Jag är nog inte den enda som på våren målar upp högtflygande visioner om en prunkande trädgård med blomstrande, välskötta land som producerar ekologiska grönsaker som räcker in på hösten. Men efter planteringens eufori och glädjen över de spirande skotten gör sig latheten påmind och någon vidare ogräsrensning blir inte av. Och sen sitter man där i september och blickar ut över ett igenvuxet landskap där man inte lyckades ta vara på mer än ungefär en procent av grödorna.
– Man ska först och främst fundera på vilka grönsaker familjen gillar och satsa på det. Då är chansen större att man faktiskt lyckas ta tillvara på det man satt, säger Malin.
Medlegården utgörs av ungefär en hektar mark där Malin och hennes man Samuel odlar på friland. Malin är sjuksköterska i grunden men har utbildat sig till trädgårdsmästare i Umeå. För två år sedan drog hon igång verksamheten på Medlegården och mellan vår och höst jobbar hon heltid på gården. Men redan i november, december börjar hon planera för kommande säsong.
– Vintern är planeringens tid. Då bestämmer jag vad jag vill odla, beställer fröer och annat jag behöver. Jag strävar efter att få en spridning där jag dels odlar sånt jag vet funkar men också nya sorter. På det sättet har jag säkrat upp produktionen även om något inte skulle fungera, säger Malin.
För de mer småskaliga trägårdsodlarna är kanske inte planeringen det viktigaste. Men när man bestämt vad man vill ha i sitt land finns det en rad saker som kan vara värda att tänka på. Att sköta om jorden man ska plantera i är något av det viktigaste. Malin berättar att det finns fyra olika typer av jord: lerjord, sandjord, siltjord och mullrik jord. Siltjorden, en blandning mellan sandjord och lerjord, är vanlig i Skelleftetrakten och relativt tacksam att odla i.
Ett tips är att blanda den köpta jorden med jord från tomten och gödsel.
– Om man odlar i pallkragar kanske man ofta använder köpt jord som man blandar med gödsel. Den jorden blir väldigt näringsrik, något som inte passar för exempelvis morötter, potatis och sockerärter som vill ha mer näringsfattig jord. Ett tips är att blanda den köpta jorden med jord från tomten och gödsel, då blir det en mer balanserad blandning, säger Malin.
Säkra kort
Moroten är en klassisk grönsak som många tycker om att odla. Men enligt Malin är den medelsvår när det gäller att få goda resultat. Om man vill vara säker på att få utdelning utan att behöva bry sig alltför mycket om jordsammansättning så finns det säkrare kort som sallad, zucchini, tomat, rädisa och rödbeta.
– Tomater måste man alltid förså för att de ska hinna växa upp innan säsongen är slut, säger Malin.
Malin Lindkvist jobbar just nu för fullt med att förså purjolök, salladslök, tomat och chili. Lagom tills att snön smält bort och jorden torkat upp, i slutet av maj eller början av juni, är det dags att plantera ut de små skotten i landen. Ett jobb som kräver många händer.
– Potatis sätter vi med maskin och till morötter använder jag en handdriven planteringsmaskin. När det gäller de andra försådda plantorna tar vi hjälp av vänner och släkt. Det är ju mycket som ska ut i landen.
Malin tar med mig ut på gården. Trots att solen skiner är det kallt. Och isigt. Hur det pansar av isig snö som täcker lägdorna ner mot älven ska hinna smälta innan det är dags att så – det känns som en relevant fråga just nu. Men det händer ju. Snön smälter. Varje år dessutom.
Det är ett faktum att människors intresse för att köpa närodlat ökar.
Bakom ladugårdsbyggnaderna ligger ett större växthus. Det är där Malin nu inleder försådden. Och planer finns på att bygga ytterligare ett.
– I dagsläget har vi inga skarpa planer på att utöka verksamheten. Men ett växthus till är alltid bra att ha. Och i framtiden får vi se vad som händer. Men det är ett faktum att människors intresse för att köpa närodlat ökar. Man vill hellre ha kvalitet än kvantitet, säger Malin.
Tappar sugen
Malin lotsar mig vidare genom odlingsåret. När sådden väl är avklarad och såväl de försådda som de direktsådda grödorna hamnat i jorden tar det inte många veckor innan det lika givna som irriterande ogräset börjar komma upp i land och pallkragar. Och det är när det händer som många hemmaodlare kan tappa sugen.
– Det blir jobbigt för många i juli när ogräset verkligen tar fart. Men att lägga på ungefär 5 centimeter gräsklipp närmast plantan håller undan en del och kan spara lite tid. Det finns också olika typer av fiberdukar som man kan använda i exempelvis jordgubbslandet.
En annan sak som det kan vara värt att ha i bakhuvudet när skördesäsongen närmar sig är att våga skörda vissa grönsaker innan de är helt klara.
– Om man väntar tills precis allt är supermoget kan det bli svårt att ta vara på allt. Så våga skörda vissa grödor lite tidigare. Då hinner man både äta av allt men också frysa in och konservera.
Hektisk tid
För Malin och Samuel på Medlegården är mitten på augusti den mest hektiska tiden på året. Då pågår skörden för fullt samtidigt som försäljningen når en topp med torgförsäljning, beställningar genom Reko-ringen och människor som kommer förbi gården för att köpa.
– Redan i juli börjar försäljningen av zucchini, gurka och kanske tomat om den är färdig. Och i september är det några ton potatis som ska upp och dessutom sorteras. Då är det tur att vi har vänner och familj som kan hjälpa till. Ibland är vi tjugo personer som jobbar tillsammans, säger Malin.
Under åren har allt fler gårdar som satsar på ekologiskt och närodlat dykt upp i Skelleftebygden. Och enligt Malin är stämningen mer hjälpsam och trevlig än konkurrensinriktad.
– Det är en bra gemenskap. Man kan fara emellan varandra och surra, få tips och låna saker. Och vad gäller jobbet som sådant så är det tillfredsställande att få styra sina egna dagar, att få använda kroppen. När man sätter 4 000 lökplantor behöver man inte tänka. Att följa årstiderna gör också att det finns tid för planering, att hinna fundera i lugn och ro, säger Malin.
