En kedja är enligt Svenska Akademiens ordbok en sammanhängande rad av länkar som sammanfogats för att skapa kraftöverföring. Det är en definition som kan överföras på ett samhälle, en kommun eller ett land.
Alla delar – sysselsättning, företagande och bostadsbyggande, för att nämna några – hänger ihop och är beroende av varandra för att samhället ska fungera optimalt. Men hur påverkas samhället när en lågkonjunktur slår mot kedjans olika länkar? Klarar Skellefteå, där stark tillväxt och massiva investeringar präglat de senaste åren, sig bättre än andra kommuner när tiderna blir sämre?
Det som särskiljer oss från hela det övriga Sverige är att Skellefteå har en ekonomi som växer.
Enligt Lorents Burman (S), kommunalråd i Skellefteå så är svaret ett rungande ja.
– Det som särskiljer oss från hela det övriga Sverige är att Skellefteå har en ekonomi som växer sig allt starkare och skapar intäkter. Vi investerar mest per invånare i Sverige och nu börjar vi få avkastning på dessa investeringar. En avkastning som gör att vi kan ge full kompensation för löner, demografi och kostnadsökningar inom framförallt vård, omsorg och skola. Där är vi unika, säger Lorents.
Men även om Lorents ser ljust på framtiden kan det vara värt att titta närmare på nyss nämnda kedjas olika länkar. För enkelhetens skull kan vi börja med arbetslösheten – ett område där Skellefteå stuckit ut under senare år.
2014 låg Skellefteå på riksgenomsnittet med 8 procents arbetslöshet – en siffra som därefter sjunkit stadigt och idag ligger på 3,2 procent – att jämföra med rikssnittet på 6,4. Siffrorna speglar den höga graden av investeringar i kommunen med Northvolt som det primära dragloket i vars spår nya jobb skapas inom olika branscher.
För få händer och fötter
Men en väldigt låg arbetslöshet är inte enbart av godo. En arbetslöshet under 4 procent brukar snarare klassas som “osund arbetslöshet”, enligt Anders Eriksson, chef för Arbetsförmedlingen i Norra Västerbotten.
– Antalet händer och fötter är för få. Det skapar i sin tur en kompetensbrist där det blir svårt för arbetsgivarna att få tag på rätt människor. Ekonomin i Skellefteå hade kunnat vara ännu starkare om det hade funnits ännu fler människor att sätta i arbete, säger Anders.
Att lågkonjunkturens räntehöjningar och de stigande energipriser som följt på kriget i Ukraina drabbar Skellefteborna råder det ingen tvekan om. Och givetvis drabbas vissa branscher, som exempelvis byggsektorn, av detta. Men enligt Anders skapar detta också en rörlighet på arbetsmarknaden som kan vara positiv.
– Även om vissa branscher har motvind så är det övergripande behovet av arbetskraft stort i Skellefteå. Blir man av med jobbet finns det andra att söka, såväl inom den gröna industrin som inom offentlig sektor. Här har vi en fördel gentemot övriga Sverige, säger han
Blir man av med jobbet finns det andra att söka, såväl inom den gröna industrin som inom offentlig sektor.
Prognoserna pekar på en växande arbetslöshet i Sverige. Samtidigt visar de att norra Sverige kommer att klara sig betydligt bättre tack vare den höga graden av investeringar.
– Den gröna omställningen fortsätter och därför kommer vi att klara oss. Men det gäller att säkra kompetensförsörjningen.
Begreppet att “säkra kompetensförsörjningen” kan väl knappt ha gått någon Skelleftebo förbi. Skellefteå kommun, näringslivet och de olika instanserna för utbildning upprepar det närmast som ett mantra. Men kompetensförsörjningen handlar om mer än att få ett tillräckligt stort antal personer att utföra de jobb som finns.
Fler flyttar hit
Om några länkar i en kedja kan vara extra beroende av varandra så är det inflyttningen, bostadsbyggandet och kompetensförsörjningen. Först och främst handlar det om att få människor att flytta till Skellefteå, något som börjat ta fart under de senaste åren.
Under 2022 ökade invånarantalet i kommunen med 1009 personer och under de två första kvartalen av 2023 med 553 personer, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Siffror som med råge överträffar andra kommuner i Norr- och Västerbotten.
– Befolkningsantalet i Skellefteå har stått och stampat i många år. Nu börjar man ta kliv uppåt. Det finns en kännedom om Skellefteå, fler och fler kan tänka sig att flytta norrut. Men i lågkonjunkturens spår har byggbranschen tvärbromsat, något som är ett stort problem för människor som vill flytta och i förlängningen för kompetensförsörjningen, säger Ulf Thyselius, analytiker på myndigheten Tillväxtanalys.
