Vad är då skillnaden på allergi och överkänslighet? Vi bad Hanna Sandelowsky, ST-läkare i allergologi på Karolinska Sjukhuset och allmänläkare och docent vid avdelningen för allmänmedicin och primärvård, reda ut begreppen.
– Allergi är en immunologisk process som förmedlas i kroppen av särskilda antikroppar som vi kan detektera i blodet. Antikropparna riktar sig mot ämnen som man normalt ska tåla. Exempelvis pollen, pälsdjur och mat, säger Hanna Sandelowsky.
– Överkänslighet är ett bredare uttryck som innebär att kroppens olika system reagerar på ett olämpligt sätt på olika irritanter, stimuli eller födoämnen. Det kan till exempel vara läkemedel, luftföroreningar, kosmetika eller mat som kroppen inte tål, som laktos eller gluten.
Vid överkänslighet finns det ofta inga enkla tester att göra, som vid allergier. Allergier kan också bättre behandlas med medicin.
– För överkänslighet är den vanligaste behandlingen att undvika ämnet, vilket också gäller för allergier.
Går det att bli frisk från en allergi?
– Ja, det finns en del, framför allt barn, vars allergier läker bort helt. Och mekanismerna till det, vad det beror på, vet vi inte riktigt. Men många, framför allt födoämnesallergier hos barn, växer bort, säger Hanna Sandelowsky.
Kan nya allergier uppstå?
– Ja, framför allt luftvägsallergier och allergier mot bi- och getingsting, men äkta matallergier är ovanligt att man får som vuxen.
En allergi som är ny är alfagal syndrom, eller köttallergi, som kan uppstå efter fästingbett.
– Den är väldigt speciell. Symptomen kommer först efter några timmar, vid andra allergier kommer reaktionen efter ett par minuter upp till en timme. Symptomen varierar också, någon gång kan det vara kliande utslag på kroppen eller till och med svår allergisk chockreaktion, medan det nästa gång kan vara bara ont i magen.
– Vi vet väldigt lite om det men det pågår forskning på Karolinska Institutet. Det är en lömsk allergi och som allmänläkare kan jag inte låta bli att fundera på om vi ska börja inkludera detta allergiprov till våra magutredningar helt enkelt.
Blir vi mer och mer allergiska?
– Absolut, allergier har tredubblats sedan 1960-talet. Den klassiska populära teorin är hygienteorin, att vi lever så rent och vi har vaccinerat oss friska. Vårt immunsystem är uttråkat och har inget annat att göra än att attackera vårt eget system och börja bråka med saker som vi ska egentligen tåla. Sedan finns det andra teorier också, men det kan vara en förklaring till varför vi reagerar så mycket mer på allt möjligt som vi inte gjorde tidigare, säger Hanna Sandelowsky.
Allergier är i hög grad ärftliga.
– Har du två föräldrar som har någon slags allergi är det väldigt stor risk att du själv också får någon typ av allergi. Därmed inte sagt att du blir allergisk mot samma sak.
Något som har förändrats över tiden är hur vi låter barn exponeras för saker som är vanliga matallergier. Tidigare skulle den maten undvikas, exempelvis fisk och mjölk, men nu har perspektiven vänt.
– Nu för tiden vet man att bebisar ska exponeras för det här tidigare för att utveckla den normala toleransen. Det finns också ganska mycket studier om att till exempel bondgårdsbarn har färre luftburna allergier, alltså allergier mot pollen och pälsdjur, eftersom de ofta har varit i sådana miljöer redan som små barn och bebisar, säger Hanna Sandelowsky.
Fredrik Magnusson
