En hälsning från nummer 45
Som många säkert förstått så kommer jag inte att spela mer hockey. Nu har det gått ett och ett halvt år sedan jag spelade sist och jag tänkte passa på att säga några saker.
Tack Karin Granberg för att du hjälpte mig att bromsa! Ditt stöd och din hjälp har alltid varit ovärderlig för mig och min familj.
När hockey var det sista jag ville tänka på så var mina lagkompisar fantastiska vänner som gjorde att jag aldrig kände mig ensam i hur jag mådde.
I dag mår jag mycket bättre och är på isen ibland och tränar min äldsta sons hockeylag. Det tog tid att komma hit och jag behövde distans men nu känner jag glädjen till sporten igen. Om jag fokuserar på vad det har gett mig genom åren så är jag otroligt stolt över mina två SM-Guld med Skellefteå AIK, VM-Brons med Tre Kronor, spel i SHL, NHL, KHL, OS och mycket mer. Hockeyn har låtit mig besöka otroligt många olika platser på jorden, från Los Angeles till Sydkorea. Det har gett mig ovärderliga erfarenheter och fördelar när jag kör frågesport med familjen.
North Power och alla Skellefteå AIK-supportrar – tack för att ni på Västra Stå stöttar oss på isen genom vått och torrt. Tack för alla fantastiska tifon ni levererar. Ni ger mig gåshud. Den där extra pushen fick jag alltid från er! Skellefteå AIK engagerar människor och det bidrar till stolthet i den här stan.
Tack till alla mina lagkamrater och tränare som jag har haft och fått kampera ihop med under alla dessa år. Många fina minnen har skapats och även vänner för livet. Det är två personer som jag vill tacka extra mycket: Jimmie Ericsson och Joakim Lindström. Ni inspirerade mig till att vara den bästa spelaren, ledaren och vännen jag kunde vara.
Tack Micke och Tobbe för allt skitsnack (och fikat) innan matcherna. Ni har varit viktiga för mig.
Tack till min mamma, pappa och min lillebror för att ni motiverade mig och alltid lät mig göra det jag tyckte var kul. Var vi inte i Spångas ishall så var vi ute och spelade streethockey tills vi inte kunde se bollen längre på kvällen. Ni har alltid fått mig att våga tro på mig själv och är mina förebilder när det kommer till mitt eget föräldraskap med idrottande barn.
Tack Charlotte, Liam, Stella, Line och Hugo! Hockeyn har varit en stor del av vårt liv tillsammans, tack för att ni gjorde det möjligt för mig att spela. Jag har alltid känt ert stöd och njuter av att vara hemma mer med er nu.
Till alla idrottande ungdomar:
Var inte för hårda mot er själva, ha kul när ni gör ert bästa.
Alla matcher kan inte vara perfekta.
Tack. /45
