Undersökningen har genomförts av analys- och undersökningsföretaget Novus och svaren har sammanställts i Länsförsäkringars rapport ”Unga och bostaden”.
1 022 personer mellan 20 och 40 år har erbjudits att delta i webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade panel. Deltagarfrekvensen har legat på 60 procent.
Underökningen visar att det bara är den ena parten som står för lånet i 13 procent av bostadsköpen. Vid 27 procent av köpen stoppar den ena parten in mer pengar till kontantinsatsen och i 14 procent av fallen står den ena för större delen av ägandet.
– Här finns en fälla om man inte har koll på sambolagen vilket kan göra åtminstone en av parterna besviken, då den som exempelvis inte tagit något lån får vara med och dela på skulden, säger Emma Persson vid Länsförsäkringar i ett pressmeddelande.
Länsförsäkringars exempel
Eva och Magnus har en bostadsrätt som de har köpt för 1,6 miljoner kronor. Hon har betalat 800 000 kontant. Han har betalat 500 000 kontant och lånat 300 000 kronor.
Paret flyttar isär och fördelar samboegendomen. Om bostaden inte ökat i värde uppgår det till 800 000 + 800 000 – skulden på 300 000 = totalt 1 300 000 kronor.
Enligt reglerna för bodelning får båda 650 000 kronor vardera för lägenheten. Eva har med andra ord förlorat 150 000 kronor medan Magnus har tjänat 150 000.
– På samma sätt kan den som har betalat för hela bostaden bli tvungen att ge bort hälften vid en separation, tillägger Emma Persson i pressmeddelandet.
Boupplysningen har sammanställt mer användbar information om sambolagen här.
