Moa Hedström är en av de forskare vid Umeå universitet som undersöker hur Northvolts miljardinvestering påverkar Skellefteås utveckling. Studien löper över fyra år och ska ge svar på hur förutsättningarna för planeringen förändras vid en så stor etablering.
– Det vi kan se hittills är att företagen bakom den gröna omställningen och bostadsmarknaden drivs av helt olika logik, något som skapar stora spänningar och svårigheter när det gäller samhällsplaneringen, säger Moa Hedström.
För att få fart på den gröna omställningen uppmuntras landets kommuner att snabba på de demokratiska processerna kring samhällsplanering för att på så sätt möta den gröna omställningens krav på snabbhet och flexibilitet. Företagen i den gröna omställningen vill skala upp snabbt och är benägna att ta stora risker – misslyckas projektet kan de alltid dra vidare. Bostadsmarknaden i en kommun vill å sin sida inte ta några risker och det vill inte heller de privata byggbolagen.
Läget förvärrades givetvis av att staten inte tagit något ansvar för utvecklingen utan lämnat ansvaret till kommunerna.
Om man till detta adderar det faktum att Skellefteå, liksom många andra kommuner utanför storstadsregionerna, ligger på platser där tillväxten varit låg under lång tid, så har man en situation där marknaden länge tvekade inför att satsa i kommunen.
– Skellefteå var en plats där det fortfarande var relativt billigt att bo. Och detta trots att priserna började stiga. När Northvolt etablerades började bostadsaktörerna ändå satsa eftersom man då fick ihop kalkylerna just så pass. Då kom den ekonomiska krisen med stigande räntor och priser, förklarar Moa Hedström.
Det ekonomiska läget ledde till att de privata aktörerna drog öronen åt sig. Kvar blev Skellefteå kommun och Skebo som var tvungna att gå in och ta ett större ansvar för bostadsbyggandet.
– Det enda sättet en kommun kan vinna på i det här läget är att bygga bostäder så att människor kan flytta hit. Det finns liksom inget annat sätt, säger Moa Hedström och fortsätter
– När det privata inte kan möta upp efterfrågan är det kommunen som måste ta risken. I Skellefteås fall ledde det till att man också var tvungen att acceptera livsmiljöer, som barackboenden, man inte skulle ha accepterat i något annat läge. Läget förvärrades givetvis av att staten inte tagit något ansvar för utvecklingen utan lämnat ansvaret till kommunerna.
Företagen bakom den gröna omställningen och bostadsmarknaden drivs av helt olika logik.
Hur framtiden kommer att se ut när det gäller Skellefteås bostadsmarknad är svårt att sia om, enligt Moa Hedström. Klart är dock att det i dagsläget inte behövs fler bostäder i kommunen. Om man ska leta efter uppsidor i situationen så ger den kommunen en möjlighet att nedmontera de tillfälliga boendeformerna.
