Ni känner säkert igen dem, de där ärendena som medierna rapporterar om med jämna mellanrum där någon i all välmening bytt fönster på sitt hus och sedan fått vite eftersom huset är K-märkt. Historier där man verkligen känner för den som investerat både tid och pengar i att förlänga livet på ett gammalt hus – och straffas för det.
– Det är såklart jättetråkigt. Men samtidigt är det viktigt att vi tar hand om de bevarandevärda byggnader vi har. De berättar vår tidigare historia, säger Pernilla Lindström, bebyggelseantikvarie på Skellefteå museum.
Jag träffar Pernilla i Skellefteå museums foajé den här gråkalla dagen då det står helt klart att det blir vinter i år också. Hon tar mig med till Hålla hus, den avdelning på museet som fungerar som såväl utställning som informationsportal med syfte att uppmuntra till varsam och sparsam renovering. Här kan man lära sig om äldre byggnadstraditioner och få kunskap om husets alla delar – från grunden till taket och ytskikten. En palett visar tapeter och lister från olika tidsperioder och en tidslinje delar in utställningen i åtta epoker. Kring varje epok kan man ta del av det som var typiskt för just den tiden – karaktärsdrag, byggnadsideal, material, färg, stilhistoria och trädgård.
– Vi vill att människor ska lära känna sina hus bättre för att på så vis kunna renovera dem på bästa och mest hållbara sätt. Både för husets egen skull men också för klimatets, säger Pernilla.
När det gäller K-märkta hus så råder viss förvirring och det är väl till stor del anledningen till att misstag begås med viten som följd. Pernillas råd är därför att alltid kontakta Skellefteå museum om man är osäker på sitt hus status – och det gäller inte bara om man äger ett riktigt gammalt hus. När man på 1970-talet började K-märka byggnader i Sverige gällde det bara hus byggda före 1940. En tidsgräns som alltså är borttagen idag.
– Det är bättre att kolla en gång för mycket. För K-märkningar handlar om vad huset berättar mer än om åldern. Ett hus säger ju mycket om tiden då det byggdes både vad gäller stil, material och teknik. Ett hus från 1970-talet kan alltså vara K-märkt om det är relativt orört eftersom det handlar om husets kulturhistoriska värde, säger Pernilla.
Men att äga en K-märkt byggnad betyder inte att man inte får renovera eller modernisera den. Det får man. Men det måste ske på ett sätt som inte förvanskar huset.
– Många tror att förvanska är detsamma som att förfula. Men att topprenovera ett K-märkt hus är också att förvanska även om det blir fint. Renoveringen måste följa husets ursprung och det kan vi hjälpa till med, säger Pernilla.
Precis som träd har byggnader årsringar som berättar historier. Pernilla tar Västerbottensgården som exempel. Från början var de allra flesta riktigt gamla gårdar bara en liten stuga. Med tiden stipulerades att gårdar av en viss storlek skulle ha en sal i boningshuset, något som ledde till att stugorna byggdes ut. När jordreformen Laga skifte beslutades 1827 fick vissa jordägare bättre ekonomi, byggde på en våning till och slog panel på huset.
– Här visar årsringarna utvecklingen av samhället, hur människor fick det bättre ställt. Men det är faktiskt svårare när det gäller moderna hus från 1970- och 1980-talet. Ofta har de byggts ut och förändrats så mycket att det är svårt att se ursprunget. Moderna hus har också moderna material som är svårare att bevara eftersom de bryts ned. Samtidigt säger ju även det något om tiden de byggdes i, säger Pernilla.
Pernilla Lindström och hennes kollega Jessica Lundmark jobbar alltså mot privatpersoner med rådgivning men bistår också kommunen när det gäller att utreda bland annat bygglov, rivningslov och planarbeten. De sköter också antikvarisk medverkan vid ombyggnader av kyrkor och byggnadsminnen samt handlägger remisser om byggnadsvårdsbidrag från Länsstyrelsen Västerbotten.
– Ofta har exteriören det starkaste skyddet medan interiören är lättare att kompromissa med. Vi har bland annat varit med i arbetet med gamla seminariet på Kanalgatan. Där har interiören renoverats och gjorts om i flera omgångar och inte alltid på ett bra sätt. Nu försöker man återskapa en del av inredningsdetaljerna med tidstypiska listningar och bröstningar, säger Pernilla.
För att människor inte ska överraskas av en K-märkning har Pernilla och hennes kollega börjar jobba mer mot Skellefteås mäklare.
– Det skulle såklart underlätta enormt att veta från början om man köper ett K-märkt hus. Att det stod i annonsen. Så man slipper begå misstag och riskera vite och att behöva återställa allt. Men faktum är att några mäklare har börjat hör av sig till oss för att kontrollera hus de ska sälja. Det är väldigt bra, säger Pernilla.
