– Migrän är mer än vanlig huvudvärk, konstaterar Mats Halldin, allmänläkare och medicinskt ansvarig på Netdoktor.
– Det är en neurologisk sjukdom där hjärnans nervceller är extra känsliga för vissa typer av stimuli, fortsätter han.
Intensiv, ofta pulserande smärta. Inte sällan följt av illamående, ökad känslighet för ljud och ljus samt synrubbningar. Att leva med migrän innebär ofta att planera vardagen efter återkommande anfall – som kan pågå alltifrån ett par timmar till flera dagar.
– Vanliga faktorer är stress och sömnbrist, säger Mats Halldin. Men triggers kan också vara livsmedel som dessertost, choklad och rödvin; eller oregelbundna matvanor och att hoppa över måltider. Likaså förändringar i väder eller lufttryck.
– Kort sagt: vad som utlöser ett anfall varierar kraftigt.
Sjukdomen är mer än dubbelt så vanlig bland kvinnor som bland män. I en rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, lyfts migrän som en av de främsta orsakerna till nedsatt arbetsförmåga och livskvalitet.
– För kvinnor är migrän ofta kopplat till hormoncykeln, och kan förvärras vid menstruation, graviditet och klimakteriet, säger Mats Halldin.
När det kommer till behandlingsform kan receptfria värktabletter hjälpa vid milda till måttliga anfall. Vid svårare används särskilda migränläkemedel, så kallade triptaner, samt läkemedel mot illamående.
Personer med täta anfall kan behöva förebyggande behandling, exempelvis med betablockerare, epilepsimediciner eller antidepressiva.
– Nyare läkemedel som kan vara effektiva är CGRP-hämmare och botox-injektioner, säger Halldin.
Att föra dagbok över sina anfall kan hjälpa till att hitta mönster och undvika utlösande faktorer.
– Men alla reagerar olika på behandling, och det kan ta tid att hitta rätt medicin och dos, konstaterar han och betonar vikten av att rådfråga en läkare innan påbörjad eller ändrad behandling.
Att få tillgång till rätt behandling kan vara svårt, och många drabbade upplever att deras besvär inte tas på allvar. Dessutom är ojämlikheterna inom vården över landet stora och det råder brist på forskning.
Detta tros bero på att sjukdomar som främst drabbar flickor och kvinnor – som förutom migrän exempelvis endometrios och klimakteriebesvär – länge varit ett eftersatt område.
Mot denna bakgrund har regeringen gett i uppdrag åt Socialstyrelsen att ta fram nya nationella riktlinjer.
Kerstin Tóth Isaxon, som är utredare på Socialstyrelsen, förklarar per mejl att riktlinjerna är en del av kunskapsstyrningen av svensk hälso- och sjukvård.
– Det vill säga att de görs för att säkerställa att vården bedrivs utifrån bästa tillgängliga kunskap, att den är tillgänglig, säker och jämlik samt individbaserad.
Vad kan de nya riktlinjerna innebära?
– Ett beslutsstöd till de som bestämmer hur resurser ska fördelas i regionerna. De signalerar genom rekommendationer vilka insatser inom migränvården som regionerna bör satsa på, och vilka som kan vara aktuella att avveckla.
Hur går arbetet?
– Arbetet går bra. I nuläget kan vi inte kommunicera ut vilka rekommendationer som kommer att ingå i riktlinjerna, då dessa inte är beslutade ännu, berättar Kerstin Tóth Isaxon och fortsätter:
– Det vi dock kan säga är att vi tror att de nationella riktlinjerna kommer att bidra till att stärka primärvårdens roll i migränvården, samt öka kunskapen om behoven. Och genom att uppmärksamma denna folksjukdom bidra till att minska det stigma som många som lever med migrän drabbas av.
Riktlinjerna ska vara klara i februari 2027.
Louise Augustsson
