Annons
Annons
Sverige ligger långt efter när det kommer till att äta alger, jämfört med resten av världen. Här lite tång vid en badplats i Västervik. Foto: Ingrid Johansson-Hjortvid

Är vi redo för alger på tallriken?

MAT Alger, eller tång, lyfts ofta fram som en mirakellösning för både matindustrins utmaningar och våra näringsbehov. Men har vi verkligen tänkt igenom vad det är vi vill ha? Ska alger ersätta kött, fungera som en ny spännande smaksättare, eller är det proteinet vi vill åt?

Annons MOBILE TOP

Ellen Schagerström, marinbiolog och tånginfluencer, började knapra noriblad hennes moster skickade från New York redan på 1970-talet.
– Det talas om alger som framtidsmat, men hur tänker vi? Du äter inte alger som en pizzasallad. Alger har du som smaksättare eller så har du det med som en del i någonting, säger Ellen Schagerström.

Sverige ligger långt efter när det kommer till att äta alger, jämfört med resten av världen. Och frågan är om vi svenskar är redo för ett nytt livsmedel och hur ska det i så fall se ut?

– Det går att utvinna protein ur alger, precis som du gör ur sojabönor, men då är det hela processgrejen. Vad tänker vi om processad mat? Ska det vara en finediningprodukt eller ska det vara fattigmansmat? Har vi infrastrukturen för att omvandla algerna till protein som vi sen kan äta? Är det gott och vill folk äta det?

Annons

– Jag hade gärna sett algodlingar i Sverige men vilka alger ska vi odla och vad ska vi göra med dem? Jag tror vi måste tänka igenom hela vägen. Folk vill att alger ska vara lösningen på våra problem men det finns aldrig bara en lösning. Det måste finnas många lösningar som är småskaliga och anpassas till de platser där det funkar.

– Jag tycker det är gott och äter gärna alger. Men, men det finns ju andra saker i svensk matlagning som jag inte tycker är gott och som jag inte vill äta, fortsätter Ellen Schagerström.

Ellen Schagerström, marinbiolog och tånginfluencer skulle gärna se fler algodlingar men tycker det behövs en medveten planering. Foto: Privat

För den som är intresserad att lära sig vilka alger som fungerar att ha i mat är det fritt fram och plocka i havet.

– Om du går ut i skogen för att plocka svamp tar du inte ett gäng olika svampar utan att kolla vad det är. Fördelen med alger är att du inte riskerar hälsan, som med svamp. Hade fler plockat alger hade vi fått fler som bryr sig om havsmiljön. Jag plockar själv ett femtontal olika sorter och använder dem framför allt som kryddor. Det finns också sorter som är väldigt goda som snacks när du torkat dem.

Annons

Och till sist var det här med att använda ordet sjögräs, något Ellen kämpat emot länge. Bland annat då Blossa lanserade en glögg med smak av sjögräs, som egentligen var en rödalg. Sjögrässallad är också vanligt på sushirestauranger.

– Ingen har någonsin ätit en sjögrässallad och ingen skulle nog vilja äta en sallad som är gjord av sjögräs. Det som serveras är en brun alg som är färgad knallgrön, säger Ellen Schagerström.

Vill du veta mer om alger och tång? Gå in på Tångbloggen: tangbloggen.com.

Fredrik Magnusson

Om alger och tång

  • Tång är ett vardagligt namn på fleråriga makroalger exempelvis blåstång, tarmtång och karragenalg. Enkelt kan man säga att all tång är alger, men alla alger är inte tång.
  • Varför förekommer benämningen sjögräs på något som är alger? Det rör sig i grund och botten om en felöversättning. Engelskans ”seaweed” har översatts till sjögräs på svenska. Men engelskans ”seaweed” är ett samlingsbegrepp för makroalger, alltså stora alger.
  • Det är stor skillnad på de alger vi äter och de alger som kan orsaka algblomning. De senare är mikroalger och de kan delas in i flera grupper, exempelvis kiselalger och encelliga grönalger.

Källa: Göteborgs universitet

Annons
Annons
Annons
Mest lästa
Annons
Annons