KRÖNIKA Cecilia Edström om gränser, #metoo och sunt förnuft: ”Förhoppningsvis är det få som tror att gränsen går vid att tvinga sig in i en kvinna.”
***
I kölvattnet av filmproducenten Harvey Weinsteins sexuella övergrepp och det efterföljande upproret på nätet, #metoo, blir det (tyvärr) skolundervisning på krönikeplats den här månaden.
De senaste veckorna har hundratusentals modiga kvinnor världen över berättat om vad de utsatts för under hashtag #metoo. När man ser omfattningen kan jag inte annat än dra slutsatsen att många män har en oklar bild över var gränsen för sexuella trakasserier går.
Jag skriver det här utan att på något sätt ta skulden från de män som utför handlingar av det här slaget, eller är tysta när andra beter sig illa. Man kan tycka att det sunda förnuftet borde dra en klar linje mellan rätt och fel, men uppenbarligen inte med tanke på det gigantiska antalet utsatta.
Förhoppningsvis är det ytterst få som tror att gränsen går vid att tvinga sig in i en kvinna. Vid det laget är gränsen förstås passerad för länge, länge sedan.
Här kommer några konkreta exempel på sexuella trakasserier. Ett förslag är att stanna upp efter varje punkt och fundera på om och när du varit med om det. Var det till och med du som gjorde det? Hur agerade du? Hur reagerade den utsatta och människor runt omkring?
1. Lägga handen på någons lår, mage eller axel – egentligen var som helst på en annan människas kropp. Helt enkelt röra vid någon som inte gillar eller vill det.
2. Använda könsord och skämta nedsättande om kvinnor.
3. Sprida sexuella rykten, som att en person har legat med många killar.
4. Luftjucka, låtsas suga av någon eller på något annat sätt simulera sexuella handlingar inför en person som inte gillar eller vill det.
5. Göra sexuella anspelningar genom blickar, busvisslingar och kommentarer om utseendet, som när någon bär kort kjol.
6. Titta på någon på ett sätt som kan uppfattas som sexuellt och obehagligt. (Om du inte vet att personen uppskattar det.)
7. Prata eller skämta om sex med någon som inte gillar eller vill det.
(tid för reflektion)
Kom ihåg att det är den utsatta som avgör var gränsen går, inte den som utför handlingen. En och samma blick kan från en man väcka obehag medan den från en annan uppskattas. Är man inte säker på att någon vill ha ens uppmärksamhet eller inte får en positiv reaktion – backa!
Men hur ska man veta om det är obehagligt för kvinnan? Det vet man inte alltid, och här gäller som jag nämnde tidigare – sunt förnuft. Saknar man det kan jag tipsa om att se på henne som en människa – och inte som ”det andra könet”. Finns det minsta anledning att misstänka att hon inte vill – backa!
Tänk på din syster, mamma eller farmor – hur skulle du vilja att män betedde sig mot dem? Respektera kvinnor och vad de uttrycker både med röst och inte minst kroppsspråk.
Genom #metoo har kvinnorna tagit ett stort och modigt steg. Allt ansvar ligger nu på männen, men också på politikerna som måste besluta om lagar som skyddar de utsatta. Du läste rätt. Jag skrev alla män. Ledsen att dra alla över en kam här men det är inte bara de som utsatt en eller flera kvinnor som bör ta ansvar. Arbetskamrater, pappor, lagkamrater, tränare, söner, äkta makar, farförädrar, chefer och allt däremellan ska vara modiga och säga nej. Stå upp för att det här är oacceptabelt. Ta ansvar för din frus, dotters och arbetskamrats liv och välmående.
Det tackar vi dig för. Ärren kan nämligen följa med en ett helt liv.
Cecilia Edström | cecilia@megafonen.nu
Frilansjournalist med människor som sitt största intresse. Från Glommersträsk. Bosatt i Stockholm.
Läs fler krönikor av Cecilia här »
Krönikan publicerades i senaste numret av Megafonen – läs hela tidningen här: