Annons
Annons
Stig började skriva den första boken i början av 2021. Han jobbar redan på sin fjärde. Foto: Jonas Nilsson

En tillbakablick i färg – Stig skildrar det gamla Skellefteå i nytt ljus: ”Jag ville levandegöra staden”

KULTUR Stig Sandström skriver böcker om Skellefteås historia. Fyllda med bilder, färgsatta så som dåtidens Skelleftebor upplevde sin stad, och berättelser om de som levde här. Tredje volymen av “Skellefteå – stadsvandring från nu till förr” har just kommit ut.

Annons MOBILE TOP

Han jämför det med orientering. Det belönande i att äntligen se nästa kontroll skymta genom träden. För Stig Sandström i Ersmark är författandet ett arbete med många spännande delmål.

– Det är problemlösningen jag gillar. Som när du lägger pussel, bit för bit, och sakta får fram en helhet, berättar han hemma vid köksbordet.

Stig efterforskar både på nätet och i lokalhistorisk litteratur. En del har beställts från antikvariat. Foto: Jonas Nilsson

Huset är fullt av växter och omsorgsfullt inrett. Även trädgården vittnar om mycket jobb, men Stig har stökat bort mycket för vintern nu. Genom fönstret i sitt kontor ser han höstfåglarna klättra på fågelmataren utanför. Det är här han skriver sina böcker; tre stycken på mindre än två år.

– Jag har alltid läst historiska romaner och tycker om att skriva. Jag har alltid varit en samlare dessutom, vilket inte gör saken bättre. Min fru säger att jag har svårt att slänga saker och ja, hon har helt rätt.

På 80-talet var Skellefteås busshållplats för lokalbussar på det nuvarande Guldtorget. Foto: Skellefteå museum
Stafett på gågatan i april 1952, med Helge Norén i täten. Foto: Skellefteå Museum

”Skellefteå – stadsvandring från nu till förr” är en tillbakablick i färg. En bokserie för alla som har en relation till staden. Tidsspannet sträcker sig från Skellefteås födelse på 1800-talet till i dag, där varje bok behandlar olika delar av nutidens innerstad.

– Jag ville levandegöra staden så som våra förfäder såg den. De hade ju inte svartvit syn på den tiden.

Annons

Någonting saknades

Stig är 73 år och pensionär sedan länge, men sköter ett antal hemsidor på fritiden. Bland annat åt SKEFO, Skelleftebygdens lokalhistoriska förening. Han jobbade i it-branschen förut och är flink vid tangenterna.

– År 2020 beslöt föreningen att digitalisera böckerna som Thore Sjögren gjort om Skellefteås historia. När jag jobbade med dem tänkte jag ”det här är jättebra”, men inte särskilt lättillgängligt. Böckerna är väldigt faktaspäckade, har få bilder och texten är lite torr.

Stig vill lyfta fram människorna. Här i korsningen Nygatan/Trädgårdsgatan i augusti -51. Foto: Skellefteå museum
Två gatsopare och deras häst, cirka 1960. På vintern fyllde de kärran med sand för att sanda trottoarerna. Foto: Skellefteå museum

Han ville göra någonting mer av det hela. Lyfta Skellefteå på ett annat sätt, och människorna som levt här. Med avstamp i Thore Sjögrens böcker började Stig att skriva sin egen i början av 2021.

– Jag ville testa hur intresset var. Den första boken kom ut just före fars dag och sålde väldigt bra. Den fick också en rejäl skjuts när kommunfullmäktige köpte in en del.

– Sedan efter jul, när jag pratade med Akademibokhandeln, sade de att boken kunde vara deras mest sålda den julen. I konkurrens med ”Batterifabriken” som kom ungefär samtidigt.

Annons

Minns människorna

Så tog det fart. Stig har inte lagt ned pennan sedan dess. Han släppte just sin tredje bok och jobbar redan på den fjärde.

I första boken skildrar han platserna som Skellefteå vuxit fram ifrån: Nordanå, stadsparken och torget, från nu till förr. I andra boken skriver han om Strandgatan och Storgatan, från väst till öst, och om Nygatan i den tredje.

Det gamla Stadshuset med dess tornspira och breda entré, cirka sekelskiftet 1900. Foto: Skellefteå museum
En bild tagen norrut från det gamla Stadshusets torn. Uppe till höger står Sara kulturhus i dag. Det här är en personlig favorit för Stig. Foto: Jonas Nilsson

Som titlarna antyder kan de användas för stadsvandring. Det är därför som utvecklingen skildras från väst till öst.

– Och varje avsnitt inleds med bilder av hur det ser ut i dag.

Det är inte bara bilderna som ger färg åt historierna. Människorna också. Stig fascineras av personers roll och lokalhistoriska betydelse, så han kryddar sitt berättande med många små anekdoter. Han bläddrar fram en sida för att visa vad han menar.

De hade inte sett så mycket CSI på den tiden.

– Ta kvinnan som tände eld på pingstkyrkans församlingslokaler. Hon bodde där och hade ekonomiska problem, så hon tänkte på försäkringen, men de hade inte sett så mycket CSI på den tiden, säger han med ett skratt.

– Så hon började med att magasinera sin möbler. Hon lämnade stan men kom tillbaka en söndagsmorgon – och mötte då sin gamla granne. Hon fick honom att lova att han inte sett henne, så hon trodde väl att hon skulle klara sig när hon tände på.

Stig visar hur han färgsätter en bild. Den här visar Skellefteås första minigolfbana. Foto: Jonas Nilsson

Lång efterforskning

Det är mycket jobb med all research. Stig brukar börja med besöka platsen han ska skildra, fotografera hur den ser ut i dag, och jobbar sig sedan bakåt. Han söker i bildarkiv och läser på. Mycket om alla människoöden hittar han i gamla tidningar, exempelvis i dödsrunor.

– När en person levde och dog kan till exempel förklara varför en viss verksamhet lades ned. Jag gör rätt många sådana djupdykningar, för jag tycker att det har saknats i andra böcker.

Annons

Han jobbar i Photoshop, som han lärt sig själv att använda, och använder samma AI-programvara för att färgsätta bilder som Myheritage, som är en internationell släktforskningsplattform. Samma program ska ha använts för att färgsätta filmer från andra världskriget.

– Det finns några gratisprogram som är ganska bra, men när du gör sådana här böcker vill du ha det bästa.

Hästpremiering på dåvarande Dammvalla år 1934, med Kanalgatan till höger i bild. Här står Baldergymnasiet i dag. Uppe till vänster skymtar Gamla seminariet. Foto: Skellefteå museum
Stig Sandström tar sig an Kanalgatan härnäst, kanske i kombination med Södra Järnvägsgatan. Foto: Jonas Nilsson

Alltsammans tar mycket tid. Det är pusslet, problemlösningen, som håller det så roligt för Stig. Bok nummer fyra kommer att handla om Kanalgatan som inrättades 1883, eventuellt i kombination med Södra Järnvägsgatan.

– Jag tror att det blir fem delar totalt. Jag vet att det också finns material för Norrböle och områdena kring Stadskyrkan och Bonnstan. Det kanske blir sex böcker, men det får du inte skriva för då går min fru i taket, skrattar han.

Artikeln är en del av Megafonen 13/10 – 2022. Läs hela tidningen här »

Du kanske också vill läsa:
Annons
Annons
Annons
Annons