När Paulina Terzi var gravid tänkte hon mest på det vanliga – illamående, barnvagnsval och förväntan. Men mitt i allt kom ett besked som ruckade tillvaron.
Paulina diagnostiserades med graviditetsdiabetes.
Tid till dietist bokades och som ett första steg påbörjades kostbehandling.
Fokus: äta regelbundet, byta snabba kolhydrater mot långsamma med mer fullkorn och fibrer – sådant som egentligen är hälsosamt för oss alla.
Fem gånger om dagen mättes blodsockret för att undersöka om det gick att stabiliseras. Men fastevärdet låg fortsatt högt och medicin fick sättas in.
– Mätningarna ökade till sju gånger om dagen.
Med den andra graviditeten var värdena värre.
– Då skulle jag även ta insulin i magen på kvällen för att fastevärdet på morgonen inte skulle vara för högt. Minns att jag emellanåt kände att jag inte kunde njuta av mina graviditeter på grund av allt jag behövde ha koll på hela tiden, säger Paulina och fortsätter:
– Jag hade inte hört om någon av mina vänner som drabbats av graviditetsdiabetes, vad det kan bero på och vad man kan göra själv. Så jag kände mig rätt ensam i allting om jag ska vara ärlig.
Graviditetsdiabetes är i grunden ett ”tyst tillstånd”, förklarar Karolina Lindén som är barnmorska och docent i reproduktiv och perinatal hälsa vid Göteborgs universitet.
– Ofta märks det inte av fysiskt, utan är något som upptäcks vid de tester som vården erbjuder.
Hon har medverkat i att ta fram de nya rekommendationerna, vars bakgrund till stor del handlar om att regionerna gör väldigt olika när det gäller att identifiera och behandla sjukdomen.
I dag följer exempelvis endast 7 av 21 regioner Socialstyrelsens rekommenderade gränsvärden. Många regioner har betydligt högre.
Att så träffsäkert som möjligt fånga upp gravida som har förhöjt blodsocker är avgörande, både för att minska risken för att barnets utveckling påverkas negativt samt för förlossningskomplikationer. Men också för barnet och mammans hälsa på lång sikt då det bland annat finns en ökad risk för övervikt och typ 2 diabetes.
– Trots liknande riskprofiler vet man fortfarande inte varför vissa drabbas och andra inte. Men vi känner till flera riskfaktorer, som ett högt BMI, om någon i familjen har diabetes, samt om man har ursprung från en region i världen där diabetes är särskilt vanligt. Och har man haft graviditetsdiabetes under en graviditet ökar risken att man ska drabbas även vid en nästkommande, säger Karolina Lindén och betonar att tillståndet är medicinskt.
– Om du får graviditetsdiabetes är det inget att skämmas för. Det kan alltså drabba gravida av många olika skäl vilka inte enbart är kopplade till din livsstil.
När barnet väl föds kan dess blodsocker vara ur balans. För att hålla det så stabilt som möjligt är det bra att kunna ge föda direkt efter förlossningen. Medan en del regioner tidigare haft som rutin att prova amning om nivåerna är okej, har andra förespråkat mjölkersättning oavsett behov.
Vid årsskiftet kom nya riktlinjer och dagens riktmärke för samtliga regioner är att inte tillmata på rutin – och om det skulle krävas är det alltid mammans egen mjölk som ges i första hand, aldrig ersättning.
Rådet att handmjölka och frysa in var något Paulina Terzi tog fasta på.
– Med första barnet gick det inte, men med andra så kom det ganska mycket. Du ska bara veta så stolt jag kände mig över att ha kämpat på med detta – samlat upp allt i små sprutor för min lilla dotter att få, med uppskrivet datum i miniatyr.
I dag har Paulina två friska barn, en son på 2,5 år och dotter på 10 månader. Trots att oron varit stor vill hon lyfta det stöd hon fått från vården.
– Men jag tror att tydligare information och regelbunden uppföljning kan göra stor skillnad för många.
Louise Augustsson
