Annons
Jens Unosson debuterade i september med lyriksamlingen "Luften som kunde tala". Foto: David Johansson

Debuterar med lyriksamling – Jens vill sträcka ut en hand till naturen

KULTUR I slutet av september gav Jens Unosson ut sin första lyriksamling "Luften som kunde tala" – en långdikt som han själv beskriver som en icke-urban häxbrygd.

Annons

Musiker, självhushållande odlare, naturvårdare och skribent – nu kan Jens Unosson i Hökmark även lägga till författare på sin meritlista. Den 28 september debuterade han med lyriksamlingen Luften som kunde tala – en långdikt där naturens egen röst är det underliggande temat.

– Som skribent har mina texter ofta präglats av civilisationskritik. I den här boken har jag försökt utelämna civilisationen och istället sträcka ut handen till natur jag omger mig med, säger Jens.

Jens bor på en gård i Hökmark utanför Skellefteå. När jag når honom är han stressad, men inte över jobb och deadlines, utan över skörden som måste bärgas innan kylan slår till.

– Kål, bönor och rotfrukter ska skördas och det görs just nu i kamp mot frosten. Eftersom jag är självhushållande så måste jag få in allt i tid, säger Jens.

Annons

Det är också gården i Hökmark och dess omgivningar som är fond och utgångspunkt för lyrikdebuten. Jens tar med läsaren på en resa ända tillbaka till 1600-talet där läsaren får lyssna till ekon från förr, från såväl djur som växtlighet. För att beskriva den tid som flytt har Jens både använt sig av sådant han hört och sådant som finns nedtecknat om platsen sedan tidigare.

– Vi har så bråttom idag och har helt tappat kontakten med naturen. Men vi vill inte göra några uppoffringar för att leva mer i samklang med den, säger Jens och fortsätter.

”Luften som kunde tala” beskrivs av författaren själv som en utsträckt hand till naturen han omger sig med. Foto: Ord&Visor Förlag

– Jag tänker på den så kallade gröna omställningen. Det handlar inte om all ställa om livet i en mer hållbar riktning. Det handlar enbart om att hitta ett halvdant grönt alibi för att kunna fortsätta precis som nu. Någon djupgående förändring handlar det inte om.

Enligt Jens så har Sverige, i modern tid, blivit alltmer besatt av att kontrollera naturen, att tämja den. Något vi drivit så hårt att det nästan satt sig i vårt DNA. Han menar att vi behöver fundera över det här: hur stor plats är det egentligen rimligt att människan tar på jordklotet.

Annons

Under Skellefteås egen litteraturfestival, Skelitt, kommer Jens Unosson och hans flickvän, författaren Jannike Lundgren att mötas i ett framträdande där den gemensamma utgångspunkten är frågorna kring människans plats på jorden och i historien. Jannike Lundgren har nyligen släppt sin andra roman Till minnet av Lajka och de kommer att framträda på Sara kulturhus den 19 oktober.

– Våra teman är besläktade så det låg nära till hands att göra ett möte av det. Förhoppningsvis är det något vi kan göra fler gånger, säger Jens.

Du kanske också vill läsa:
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons