Varje år dör omkring 30 000 svenskar av hjärt- och kärlsjukdom i Sverige, något som gör den till den främsta dödsorsaken i landet. Risken att drabbas hänger ihop med såväl levnadsvanor som ärftlighet och medicinska faktorer. Enligt Hjärt-Lungfonden handlar forskningens utmaningar idag bland annat om hur man ska kunna förutse hjärt-kärlsjukdomar tidigare och utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.
En som arbetar med just detta är Simon Vikström som jobbar som läkare inom internmedicin på Skellefteå sjukhus och också jobbar med en avhandling där han undersöker han riskfaktorer och riskmarkörer vid plötslig hjärtdöd samt effekterna av fysisk aktivitet och alkohol.
– Min forskning handlar om att hitta faktorer som vi kan mäta och som vi på så sätt kan använda oss av för att bedöma risken för att drabbas av plötslig hjärtdöd. Det skulle i sin tur underlätta det förebyggande arbetet och i förlängningen främja folkhälsan, säger Simon Vikström.
Simons avhandling utgörs av fyra vetenskapliga artiklar som undersöker olika områden kopplade till plötslig hjärtdöd: proteiner i blodet som kan kopplas till plötslig hjärtdöd, kraftig fysisk ansträngning som utlösande orsak till plötslig hjärtdöd, alkoholens roll i plötslig hjärtdöd, fysisk aktivitet i vardagen och risk för plötslig hjärtdöd.
– I min forskning har jag lyckats hitta två proteiner som visar ett samband med plötslig hjärtdöd. De förklarar dock inte orsaken till varför det är så. Men det lägger upp bollen för fortsatta studier som kan ge svar, säger Simon och fortsätter
– Alla svar på hjärtsjukdomar finns inte i livsstilsfaktorer och det vore ju fantastiskt att kunna upptäcka och mäta risker genom ett blodprov. Och förhoppningsvis kan de här resultaten leda till fler och tydligare svar i framtiden.
I min forskning har jag lyckats hitta två proteiner som visar ett samband med plötslig hjärtdöd. De förklarar dock inte orsaken till varför det är så.
En stor fördel för Simon Vikströms forskning är de hälsoundersökningar som region Västerbotten kallar alla invånare till vid 40-, 50- och 60-års ålder. Tack vare det höga deltagarantalet, den stora mängden data de innehåller och möjligheten att följa individernas hälsomässiga utveckling ger ett sällsynt bra forskningsunderlag.
– En stor fördel är att datan samlas in på många friska individer där vi sedan kan följa utvecklingen tio och tjugo år senare. Genom Monica-registret kan vi också se vilka som dött i plötslig hjärtdöd eller drabbats av hjärtinfarkt. Så vad gäller hjärtforskning har Västerbotten väldigt goda förutsättningar, säger Simon.
I sin forskning har Simon kunnat se att risken för plötslig hjärtdöd ökar vid kraftig fysisk ansträngning jämfört med övrig tid – men att risken är låg.
– Att motionera är en skyddande faktor, det ska man komma ihåg. Men när det gäller kraftig fysisk ansträngning så finns en tillfälligt ökad risk i samband med ansträngningen. Risken för en individ att drabbas är väldigt låg, och i min studie ser vi också att den riskökningen är mycket mindre hos personer som motionerar regelbundet i vardagen jämfört med de som inte motionerar, säger Simon och tillägger
– Den här slutsatsen gör det möjligt att framöver titta på åldersaspekten och individens känslighet, hur det påverkar. Och att även väva in de riskfaktorer som man samlar på sig med åldern och som bland annat sliter på kärlen.
Alla svar på hjärtsjukdomar finns inte i livsstilsfaktorer och det vore ju fantastiskt att kunna upptäcka och mäta risker genom ett blodprov.
Att motion är en skyddande faktor när det gäller allehanda hjärtproblem är vedertaget. Men nya rön visar samtidigt att människor med fysiska arbeten inte har samma skydd, trots att de rör sig mycket. Det kallas motionsparadoxen och visar, enligt Simon Vikström, hur många olika delar det är som påverkar hjärt- och kärlhälsan.
– Kan det vara så att personer med fysiska arbeten i större utsträckning har andra faktorer som påverkar negativt och därför inte uppnår samma skyddande effekter? Eller är fysiskt ansträngande arbete en annan typ av belastning på hjärt- kärlsystemet som inte ger samma positiva effekter? Det är intressanta frågor som också gör forskningen mer komplicerad, säger Simon.
Den fjärde artikeln i Simons avhandling handlar om alkoholens påverkan. Det intressanta här är att sambandet mellan alkohol och plötslig hjärtdöd inte är linjärt. Studier visar att människor som inte dricker alkohol har låg risk att drabbas men att risken är högre än hos de som dricker måttligt.
– Det betyder inte att alkohol i sig är bra i lagom dos. Snarare måste vi titta på hur de som dricker måttligt lever i övrigt. Vilka andra faktorer i deras liv påverkar deras hälsa positivt, trots att de dricker lite alkohol ibland. Det visar oss snarare att det kan finnas faktorer vi inte hittat men som skyddar dessa individer, säger Simon.