Få byggstarter
Och här kommer vi till nästa länk i kedjan. För att få människor att flytta till Skellefteå för att leva, arbeta och bo krävs bostäder av varierande typ och storlek. Enligt prognoser från Skellefteå måste drygt 1000 nya bostäder per år stå klara för att möta behovet.
Höga räntor och ökade byggkostnader har dock gjort att bara några av de planerade byggstarterna under 2023 blivit av. Konsekvenserna av detta kommer att bli tydliga under 2025 och 2026.
– Under 2024 kommer vi att nå ungefär 500 färdigställda bostäder i projekt som redan är påbörjade. Det tar ett par år från start till mål i ett bostadsprojekt. Eftersom vi haft alldeles för få byggstarter under 2022 och 2023 så kommer vi inte att nå våra mål under 2025 och 2026, säger Patrik Larsen, mark- och exploateringschef på Skellefteå kommun.
Eftersom vi haft alldeles för få byggstarter under 2022 och 2023 så kommer vi inte att nå våra mål under 2025 och 2026.
Det Patrik Larsen uttrycker kan ju tyckas deppigt: höjda räntor och ökade byggkostnader adderar till varandra och har lett till en höjning av avkastningskraven från 4,5 procent till 10 procent. Eftersom människor i dagsläget inte heller är beredda att betala högre hyror blir kalkylen svår att få ihop. En situation som i förlängningen kan leda till mindre inflyttning och färre etableringar.
Men allt är inte nattsvart. Patrik Larsen tror att byggbranschen kommer att rulla igång igen när marknaden vant sig vid de nya räntenivåerna och inte behöver oroa sig för ständiga höjningar.
– Räntor på runt 4 procent är egentligen inget konstigt. Det har gått att bygga på de nivåerna tidigare. Skellefteå har en positiv utveckling på så många sätt och vi behöver inte längre övertyga marknaden om det. Det finns fortfarande ett stort intresse för att investera här. Men under tiden måste vi titta på temporära lösningar, säger Patrik Larsen.
Temporära boenden
Christer Johansson på Bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen tror, precis som Patrik Larsen, att marknaden successivt kommer att vänja sig vid de nya förutsättningarna. Han tror dock att Sveriges kommuner, inklusive Skellefteå, kan underlätta för investerarna genom att låta byggföretagen skjuta på vissa kostnader kring markköp och detaljplaner.
Något som man redan gjort i Skellefteå, enligt Patrik Larsen.
– Detaljplanerna är satta och vi erbjuder också hyra av tomträtter, något som minskar de initiala kostnaderna för byggföretagen. Vi för också ständiga dialoger med företagen för att se hur vi tillsammans kan få dem att våga sätta spaden i jorden trots tuffa tider. Ingen vill ha temporära boenden men det kan vara något vi måste ta till under en period.
Vi har varit i det här läget förut, både 2008-2010 och under krisen på 1990-talet.
Lorents Burman menar att även om det är stopp inom bostadsbyggandet just nu så pekar alla prognoser på att inflationen kommer att sjunka under 2024, något som kommer att kicka igång bostadsbyggandet igen.
– Vi har varit i det här läget förut, både 2008-2010 och under krisen på 1990-talet. Det kan svänga fort och utifrån det faktum att vi står på en stadig grund i Skellefteå så kommer vi att klara även den här lågkonjunkturen.
Bostadspriserna
Ytterligare en länk i den här samhällskedjan är bostadspriserna. Under de senaste 12 månaderna har priserna på bostadsrätter sjunkit med 24,5 procent i Skellefteå kommun, enligt Svensk Mäklarstatistik. För villor är nedgången 19,9 procent. Under sommaren har en viss stabilisering skett när köpare och säljare åter närmat sig varandra, men att priserna ska öka kraftigt i närtid är svårt att se.
– Det är en trögare marknad nu. Mycket av det som legat ute till salu är sådant som har tappat aktivitet och legat till salu under lång tid. Det kanske är säljare som inte är intresserade av att anpassa sig till en annan prisnivå eller som inte alls har bråttom att sälja, sa Erik Homberg, marknadsanalytiker på Hemnet, till TT i början av september.
Hur bostadsmarknaden ska utvecklas framåt är omöjligt att säga, men eftersom efterfrågan på bostäder väntas vara fortsatt hög i Skellefteå, i och med inflyttningen, tror mäklare som Megafonen pratat med att priserna kommer att fortsätta stabiliseras.
Orörligheten som uppstår när få objekt säljs är dock ett problem. På en hälsosam bostadsmarknad är flyttkedjorna, där äldre personer säljer sina villor och flyttar till bostads- eller hyresrätt, en viktig faktor för att släppa in såväl barnfamiljer och inflyttare på marknaden.
