Är det ett aprilskämt? Det frågade sig många i april, när Skellefteå kommun och Vy Tåg tillkännagav sin planerade satsning på persontrafik. 30 år har gått sedan de sista persontågen rullade på Skelleftebanan och möjligheten att återfå trafiken har utretts förut. I en utredning för drygt tio år sedan slog Trafikverket fast att kommunen skulle måsta bekosta en perronglösning för cirka 40 miljoner kronor, vilket inte var aktuellt.
Det kunde ha stannat där, men förra året började kommunen utreda frågan på nytt.
– Vi pratade med Trafikverket och de var positiva. De sade att det borde gå, berättar Lars Hedqvist, planeringschefen i Skellefteå som länge engagerat sig i denna fråga.
– Vi var skitnöjda! Vi pratade med Vy Tåg och kom överens om en lösning där vi står för bygget av en provisorisk perrong, medan de står för att köra trafiken, säger han.
Men glädjen blev inte långvarig. Under juni kom sedan vändningen från Trafikverket.
– Det som händer är att man börjar utreda detta mer i detalj, och då uppstår samma problem som för tio år sedan. Experterna hänvisar till det som förkortas TSD, en EU-förordning som reglerar bygget av järnvägsanläggningar, berättar planeringschefen.
För er som jobbat länge med detta, hur kändes det när vändningen kom?
– Det är klart att man blir sur eller tycker det är ledsamt, men jag har varit med sedan Skellefteå gick baklänges i mångt och mycket. Jag tröstar mig med att helheten går så bra nu. Om vi då på marginalen gör lite sådana här förluster, ja då må det vara hänt.
Tolkning av EU-förordning
Det faller på perronglösningen. Den tillfälliga perrong som kommunen vill bygga är mindre, smäckrare och betydligt billigare än den som låg på bordet för tio år sedan. Den nya lösningen godtas dock inte längre av Trafikverket, som hänvisar till krav på tillgänglighet och säkerhet i TSD (tekniska specifikationer för driftskompatibilitet).
Och här går parterna isär, då det ska finnas utrymme för tolkning i EU-förordningen.
– Juristerna som vi har frågat säger att Trafikverket gör en tolkning och sätter ribban på en nivå som inte är explicit uttryckt i lagtexten. Jag säger att vi kan bygga lösningen vi vill ha och ändå uppfylla kraven, det säger också säkerhetsexperterna på Vy Tåg.
– Det är därför jag har sagt att jag vill utmana det här. Vi sitter på en järnväg här ute, som med Norrbotniabanans mått skulle kosta fem miljarder att nyproducera, och vi utnyttjar den inte på grund av en formalitet. Det är jättekonstigt, säger Lars Hedqvist.
I linje med klimatmålen
Han tycker att persontrafiken behövs av flera skäl. Bland annat för att SAS flygpriser skulle må bra av konkurrens. Behovet av transporter bedöms öka kraftigt i takt med Skellefteås stora industrietableringar och politikerna har satt ett nytt 2030-mål om 90 000 invånare, samtidigt som vi redan ligger över rekommenderade utsläppsnivåer.
– Min största bevekelsegrund är klimatfrågan och det är en fantastisk motivbild. Jag menar att vi skulle klara de tekniska kraven på säkerhet och tillgänglighet, men de vill att detta ska göras på ett visst sätt. Det tycker jag är löjligheter, säger Lars Hedqvist.
Inte minst eftersom Trafikverket också har klimatmål att förhålla sig till, berättar han.
– De har ett nytt inriktningsunderlag sedan i höstas, som handlar om den framtida utbyggnaden av infrastruktur i landet. Där är klimatmålet överordnat i planeringen.
– Och kontentan är detta: det är jättekonstigt att Trafikverket har ett grundläggande uppdrag att klara miljömålen – ett uppdrag som kommer från EU – och så har man en annan formalitet från EU som man använder för att det här inte ska komma igång.
Tänker driva frågan vidare
Skellefteå kommun är fast beslutad att driva frågan vidare tillsammans med Vy Tåg.
Hur är förhoppningen om att återfå persontrafiken i dag?
– Trafikverkets inställning är att detta är till vägs ände, att svaret är nej, men vi är inte nöjda och fortsätter att driva frågan. Jag har ingen aning om hur det kommer att gå.
