– Jag minns att jag stod framför spegeln och plötsligt kom en röst till mig som sa att något var fel. Jag lyfte handen till precis rätt ställe på bröstet och kände knölen, inte större än en ärta.
Så gick det till när Jenny, som egentligen heter något annat, upptäckte den där knölen som skulle förändra hela hennes liv. Hon fick sin diagnos 2023 och under de sju veckor hon väntade på operation hann den lilla ärtan växa till en snusdosas storlek.
– Jag blev fruktansvärt arg när jag fick diagnosen. Livet slogs sönder och jag fick panikbromsa. Det innebar en ofrivillig paus som jag verkligen inte ville ha. Det som jag jobbat hårdast med att acceptera är att jag inte är densamma som förut. Jag dras med en hjärntrötthet som gör mig stresskänslig på nivån att jag inte orkar med att stressa till bussen, berättar Jenny.
Man får perspektiv. Numer förstår jag inte varför man ska jobba mer än halvtid när det finns så mycket annat i livet. Jag och min man kommer att flytta till något mindre för att kunna resa mer.
Just hjärntrötthet och så kallad fatigue, långvarig fysisk och mental trötthet, är vanliga effekter av både cancern i sig och behandlingen. Den drabbar olika individer olika hårt och dröjer sig kvar olika länge – vissa blir successivt bättre medan andra får lära sig att leva med den.
– Jag har blivit bättre om än inte så fort som jag önskat. Men jag är ändå tacksam att det går framåt. Det gör det inte för alla, säger Jenny.
Hjärntrötthet är en av de saker man kan få hjälp med på cancerrehab på Skellefteå Sjukhus. Här finns tillgång till fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, rehabassistent och sjuksköterska och målet med verksamheten är att människor som drabbats av cancer ska kunna komma tillbaka till ett bra liv. Behandlingen är långsiktig och utgår från individens behov och förutsättningar.
– Tidigare fanns cancerrehabilitering bara i Umeå dit man kunde åka för hjälp. På plats i Skellefteå fick man hjälp av sin kontaktsjuksköterska och läkare. Vi märkte att det fanns ett behov av stöd hos den här patientgruppen och sedan 2024 är vi igång. Och omdömena från våra patienter har varit väldigt bra, säger Pernilla Degerfeldt, avdelningschef på cancerrehab.
När det gäller såväl cancer som andra allvarliga sjukdomar påverkas hela livet av en diagnos. Därför har cancerrehab ett arbetssätt som fokuserar på helheten. Genom det multiprofessionella teamet kan man erbjuda hjälp med problemsituationer i vardagen, träning, utprovning av redskap och hjälpmedel för att underlätta livet, ergonomi, samtalsstöd, levnadsvanor och sexuell hälsa.
Rehabcentrum erbjuder också en cancerskola där man träffas i grupp vid åtta tillfällen och får information kring att leva med en cancerdiagnos och får prova på olika typer av träning utifrån behov. En viktig del i cancerskolan är möjligheten att få utbyta erfarenheter med andra i en liknande situation.
– Det har varit som balsam för själen att komma hit och träffa andra i ungefär samma läge. När man har cancer kan det efter ett tag kännas som att alla runt omkring en är less på att höra om det, man vill inte belasta mer på något sätt. Då är det skönt att komma hit och inte behöva förklara något. Jag har verkligen känt mig så otroligt sedd här. Och hörd, säger Jenny.
När man har cancer kan det efter ett tag kännas som att alla runt omkring en är less på att höra om det, man vill inte belasta mer på något sätt. Då är det skönt att komma hit och inte behöva förklara något.
Madelen Lindström är rehabassistent och understryker att just vikten av cancerskolan som ett ställe där man får prata om sin sjukdom och allt som rör den.
– Det trycker vi verkligen på. Här får man prata om sin sjukdom och dela sina erfarenheter med varann i ett väldigt tillåtande sammanhang. Så långt det går försöker vi sätta ihop grupper med människor som är på ungefär samma plats i livet så att man kan relatera till varandra, säger Madelen.
För Jenny, som alltid tränat, har tiden på cancerrehab också öppnat dörrar till nya träningsformer. Innan diagnosen tränade hon nästan enbart tung styrketräning men har nu börjat föra in andra träningsformer som främjar välmåendet.
– Förr såg jag spinning och vattengympa som guds straff. Men genom lagom mycket tvång har jag insett att det är skönt att variera träningen. Genom den medicinska yoga som erbjuds här har jag dessutom fått en bättre rörlighet, säger hon.
Vi märkte att det fanns ett behov av stöd hos den här patientgruppen och sedan 2024 är vi igång. Och omdömena från våra patienter har varit väldigt bra.
Fysisk aktivitet och en god allmän kondition gör det lättare att både genomgå och återhämta sig efter tuffa behandlingar, visar forskning. Detsamma gäller för träning under pågående behandling. Här har även medicinsk yoga visat sig ha goda effekter och nyligen blev Madelen och hennes kollega Johanna Kemi klara med utbildningen till instruktörer.
– Det är något nytt här hos oss där vi fokuserar på både det mentala och fysiska genom andning och rörelser som man kan göra både sittande och stående, säger Madelen och får medhåll av Jenny
– Andningen är mycket i fokus och det händer att man blir rörd när man liksom landar i sig själv. Och hur ofta avslutar man ett träningspass med handen på hjärtat och med orden att man är värd att älskas för den man är?
Kännedomen om cancerrehab har börjat sprida sig i Skellefteå och Pernilla och hennes kollegor har även skickat ut informationsbrev till verksamhetscheferna på Skellefteå sjukhus och varit ute och informerat om verksamheten. Men Petter Wangby, en av teamets fysioterapeuter, menar att det vore önskvärt att fler patienter fick kännedom om cancerrehab tidigare.
– Det vore bra för många att få kunskap om de effekter som behandlingarna medför och hur man kan stärka sin kropp för att klara av dem bättre, säger han och fortsätter
– Samtidigt är det mycket fokus på sjukdomen i början, med planering och behandling. Och givetvis chocken över att ha fått en allvarlig sjukdom. Och efteråt kan det också vara så att man är så less på allt vad sjukhus och vårdmiljö heter att man bara vill gå vidare. Men många tar chansen att komma hit om de får möjligheten.
Jenny är idag cancerfri och planerar att snart börja arbetsträna. Livet börjar så smått återgå till någon slags normalitet även om allt är förändrat. Och under resans gått har några viktiga insikter vunnits.
– Det är otroligt få saker i livet som betyder något på riktigt. Man får perspektiv. Numer förstår jag inte varför man ska jobba mer än halvtid när det finns så mycket annat i livet. Jag och min man kommer att flytta till något mindre för att kunna resa mer, till exempel.
– Det blir också tydligt vilka som stannar kvar och vilka som försvinner när du blir sjuk. Och det är inte alltid de du tror. Man blir mer selektiv i livet, på ett bra sätt, säger Jenny.
