. Kommunens upphandlingar måste utformas så att de inte stänger ute lokala företag. Här finns ett starkt stöd från näringslivet som politiken måste lyssna på. I svallvågorna efter Northvolt har många lokala företag drabbats hårt. Det handlar ofta om företagare som investerat stora delar av sina liv i sina verksamheter. Här behöver kommunen bidra genom rätt upphandlingar och affärsmöjligheter som skapar balans och ett fungerande samspel mellan kommun och näringsliv. Kristdemokraterna har drivit frågan om alternativa upphandlingsformer och kommer fortsätta göra det med full kraft. Kommunen måste vara positivt inställd och visa det även för de små och medelstora företagen, inte bara de stora etableringarna.
Andreas Löwenhöök (M), oppositionsråd och gruppledare Moderaterna Skellefteå
Fråga 1:
– Svenskt Näringslivs ranking bygger till stor del på företagens upplevelser och där ser vi tydligt att dialog, service, upphandling och attityder brister. Många företag upplever att kommunen är svår att ha att göra med och att handläggning och beslut tar för lång tid. Det bottnar i ett politiskt ledarskap som alltför ofta ser företag som en motpart snarare än en medspelare i Skellefteås utveckling. Det är allvarligt. När företagen inte upplever kommunen som en partner riskerar vi att förlora både jobb och investeringar.
Fråga 2:
– Moderaternas ambition är att Skellefteå ska ha Sveriges bästa företagsklimat och då krävs en tydlig kursändring. Vi vill införa servicegarantier och kortare handläggningstider så att företag snabbt får besked i tillstånds- och bygglovsärenden. Vi vill också inrätta ett företagsråd för att stärka den löpande dialogen mellan näringslivet, politiken och kommunen. Vi vill förbättra upphandlingarna så att fler lokala företag kan delta och motverka osund konkurrens från kommunal verksamhet. Små och medelstora företag, i hela kommunen, ska få bättre möjligheter att växa och delta i kommunens affärer. Kompetensförsörjningen är en annan nyckelfråga. Vi vill satsa mer på yrkesutbildning, lärlingsutbildningar och bättre matchning mellan utbildning och näringslivets behov. Samtidigt vill vi sänka kommunalskatten för att stärka köpkraften, öka attraktiviteten och göra det lättare för företag att rekrytera. Skellefteå ska vara en kommun som säger ja till företagande och där det är enkelt att starta, driva och växa i hela kommunen.
