Megafonen har tidigare berättat om narkotikasituationen i Skellefteå, från en lägesbild hos Polisen, ordningsvakterna och kommunens fältare, till att skildra hur det är att ha ett beroende och vilket stöd som finns att tillgå.
Alla är eniga om att frågan om narkotika är komplex och kräver ett gott samarbete mellan myndigheter, skola och civilsamhället.
Skellefteås nyligen tillträdde kommunalråd Joakim Wallström (V) känner till narkotikasituationen i Skellefteå, mycket tack vare att det finns långtgående samarbeten som ger politikerna regelbundna lägesbilder. Det gör att han och hans kollegor kan sätta in rätt insatser, menar han.
Det låter klyschigt, men vi måste se till att alla människor mår så bra de bara kan
– Det gäller att ha känselspröten ute och det har vi genom en massa olika samarbeten, där våra FRIS-grupper och återkommande dialoger med polisen är mycket värdefulla. Så man vet hur läget är, och inte spinner igång på rykten. Det måste finnas någon slags evidens för vad man håller på med.
Joakim säger att drogbruk många gånger handlar om självmedicinering för personer som mår dåligt. Om fler personer mår dåligt kommer narkotikaanvändandet också att öka. Politikens och samhällets uppgift blir därför att främja välmående, menar han.
– Vi måste försöka mota Olle i grind. Det låter klyschigt, men vi måste se till att alla människor mår så bra de bara kan och är trygga i sig själv. Att de känner en reell delaktighet under hela sin uppväxt.
Tidiga insatser
Som gruppledare för vänsterpartiet sitter Joakim tillsammans med socialdemokraterna i den politiska majoriteten i Skellefteå. Han har en bakgrund som lärare och politiskt har han suttit i fritidsnämnden. Han kallar sig själv för “mister förebyggande” och vill se ännu tidigare förebyggande insatser. Supertidiga.
– Med supertidiga insatser menar jag från ett års ålder. Redan där kan man stötta familjer i samverkan med regionens hälsocentraler.
Det kostar mycket pengar att arbeta förebyggande, men Joakim menar att det är pengar som sparas i längden.
– Det genererar så jäkla mycket tillbaka i slutändan. Varje individ som går hela vägen från stök och bök till att hamna i fängelse, det är 20-30 miljoner kronor i kostnad. Så varenda en vi kan rädda från att göra hela den resan är superbra.
Det är staten som står för kostnader för polisens verksamhet, domstolar och kriminalvård. Behöver någon vård för exempelvis ett drogberoende eller psykiska sjukdomar är det regionen som står för kostnaden. Kommunens uppgift är att sköta de tidiga insatserna – och därför behövs samarbete mellan stat, region och kommun, säger Joakim.
– Om vi samlar resurserna från alla olika håll och kanter, och jobbar gemensamt mot ett mål, då kan vi växla upp. Det blir lite knäppt om allting hamnar på kommunen för att sen minska kostnaderna för regionen och staten i slutändan. Så det gäller att hela tiden vara på tårna och försvara att det är jätteviktigt med förebyggande arbete, säger han och lägger till:
– Och det måste få kosta.
Ordning och reda
Det moderata oppositionsrådet Andreas Löwenhöök säger att hans parti har följt utvecklingen i narkotikafrågan, som han menar handlar om otrygghet. Hans parti har lagt fram flera förslag på bekämpande och förebyggande insatser.
– Vi har lagt konkreta förslag, bland annat kring en utbyggd fältverksamhet.
Som det ser ut idag har Skellefteå en bra organisation kring frågor om narkotika, menar Andreas. Men han vill se att insatser sätts in för att tidigt upptäcka om någon tar droger.
– Vi har varit med och drivit igenom slumpvisa drogtester i skolan för att tidigt fånga upp unga på glid. Om polisen ser behov av att gå genom skolor med narkotikahundar så ska vi släppa in dem, det är för upptäcktens skull.
Ungdomar som klarar skolan blir lättare en del av samhället, säger Andreas. Skolan ska vara trygg, med gemensamma ordningsregler.
– Och stöd för att kunna lyfta ut elever som stör i klassrummet, och att de fångas upp av annan personal. Alla blir förlorare om det är stökigt i klassrummet.
Staden kan bli en tryggare plats för allmänheten samtidigt som den blir mindre attraktiv för droghandel, bland annat genom kameraövervakning, menar Andreas.
– Sen tycker vi också att kommunen ska satsa på ronderande ordningsvakter i större utsträckning.
“Visar ett ointresse”
Andreas Löwenhöök är kritisk till hur den styrande majoriteten hanterat frågor om narkotika och otrygghet.
– De visar ett ointresse att prata om trygghetsfrågor, där vi lägger in frågor om narkotika och droger. De kallar det för skrämselpropaganda men då menar jag att de inte ser verkligheten som vi lever i och den problematik vi har, säger han och fortsätter:
– Om man inte vill diskutera problemen är det svårt att komma med rätta lösningar. Därför är vi kritiska till hur man har skött det här.
Det finns ingen quick fix
Joakim Wallström håller inte med om att den styrande majoriteten är ointresserad av att tala om trygghetsfrågor.
– Nej, definitivt inte. Men vi kommer inte trycka upp pamfletter där vi skriver “här är det otryggt”. Trygghet är en upplevelse och det gäller att sätta in det i ett sammanhang.
Han säger att Skellefteå inte är en isolerad plats där den upplevda otryggheten ökar, det liknar utvecklingen i hela Sverige.
– Vi måste förstå sambandet, varför upplever fler otrygghet fastän det sker färre brott? Det är inte enkelt, det finns ingen quick fix.
Han upprepar att för honom är svaret ett tidigt förebyggande arbete.
– Det är mitt mantra; samarbeten i skolan, från en tidig ålder, att man ser alla individer. Är man trygg och säker i sig själv så minskar den upplevda otryggheten. De som säger att jag inte tar det på allvar, vet inte vad de pratar om.
Mjuka värden
Hos kommunens fältgrupp finns en tydlig bild av att det förebyggande arbetet fungerar bra, men att arbetet skulle gynnas av mer personal.
Anton Långdahl, fältare sedan drygt tio år, upplever att det har satsats för lite på de “mjukare värdena”, som individ- och familjeomsorgen, jämfört med exempelvis bostäder och infrastruktur.
– Det är tråkigt att man kan ligga före i så mycket, men vi på individ- och familjeomsorgen har haft sparkrav på oss i flera år. De mjuka värdena kommer alltid i sista led.
Enligt Anton leder besparingarna till konsekvenser.
– Vi får ett överhäng på ungdomar som har stora bekymmer, och det blir svårt att prioritera tidiga insatser, säger Anton Långdahl.
Viktiga frågor
Kommunalrådet Joakim Wallström säger att han inte har fått några signaler från socialförvaltningen om att de inte klarar sitt uppdrag inom fältverksamheten, men han vet att individ- och familjeomsorgen har det tufft.
Samtidigt tror han att det lätt kan upplevas som att förebyggande arbete inte prioriteras när så mycket uppmärksamhet har riktats mot kommunens satsningar på infrastruktur, bostäder och det ökande invånarantalet.
– Men det finns alltid någon som bevakar de andra intressena också. Sen får man kanske inte alltid igenom det man vill, men det är alltid under bevakning.
När fler unga flyttar in ändras åldersstrukturen i kommunen, och då är de mjuka frågorna viktiga, säger Joakim.
– Vi ser ju att de grupperna ökar, och det innebär att vi måste skärpa till oss och se till att vi har rätt resurser att ta hand om de mjuka värden också.
