Intill beroendeavdelningen på psykiatrin i Skellefteå sitter avdelningschefen Lars Hellgren och överläkaren Heljä Pihkala i ett mötesrum. Både Lars och Heljä har över trettio års erfarenhet av att jobba inom psykiatri och beroendevård.
En av beroendevårdens inriktningar kallas LARO, eller Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende, som är det tyngsta och dödligaste beroendetillståndet.
När behandlingen kom till Skellefteå i början av 00-talet var syftet att behandla beroende av heroin och andra opioider. Patienterna fick då underhållsläkemedel som substitut för opiaterna. Idag är målgruppen bredare än så, och kan även innebära vissa narkotikaklassade opioida läkemedel.
– Syftet med behandlingen är att förhindra en för tidig död. Men det handlar också om att förebygga återfall, minska kriminaliteten och förbättra den psykosociala och medicinska hälsan, förklarar Lars.
– Det är välbeforskat. Man har sett att dödligheten i överdoser har minskat och att personer som får medicinen lättare kan ta till sig övrig behandling. Det är svårt att koncentrera sig om allt man tänker på är att skaffa droger, säger Heljä.
Svåra missbruk
LARO är inte en behandling för alla personer med beroende, utan riktar sig till de med ett svårgradit opioidberoende och som har provat andra metoder innan. De som kommer till LARO ska vara motiverade till en förändring och till en början innebär det frekventa besök på mottagningen.
– De första tre månaderna får patienterna komma in dagligen, lämna urinprov och sedan får de sin medicin, förklarar Heljä.
Många får ett bra liv, med jobb och familj
Anledningen till att patienterna ska lämna negativa drogprover är att det kan vara farligt att ta läkemedlet med andra substanser i kroppen. Men det har också med själva behandlingen att göra – tanken är att du får en opioid under kontrollerade former för att inte missbruka som du gjort tidigare.
Den som fått behandlingen under en längre tid behöver inte komma till mottagningen lika ofta, och kan få läkemedlet utskrivet på recept.
– Många får ett bra liv, med jobb och familj, och fortsätter att ta sin medicin, säger Lars.
Behandling för livet
När det kommer till LARO betonar både Lars och Heljä att behandlingen ofta är livslång.
– Det är viktigt att förstå att beroendesyndrom är en behandlingsbar sjukdom, och det här är en livsuppehållande behandling. Precis som att en person med diabetes tar medicin hela livet så måste en person med ett opioidberoende ofta få läkemedel livet ut, säger Lars.
Samtidigt som patienterna får behandling för sitt beroende, får de också tillgång till annan vård om det skulle behövas, både psykiatrisk och medicinsk.
– Vi kan behandla hepatit C på beroendeöppenvården, och i stort sett alla som får behandlingen blir botade. Det är uppskattat av patienterna, säger Heljä.
Besvärligt tabu
Båda önskar att fler kunde förstå att opioidberoende handlar om en medicinsk diagnos som, om den lämnas obehandlad, kan leda till dödsfall.
– Innan har det funnits ett starkt stigma mot psykisk ohälsa generellt. Det finns många goda exempel bland våra patienter som har välfungerande liv, som de inte hade innan. Den här behandlingen har bevisad effekt, och den är otroligt viktig, säger Lars.