– För en kommun som Skellefteå, där man behöver bereda plats för inflyttare, blir det här ännu känsligare när bostadsbyggandet dessutom bromsar in, säger Christer Johansson på Byggföretagen.
Anpassning till nya tider
Bygg är också den bransch inom nyföretagandet som minskat mest under det senaste året, en naturlig följd av den inbromsning som skett. Minskningen av nya företag ligger på 20 procent i Skellefteå kommun mellan 30 juni 2022 och 30 juni 2023. Ett tapp som går i linje med nedgången i resten av landet.
Men Angelica Falk, verksamhetsledare på Nyföretagarcentrum Skellefteå, känner ingen större oro för företagandet i Skellefteå även om lågkonjunkturen visat sig även på detta område.
– Under pandemin hade vi ett högt tryck inom nyföretagandet när många blev permitterade eller bara fick lite extra tid att tänka på vad man egentligen ville. Nu märker vi att människor är lite försiktigare och avvaktar, säger Angelica.
Nu märker vi att människor är lite försiktigare och avvaktar.
Precis som inom många andra delar av den kedja som ett samhälle är, menar Angelica att det handlar om anpassningar till en ny tid.
– Vi kan se en minskning bland idébärare som söker oss för rådgivning men när det gäller konverteringsgraden, alltså antalet som faktiskt startar ett företag så har den ökat från 44 till 46 procent det senaste året.
Och apropå det här med anpassningar så är det tydligt att nyföretagandet ökat i vissa branscher och minskat i andra. När nya företag inom byggbranschen minskat har istället andelen nystartade företag inom skönhet och hälsa samt inom kultur, nöje och evenemang ökat.
– I tuffa tider sitter man stilla i båten i större utsträckning. Men jag känner mig inte så orolig för framtiden. Vi har ett unikt sätt att samverka i Skellefteå där kommunens näringslivskontor samarbetar med oss och annan företagsfrämjande kompetens, säger Angelica.
”Finns en stark tro”
På Visit Skellefteå är man inte heller speciellt orolig. Inom handeln och besöksnäringen ser de en nedgång inom vissa segment medan andra inte märker någon skillnad alls.
– Vi får övervägande positiva signaler. Den starka tillväxt som följer med samhällsomvandlingen ger en låg arbetslöshet som givetvis påverkar köpkraften, säger Maria Broman, vd på Visit Skellefteå.
Visst kommer det att vara några tuffa år nu, för alla. Men på lite längre sikt ser det positivt ut.
Antalet gästnätter har visserligen minskat jämfört med 2022, men det beror mer på att färre har semestrat i Sverige än på det ekonomiska läget. Dessutom har tillfälliga boenden på Solbacken tillkommit, vilket gör att färre byggarbetare bor på hotellen, menar Maria. Dessa syns inte i den officiella gästnattsstatistiken.
– Vi har en positiv känsla för framtiden. Visst kommer det att vara några tuffa år nu, för alla. Men på lite längre sikt ser det positivt ut. Det finns en stark tro på det växande Skellefteå, säger hon.
”Viktigt att komma ihåg”
Vad blir då slutsatsen kring Skellefteås resiliens i tider av lågkonjunktur? Ja, som vanligt beror det på vilket perspektiv man tar. Sett ur ett nationellt perspektiv klarar sig Skellefteå bra med befolkningstillväxt, investeringar som ger arbetstillfällen och en avkastning som gör att man kan kompensera för en rad av de effekter som sämre tider för med sig.
Sett ur ett högst individuellt perspektiv är visserligen arbetsmarknaden god men höga räntor, energipriser och inflation kommer vi i Skellefteå inte undan. Dessutom är fler konkurser än vanligt att vänta framöver.
– Det är viktigt att komma ihåg. Även om Skellefteå som kommun kommer att klara lågkonjunkturen bättre än många andra så har våra invånare det lika svårt som alla andra svenskar just nu. Räntehöjningarna och de höga mat- och energipriserna är väldigt tunga kostnader för hushållen, säger Lorents Burman.
Även om Skellefteå som kommun kommer att klara lågkonjunkturen bättre än många andra så har våra invånare det lika svårt som alla andra svenskar just nu.
Så om vi en sista gång använder oss av kedjemetaforen – mycket tyder på att “skelleftekedjan” är stark och gjord av ett solitt material som ser ut att stå emot lågkonjunkturens gnagande tänder utan att falla sönder. Även om det kommer att fortsätta att svida i plånboken för den enskilda invånaren under en lång tid framöver.
